Tre röster om folkhögskolan i valspurten

Så här tycker Magnus Manhammar (S)

Magnus Manhammar (S) är riksdagsledamot och ledamot i kulturutskottet. Han är även ansvarig för frågor om folkhögskola och folkbildning för Socialdemokraterna i utskottet.

Han beskriver perioden med Tidöregeringen som tuff för folkbildningen när det gäller nedskärningar.

– Studieförbunden har drabbats hårdast men även folkhögskolorna har drabbats då det inte har skett någon uppräkning av anslagen. De har stor betydelse för vårt samhälle och behöver prioriteras mer. I tider av hög arbetslöshet har de en extra viktig roll att fylla.

Vad anser du är folkhögskolans viktigaste uppgift?

– Den har en unik pedagogik som ser individen och som vi inte har i någon annan skolform. Man lär tillsammans och deltagarna får nya chanser att hitta sin väg fram, svarar Magnus Manhammar.

Folkhögskolan har en unik uppgift

Folkbildningsrådet har slagit fast att folkhögskolan är underfinansierad. Han kan dock inte meddela om Socialdemokraterna kommer att öka det statliga grundbidraget.

– Vi har inte lagt något konkret förslag eller vallöfte i den frågan. Det spelar ju även in om vi får lägga en budget som regering eller i opposition. Folkbildningsrådet har besökt oss på kulturutskottet och berättat om sina äskanden för folkhögskola och studieförbund. Vi tyckte att de lät rimliga men vad det hamnar på i kronor och ören kan nog ingen säga än.

Magnus Manhammar anser att folkhögskolan borde prioriteras mer gällande yrkesutbildning.

– Till exempel att satsningar på yrkesvux många gånger går tillbaka till staten för att platserna inte fylls. Pengar till folkhögskolan används eftersom det finns utbildningar som folk vill gå och utbudet kan anpassas till det som behövs i samhället.

Socialdemokraterna är skeptiskt till att regeringen i budgetanslaget har delat upp hur mycket som studieförbund respektive folkhögskola ska ges i statsbidrag. Tidigare fördelade Folkbildningsrådet hela beloppet.

– Det är folkbildningen själv som vet vad som bör prioriteras och på vilket sätt. För oss är det viktigt med ett tydligt armlängdsavstånd mellan staten och folkbildningen.

Vikten av internat

Magnus Manhammars personliga erfarenhet av folkhögskola är att han har suttit i styrelsen för Blekinge folkhögskola innan han började som riksdagsledamot för tolv år sedan. För 25 år sedan var han deltagare på Brunnsviks folkhögskola på en kurs om biståndsarbete.

– Nu har jag även gjort besök på olika folkhögskolor. Jag blir alltid imponerad över de insatser som görs, säger Magnus Manhammar.

En viktig framtidsfråga, menar han, är att det behövs både folkhögskolor med internat och folkhögskolor i tätorter, nära deltagarna.

– Ibland har det blivit lite dragkamp mellan de inriktningarna men båda behöver utvecklas. Internat kostar ju mer men är avgörande för vissa, till exempel för personer med funktionsvariation. Folkhögskolor i tätorter är viktiga för deltagare som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden eller som inte kan vara borta från familjen. 

 

Så här tycker Tomas Rosengren

Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola, lyfter fram en stabil finansiering som en viktig fråga för folkhögskolan under nästa mandatperiod.

– Nu har Tidöregeringen lekt svälta räv med folkhögskolan i fyra år. Statsbidragen har inte höjts med index. Folkhögskolans värden och styrkor måste upp på agendan. Politikerna vill ha kvitto på att folkhögskolan gör nytta och det kan vi visa. Utbildningsformen har en bredd med behörighetsgivande kurser, kulturutbildning och yrkeskurser, säger Tomas Rosengren.

Han betonar att flera rörelseägda folkhögskolor inte har några pengar kvar ”i botten på kassakistan”.

– Jag är orolig för att vi kommer att förlora ett par folkhögskolor till om inget drastiskt görs. Men vi måste så klart hoppas på en ljusning.

Tidöregeringen har lekt svälta räv i fyra år.

Under den senaste mandatperioden har Markaryds folkhögskola gått i konkurs, Albins folkhögskola har genomfört en planerad nedläggning på grund av bland annat kärv ekonomi och återbetalningskrav till följd av bidragsfusk. Kista folkhögskola har förlorat statsbidraget efter beslut av Folkbildningsrådet.

Tomas Rosengren berättar att Sveriges Lärare Folkhögskola har fått signaler även från Tidöpartier om någon form av ökning av anslagen. Kampanjer från folkhögskolor och studieförbund har nog till viss del gett effekt.

– Men för folkhögskolan tror jag att det skulle vara bra med någon ny form av regeringskonstellation.

Många sliter

En stabil finansiering är grundläggande för att man ska kunna driva frågor om lärares arbetsmiljö.

– Vi som fackförbund ser att det har blivit allt tuffare att vara folkhögskollärare. Många sliter med stora grupper, mer undervisning och mindre tid till för- och efterarbete. Lärare i andra skolformer har nyligen fått lagstiftning på plats om arbetstid och planeringstid, men där har inte folkhögskolans lärare varit med i diskussionerna, säger han.

Tomas Rosengren menar att ett problem är att folkhögskolan många gånger inte finns med i de extra satsningar som gjorts på yrkesutbildningar för att motverka arbetslöshet.

– Våra yrkesutbildningar har färre avhopp än yrkesvux. Det skulle vara väl använda pengar om folkhögskolan fick vara med i fler satsningar på arbetsmarknadsutbildningar, säger han.

Bokmässan i höst har folkbildning som tema och blir ett tillfälle att lyfta folkhögskolans värde.

– Sveriges Lärare Folkhögskola kommer att ha programpunkter och vara på plats. Det är ett viktigt tillfälle att synliggöra folkhögskolan. Inga budgetar är ju lagda då, oavsett vem som har vunnit valet. 

 

Så här tycker Lotta Edholm (L)

Lotta Edholm (L) är politiskt ansvarig för folkhögskolan i Tidöregeringen. Hon anser att en av utbildningsformens viktigaste uppgifter är det arbete som görs för människor långt från arbetsmarknaden. Lotta Edholm har valt att svara på tidningen Folkhögskolans frågor via mejl.

Vad skiljer Tidöregeringen från oppositionen när det gäller politiken för folkhögskolan?

– Folkhögskolorna är oerhört viktiga för vår demokrati. De spelar också en allt viktigare roll i yrkesutbildningen. Regeringens anslag till folkbildning uppgår till cirka 4 miljarder kronor, varav folkhögskolorna får huvuddelen.

Vad ser du som folkhögskolans viktigaste uppgift?

– En av uppgifterna som folkhögskolan gör särskilt bra, och som är extra viktig enligt mig, är det arbete som bedrivs för människor som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden. Här har folkhögskolan verkligen en unik position. Tack vare folkhögskolorna är det fler människor som får möjlighet att etablera sig, stärka sin ställning på arbetsmarknaden och bli självförsörjande. I ett läge där var tredje arbetslös i Sverige saknar gymnasieutbildning är det här förstås extra viktigt.

Lotta Edholm betonar även folkhögskolornas särskilt viktiga roll för personer med funktionsnedsättning.

– Med mindre studiegrupper och möjlighet att anpassa studietakten kan de erbjuda en lärmiljö som inte finns i andra utbildningsformer. För många är folkhögskolan inte bara en utbildning, utan en väg in i samhället.

Jag är mycket imponerad av folkhögskolan

Ekonomin är pressad för folkhögskolan, som enligt Folkbildningsrådet är underfinansierad.

Är du beredd att höja det statliga grundbidraget för att kompensera för inflation och kostnadsökningar?

– Regeringens anslag till folkhögskolor uppgår till drygt 2,4 miljarder kronor per år. Det är inga småsummor. År 2024 gjorde Liberalerna i regeringen en permanent satsning om 100 miljoner kronor. Utöver det tillför vi 30 miljoner kronor i år och nästa år för att underlätta folkhögskolestudier för personer med funktionsnedsättning, och 40 miljoner kronor i år och kommande två år för att möjliggöra språkstärkande insatser på folkhögskolan.

– Dessutom förlänger regeringen möjligheten för personer från 16 år att gå en studiemotiverande kurs på folkhögskola – från tre till sex månader – för den som behöver språkstöd. Samtidigt ska man komma ihåg att staten inte är ensam finansiär av folkbildningen. Kommuner och regioner behöver ta sitt ansvar.

Varför är folkhögskolan sällan med i extra satsningar på yrkesutbildning? I stället satsas det på yrkesvux och yrkeshögskola.

– Jag delar inte bilden.

Vilka personliga erfarenheter har du av folkhögskola?

– Jag har inte själv gått på folkhögskola, men jag har gjort verksamhetsbesök. Jag är mycket imponerad av de verksamheter jag besökt och angelägen om att värna folkbildningen och bidra till att den kan utvecklas.

Vad anser du om självförvaltningsmodellen och om huruvida den bör finnas kvar?

– Vi liberaler tycker att det är viktigt att folkbildningen står fri från statlig detaljstyrning och politisk inblandning. 

LÄS ÄVEN

Folkhögskoledebatten fastnade i lovord