Debatt: Fritidshemmets pedagogik måste prioriteras i lärarutbildningen
Från 2028 ska grundlärarutbildningen med inriktning mot fritidshem förstärkas med 15 högskolepoäng. Det är viktigt att fritidshemmets egen pedagogik prioriteras, skriver Paul Clucas.
Debatt Det är positivt att det fritidspedagogiska området ska förstärkas i utbildningen för blivande lärare i fritidshem. Men förstärkningen får inte reduceras till mer läs-, skriv- och matematikträning på skolans villkor, skriver Paul Clucas, doktorand i naturvetenskapernas och matematikens didaktik på Malmö universitet.
Från 2028 ska grundlärarutbildningen med inriktning mot fritidshem förstärkas med 15 högskolepoäng inom det fritidspedagogiska området. Det öppnar en viktig fråga: ska de nya högskolepoängen stärka fritidshemmets egen pedagogik, eller göra fritidshemmet till en förlängning av skolans kompensatoriska arbete?
SOU 2024:81 pekar redan ut en riktning. Där föreslås att poängutrymmet bör användas för kurser i språkutvecklande arbetssätt, grundläggande läs- och skrivinlärning och matematikinlärning.
Väcker oro för mer skola
Det väcker en oro. Inte därför att dessa områden saknar betydelse i fritidshemmet, utan därför att poängutrymmet riskerar att öppna för en förskjutning där det fritidspedagogiska uppdraget hamnar i andra hand, och där fritidshemmet börjar förstås som en legitim plats för skolans undervisning.
Frågan är därför inte om fritidshemmet ska bidra till elevers lärande. Det gör fritidshemmet redan. Frågan är hur lärarutbildningens nya 15 högskolepoäng ska stärka detta lärande: på skolans villkor, eller genom att fördjupa fritidshemmets egna kunskapsformer.
Fritidshemmet är inte bara en plats efter skolan. Det är en pedagogisk miljö där barn kan bygga, pröva, undersöka, röra sig, skapa, samarbeta och möta material, natur, teknik och matematiska problem i sammanhang som ofta inte ryms i klassrummets mer ämnesdelade undervisning.
Andra kunskapsformer
Ett begrepp jag vill lyfta här är STEAM. Inte som ett nytt skolämne, och inte som ett sätt att föra in mer naturvetenskaplig eller matematisk ämnesundervisning i fritidshemmet. Jag använder begreppet i en bredare mening: för att beskriva gränsöverskridande kunskapsformer som kan bli kroppsliga, praktiska, estetiska, relationella, platsbundna och barninitierade.
Fritidshemmet bör tas på allvar som en miljö där sådana kunskapsformer kan växa fram — där natur, teknik, estetik, material, kropp, plats, skapande och barns frågor kan hållas samman.
Högaktuell fråga
Det är här fritidshemmets betydelse blir större än frågan om kursinnehåll. I en tid av klimat- och miljökriser kan gränsöverskridande kunskapsformer vara av särskild betydelse. Då blir också frågan om elevers bildning central: vilka sätt att förstå världen får elever växa in i? Det är en pedagogisk möjlighet som de nya 15 högskolepoängen borde användas för att undersöka och fördjupa.
Där bör de nya 15 högskolepoängen börja: i fritidshemmets egna kunskapsformer, inte i klassrummets behov.
Paul Clucas, doktorand i naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö universitet. Hans forskning berör bildning i naturvetenskaplig utbildning, bland annat i relation till STEAM och gränsöverskridande kunskapsformer. Han har lång erfarenhet av arbete i fritidshem som pedagogisk processledare och har undervisat inom lärarutbildning med koppling till fritidshem.'
LÄS OCKSÅ:
Forskaren: Lärarna i fritidshem undervisar på unikt sätt
Eriksson: Det är dags att sätta ord på vad fritidspedagogik är
