Forskarna: Ge musiken större plats i förskolan
Lärarutbildarna Åsa Sahlée och Ylva Holmberg befarar att musiken i förskolan utarmas då ämnet krympt i lärarutbildningen.
Lärarutbildning
Skapa mer utrymme för musik i förskollärarutbildningen, manar Ylva Holmberg och Åsa Sahlée, forskare och lärarutbildare vid Malmö universitet.
– Vi blir frustrerade över att musiken inte får tillräckligt med plats, säger de.
Vad händer när musikundervisningen på förskollärarutbildningen dras ner till några få timmar under en hel utbildning? Den frågan ställer sig de båda lärarutbildarna Ylva Holmberg och Åsa Sahlée.
– När jag själv läste till förskollärare stod det betydligt mer musik på schemat än det gör i dag. Då var det självklart att man fick lära sig spela några ackord på gitarr. I takt med att utbildningen blivit mer akademiserad har det blivit allt viktigare att studenterna kan skriva. Med den stoffträngsel det är i utbildningen blir det kanske på bekostnad av tid för de estetiska ämnena, säger Ylva Holmberg.
Få timmar musik under utbildningen
Både hon och Åsa Sahlée har tjugo års erfarenhet som musiklärare vid förskollärarprogrammet och forskare i pedagogik vid Malmö universitet. De konstaterar att studenterna vid universitet bara har nio timmar musik under en tre och ett halvt år lång utbildning. Därför möts barnen på förskolan alltför ofta av musikaliskt osäkra pedagoger, menar de.
Vad behöver göras för att vända utvecklingen?
– Ge mer utrymme för musik i förskollärarutbildningen. Både när det gäller musik som mål och som medel i andra kurser, säger Åsa Sahlée.
Stämmer inte med styrdokumenten
De båda forskarna pekar på att styrdokumenten inte talar samma språk. Medan Barnkonventionen och förskolans läroplan lyfter fram barns rätt till musik, nöjer sig examensmålen för förskollärarutbildningen med formuleringen att studenten ”bara” ska ”visa kunskap om praktisk-estetiska lärprocesser”.
Ylva Holmberg och Åsa Sahlée framhåller att musiken i förskolan måste ha en bredd och inkludera olika kulturer. I sin forskning har de sett att förskolan utvecklat en informell sångkanon bestående av ett tiotal äldre svenska sånger.
– Med bara ett fåtal sånger riskerar verksamheten att bli likriktad och speglar inte den mångfald som finns i samhället idag. Många av de här sångerna är hundra år gamla, från Alice Tegnérs tid, vilket i sig inte är dåligt men det finns ju så mycket mer musik. Pedagogerna kan vända sig till Spotify och Youtube för att leta sånger, men där är det svårt att navigera om man vill hitta en didaktisk förankring, säger Åsa Sahlée.
”Kan allt färre sånger”
Ylva Holmberg efterlyser bland annat fler sånger i ovanliga taktarter och fler som går i molltonarter i stället för dur.
– Vi har ett hav av genrer som inte erbjuds. Det är inte förskollärarnas fel, det är snarare konsekvensen av för lite musikundervisning i utbildningen.
Kan urvalet av personer som söker sig till förskollärarlärarutbildningen påverkas om musiken fortsätter att ha en undanträngd roll?
– På sikt kan det bli problem. Antalet sånger vi kan blir färre. Om vi inte har kunskap kan vi inte leta musik på ett aktivt och medvetet sätt. I värsta fall utarmar vi över tid en kulturskatt, säger Ylva Holmberg.
LÄS OCKSÅ:
Petra lyfter sången i förskolan
Så gjorde vi: ”Hos oss tar barnen förskolestudenten”
Podcast: Så arbetar vi med estetiska ämnena
Lyssna på Förskolan: