Forskaren: Matriser bidrar till ”skolifiering” av fritidshemmet

• Fritidshemmets egenart pressas mot skolans logik

Linnéa Holmberg vid Stockholms universitet har gått igenom pedagogiska planeringar för fritidshem från olika delar av landet. Syftet var att undersöka hur planeringar formulerar mål, kriterier, och förväntningar – och vad detta gör med bilden av barnet, professionen och fritidshemmets uppdrag.

– Meningsfull fritid låter sig inte enkelt kvalitetssäkras genom förenklande matriser. Fritidshemmets kvalitet handlar om så mycket mer än vad som ryms i snäva mallar. Det är inte bra när dess egenart ska pressas mot skolans logik.

• Meningsfull fritid översätts till mätbara mål

Fritidshemmets utbildningsuppdrag har stärkts under 2000-talet, med tillhörande krav på systematiskt kvalitetsarbete. Via pedagogiska planeringar tycks skolifieringen intensifieras ytterligare eftersom de ibland har mätbara lärandemål.

– Ett exempel är barn som får medalj när de knutit en rosett. Men färdigheter bör inte göras till individuella prestationer som ska kontrolleras. Fritidshemmets lärande är relationellt och situationsbundet: barn prövar, förhandlar, tar initiativ, hjälper varandra och skapar mening tillsammans.

• Dokumenten bidrar till att bedöma barnen

Till skillnad från skolan har fritidshemmet inte betygskriterier eller bedömning av enskilda elever, men de pedagogiska planeringarna bidrar ändå till att man bedömer barn. Linnéa Holmberg förvånades över att det ens existerar sådana inslag i planeringarna.

– Personalen är överlag motståndare till den här utvecklingen, men när matriserna ska fyllas i är det lätt att språket glider mot mål och prestation. Där kan stå hur olika konkreta mål med den fria leken ska uppnås, men det borde inte finnas några ”ska” alls kopplade till barn!

• Planeringarna bidrar till att forma fritidshemmet

Linnéa Holmberg understryker att de pedagogiska planeringarna skiljer sig kraftigt åt. Vissa är välformulerade utifrån ett ”fritidstänk”, där verksamheten utgår från barns initiativ, delaktighet och gemensamma utforskande. Men om dokumentet framför allt frågar efter mål, kriterier och resultat – då är det också sådant som kommer att framstå som viktigt.

– Jag vill betona att detta inte är någon kritik av personalen, det är svårt för dem att jobba med kvalitetsarbete när formerna för arbetet ser ut som de gör.

LÄS OCKSÅ:

Forskaren om fritidshemmets vägskäl: ”Eleverna vill inte ha mer skola”

”Skolifieringen av fritidshemmet är oroväckande”

Forskarna: Föråldrade synsätt på fritidshemmets personal

Här är argumenten för och emot "skolifieringen"

"Aktivitetstavlor innebär inte skolifiering"

Här får styrda raster barnen att släppa loss