Källa: Folkbildningsrådet.
Ny rapport: Så många får jobb efter yrkesutbildningen
Johan Ernestam, chef på Folkbildningsrådets analysenhet, konstaterar att deltagarnas situation före yrkesutbildningen har stor betydelse för hur det går efteråt. Stock adobe och Folkbildningsrådet.
Nyheter Drygt hälften av dem som slutfört en eftergymnasial yrkesutbildning på folkhögskola är etablerade på arbetsmarknaden efter ett år. Men skillnaderna mellan utbildningar och deltagargrupper är stora, visar en ny rapport från Folkbildningsrådet.
Under 2025 gick drygt 9 000 deltagare en yrkesutbildning på någon av landets folkhögskolor, jämfört med knappt 6 900 deltagare 2018. Totalt sett bedriver 117 folkhögskolor yrkesutbildningar.
– I dag är det ungefär 25 procent av alla deltagare på folkhögskolans särskilda kurs som går en yrkesutbildning. Men räknat i deltagarveckor står yrkesutbildningarna för lite över en tredjedel av särskild kurs, eftersom många av de här kurserna går på heltid, säger Johan Ernestam, en av de ansvariga bakom Folkbildningsrådets nya rapport ”Yrkesutbildning på folkhögskola – Vad händer efter studierna?”. Johan Ernestam är chef på Folkbildningsrådets analysenhet.
Drygt 80 procent av deltagarna på yrkesutbildningar går en utbildning på eftergymnasial nivå. Av de som slutfört en sådan utbildning var 52 procent etablerade på arbetsmarknaden efter ett år och 59 procent efter tre år. För gymnasiala yrkesutbildningar var motsvarande siffror 43 respektive 52 procent.
Spelutveckling ligger lägst
Skillnaderna mellan utbildningarna är stora. Högst ligger socialpedagogutbildningen, där 72 procent var etablerade efter ett år och 76 procent efter tre år. Även behandlingsassistent och fritidsledare ligger högt. Lägst ligger spelutveckling, med 24 procent efter ett år och 44 procent efter tre år.
– Anledningen att socialpedagogikutbildningen ligger högst är så enkel som att de har en bra arbetsmarknad som suger upp dem väldigt snabbt. Där kan vi till och med se att de som inte gått färdigt utbildningen kommer ut på arbetsmarknaden.
Det Johan Ernestam tycker är mest intressant är vad som händer när deltagarnas situation före folkhögskolan vägs in. Drygt en tredjedel av deltagarna på alla yrkeskurser var etablerade på arbetsmarknaden före utbildningen. Av dem var 74 procent etablerade ett år efter utbildningen och 77 procent efter tre år.
– De som var etablerade innan blir i väldigt hög grad etablerade efteråt, medan de som kommer från studier, eller från varken arbete eller studier, har en lägre etableringsgrad, säger han.
Återvänder till högskolan
Bland deltagarna som varken arbetade eller studerade före yrkesutbildningen var 20 procent etablerade på arbetsmarknaden efter ett år. Efter tre år hade andelen ökat till 31 procent. Samtidigt befann sig omkring 20 procent fortfarande i en situation där de varken arbetade eller studerade.
– Det är ändå 20 procent som man inte lyckas lyfta alls. Här kan man fråga sig om folkhögskolan skulle kunna göra något annat, eller om det finns andra saker som förklarar det här. Jag kan tänka mig att det finns förhållanden som är kopplade till personen som gör att de inte kommer vidare, men också att folkhögskolorna skulle kunna ha gjort mer, säger han.
Runt sju procent av deltagarna kommer från högskolestudier. Av dem återvänder omkring en fjärdedel till högskolan efter yrkesutbildningen.
– Den kategorin tar en paus i sina studier och fortsätter sedan på högskolan.
En tydlig könsskillnad
Även åldern har betydelse. Bland 35–54-åringar som gått en eftergymnasial yrkesutbildning var 61 procent etablerade efter ett år, jämfört med 36 procent bland 18–24-åringarna. En del av skillnaden förklaras av att yngre oftare går vidare till högskolestudier.
Deltagare med funktionsnedsättning har också lägre etablering än genomsnittet. Och bland utrikes födda syns en tydlig könsskillnad: efter ett år var 61 procent av männen etablerade, jämfört med 42 procent av kvinnorna. Etableringen bland deltagare på folkhögskolans yrkesutbildningar är lägre än efter utbildningar på yrkeshögskolan. Enligt Johan Ernestam är en viktig förklaring att folkhögskolans deltagare har en annan utgångspunkt – fler kommer från en situation där de varken arbetade eller studerade.
– Här ser vi att en stor del av förklaringen ligger i vilka som kommer in på utbildningarna. Folkhögskolornas yrkeskurser har större andel personer som är längre från arbetsmarknaden och därför har de svårare att komma in på arbetsmarknaden när de kommer direkt från utbildningen.
LÄS ÄVEN:
Folkhögskolor går samman för att växa i Landskrona
C vill att regionen slutar driva folkhögskolor
