I juni 1966 utexaminerades landets första fritidspedagoger i Norrköping. Elisabeth Gotte är fjärde från höger på mellersta raden.
Pionjären Elisabeth: Vi skapade en helt ny yrkeskår
Elisabeth Gotte, i dag 80 år, var en av de första fritidspedagogerna som tog examen i Norrköping 1966.
Skolhistoria
För 60 år sedan utexaminerades Sveriges allra första fritidspedagoger. En av dem var Elisabeth Gotte.
– Vi var pionjärer! Vi skapade en helt ny yrkeskår. Kampen vi startade då pågår än idag, kampen om fritidshemmens status.
Elisabeth Gotte mejlade oss och undrade om vi ville uppmärksamma jubileet. Och hon bifogade den fantastiska bilden från juni 1966 på landets 28 första nybakade fritidspedagoger.
– Flera tidningar skrev om oss, men de var nästan bara intresserade av de tre männen som också gått utbildningen. ”Kan lektanten vara en farbror?” var rubriken i damtidningen Min värld. Media insåg inte att vi just hade skrivit historia!
Till en början erbjöds utbildningen endast av förskollärarseminariet i Norrköping och kallades för en ”extra klass med inriktning på utbildning för tjänstgöring i första hand vid fritidshem”.
– Vid den tiden fanns en växande insikt hos förskollärare att de inte hade tillräckliga kunskaper för att arbeta med barn i skolåldern.
Hur var utbildningen?
– Den var riktigt bra! Och faktiskt ganska lik den utbildning till lärare i fritidshem som finns i dag. Det första året var helt teoretiskt, men med flera studiebesök, till exempel till Danmark där vi studerade bygglek. Andra året hade vi mycket praktik.
Fanns det fritidshem där ni kunde praktisera?
– Väldigt få, faktiskt. Egentligen bara i de tre storstäderna där de kallades för eftermiddagshem. Jag blev placerad i Stockholm.
Där jobbade hon på Adolf Fredriks eftermiddagshem i Vasastan och ett dito Gamla stan.
Hur skiljde de sig från dagens fritidshem?
– Jag kan inte helt avgöra det, var ju länge sedan jag var på ett fritidshem, men inga stora skillnader. Det var en kombination av lekande lärande och social omsorg som dagens lärare i fritidshem skulle känna igen, tror jag.
Startade fackförbund
På kvällarna hade de seminarier, så att de kunde applicera nya kunskaper under praktiken.
– Jag minns att förskollärarna var avundsjuka på oss, vi hade ju dramatik också!
Samma år som de utexaminerades, 1966, var och hon med och startade Sveriges Fritidspedagogers Förening (SFF). Nu skulle den nya yrkesgruppen försöka stärka sin ställning i samhället.
– Jag minns att vi uppvaktade utbildningsminister Ingvar Carlsson 1970, vi drev linjen att utbildningen till fritidspedagog skulle höra till lärarhögskolan. 1976 blev det så, jag vet inte om vi bidrog till beslutet. Men det var en tid då det kändes som att vi kunde påverka samhällsutvecklingen!
Få fritidshem i början
Själv fick hon lätt olika tjänster som fritidspedagog, bland annat på barnpsykiatrin i Jönköping och på specialsjukhus i Sala. Men att hitta något på skolans område var svårare i början.
– På 70-talet flyttade jag tillbaka till mina hemtrakter i Värmland, men där fanns ännu inte några fritidshem.
Nu hade emellertid utbyggnaden kommit igång: Mellan 1965 och 1980 ökade antalet barn på fritidshem i Sverige från cirka 2 000 till närmare 43 000. På 1980- och 90-talen fördjupades också samverkan mellan fritidshem och skola.
Yrkets titel debatterades
Elisabeth Gotte valde en bana som utbildare, bland annat på fritidspedagogutbildningen i Jönköping. Hon har ägnat mycket tankemöda åt vad som utmärker själva professionen, vad en fritidspedagog bör kunna. Och själva titeln?
– Frågan dök upp redan när vi var färdiga 1966. Vi hade en omröstning, och beteckningen ”fritidspedagog” vann över ”fritidshemslärare” med en enda röst.
Du uppskattade utfallet, varför?
– Jag gillade den lite vidare termen, mycket av det vi lärde oss kunde ju användas inom andra verksamheter än fritidshemmen.
Tycker du att dagens titel ”lärare i fritidshem” är bra?
Hon tystnar en kort stund i luren.
– Alltså, jag är lite rädd att man teoretiserar och akademiserar utbildningen för mycket, att man tappar det praktiska, arbetet med barnen. Nu blir det väldigt mycket skola.
Miss i lärarhistorien
I dag följer hon utvecklingen på distans, inför 60-årsjubiléet har hon gått igenom vad det står på Sveriges Lärares hemsida om fritidspedagogernas fackliga arbete genom historien.
Och hon blev besviken.
– När förbundet listar alla som kämpat för pedagogers arbetsvillkor nämns 14 olika organisationer från 1880 och framåt, men inte ett ord om Sveriges Fritidspedagogers Förening! Det är uppenbart att vår kamp för att vinna respekt i Skolsverige måste fortsätta.
SFF upphörde då man gick upp i Sveriges Lärarförbund 1990. Här finns listan som hon kritiserar: https://lararnashistoria.se/lararorganisationerna/lararfackliga-organisationer/.
När Fritidspedagogik kontaktar förbundet meddelar den ansvariga att SFF nämns på andra ställen på sajten, men tackar för att vi uppmärksammar missen i denna uppräkning – och meddelar att det kommer att rättas till snarast.
LÄS OCKSÅ:
Läraren Britt-Marie, 79: ”Försöker vara en förebild”
