Barnens önskemål glömdes bort i fritidssatsning

1. Barnens egna önskemål får inte glömmas bort

   Sara Andersson bedrev ett etnografiskt fältarbete i 20 månader i ett utsatt område i en större stad genom att följa en kommunal satsning som erbjuder kostnadsfria fritidsaktiviteter. Det gick trögt i början, vid ett tillfälle erbjöds basket – men inga barn kom. Först kritiserades barnen för att vara stökiga och ovilliga till samarbete, men sedan insåg de ansvariga att de varit dåliga på att ta in barnens egna åsikter. När de därefter var ute i skolorna och frågade lyftes barnperspektivet in på ett tydligare sätt.

   – Lärdomen är att involvera barnen i ett tidigt skede. Och inte bestämma saker över deras huvuden.

2. Relationell kompetens avgörande

   I stadsdelen hade tre idrottsföreningar och en kulturförening bjudits in för att tillsammans med den kommunala samordnaren planera aktiviteter. Kommunen hade skalat ner de öppna fritidsklubbarna för att i stället stärka fritidshemmen för mellanstadiebarnen, så i den undersökta stadsdelen fanns bara tre fritidsledare kvar. De kände sig marginaliserade, men fick så sakteliga en större roll då övriga intressenter insåg deras betydelse.

   – De är inte lärare i fritidshem, men oerhört erfarna fritidsledare. De lyckas nå fram till barnen, står för trygghet och kontinuitet – ja de utgör stadsdelens hjärta. 

3. Politiska prioriteringar riskerar att styra fel

   Det politiska initiativet att bjuda in föreningarna var ett bevis på att de ansvariga ser barns fritid som något viktigt. Men det visade sig problematiskt att låta politiska ambitioner prägla aktiviteterna som prioriterades. Vissa sportaktiviteter lyftes till exempel fram med ambitionen att ”hålla barn borta från gatan”, trots att barnen inte efterfrågade just dessa aktiviteter. När barnen själva fick bestämma ville de gärna få mer tid för att umgås med vänner.

   – En vanlig önskan från barnen var att få mer utrymme för oorganiserad fritid. Allt eftersom började man anpassa aktiviteterna därefter.

4. Bristande jämlikhet – gäller också fritids-pedagogiken

   Den aktuella kommunens mål är att få fler mellanstadiebarn inskrivna på fritidshem, men det riskerar att öka ojämlikheten eftersom familjer i socioekonomiskt utsatta områden mer sällan skriver in sina barn. När man skär ner den öppna fritidsverksamheten försvinner de stödstrukturer som dessa barn är beroende av, menar Sara Andersson. 

   – Barn i mellanstadiet hamnar ofta i ett fritidsmässigt mellanrum då de varken självklart omfattas av fritidshem eller ungdomsverksamhet. Men om vi vill skapa jämlika uppväxtvillkor måste vi ta även deras fritid på allvar.

LÄS OCKSÅ:

Forskning: Så stärks barnen av roller de får på fritidshemmet

Härjefors: Äntligen lärare i fritidshem – med ansvar för att lyfta vårt uppdrag

Därför ratar de äldre barnen fritidshemmet