C vill att regionen slutar driva folkhögskolor

Folkhögskoleverksamheten bör inte längre drivas av Region Västerbotten, enligt Centerpartiet, som vill att andra utbildningsanordnare tar över. Förslaget finns med i partiets valprogram. Samtidigt betonar Centerpartiets gruppledare Ewa-May Karlsson i en intervju med SVT att partiet ser verksamheten som viktig:

– Men det är väldigt tveksamt om vi klarar av investeringsbehovet som folkhögskolorna har.

Totalt sett skulle man spara in 13 miljoner kronor, som Centerpartiet vill ska gå till vården i stället.

Region Västerbotten styrs av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som tillsammans har 39 av fullmäktiges 71 mandat. Oppositionspartierna Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna har tillsammans 26 mandat. Ewa-May Karlsson (C) säger att de också vill ha kvar folkhögskolorna men att det inte är regionens uppgift att driva dem. De folkhögskolor som omfattas är skolorna i Vindeln och Storuman som har filialer i Tärnaby, Åsele, Lycksele och Umeå.

Många deltagare berörs

Folkhögskolestyrelsens ordförande Jamal Mouneimne (S) berättar för tidningen Folkhögskolan att det är omkring 300 – 350 deltagare som berörs, och ett sextiotal medarbetare.

– Centerpartiet vill helt enkelt inte att regionen ska driva folkbildning längre. Jag blev väldigt förvånad över det här eftersom det har fungerat så bra med Centerpartiet tidigare. Dessutom kan man inte överlåta folkhögskolor. Statsbidraget är utdelat till Region Västerbottens folkhögskolor. I så fall måste vi lägga ner och sedan får någon annan starta upp igen, säger Jamal Mouneimne.

Stor betydelse för inlandet

Sedan berättar han att regionen tidigare hade folkhögskoleverksamhet på åtta orter, men att antalet har minskat till sex. Bakgrunden är ökade kostnader som inte längre täcks av statsbidragen i samma utsträckning som tidigare. Jamal Mouneimne betonar samtidigt folkhögskolornas betydelse för inlandet. Om verksamheten exempelvis skulle försvinna från Lycksele tror han inte att deltagarna skulle söka sig till andra orter.

– Det är för dyrt att flytta till exempelvis Umeå. Då förlorar de här deltagarna, som har gått igenom tuffa tider i livet, sin andra chans.

Privata anordnare behöver inte vara negativt, anser Jamal Mouneimne.

– Det vore fantastiskt om fler privata anordnare drev folkhögskolor i Västerbotten men i inlandet har vi sett att när det dyker upp folkhögskolor läggs de ofta ner inom två år. Om regionens folkhögskolor skulle läggas ner kommer det inte finnas någon folkhögskola i inlandet, så är det, säger Jamal Mouneimne.

Tänkbara anordnare

SVT har hört av sig till olika huvudmän för folkhögskolorna i länet för att se om de hade kunnat tänka sig att ta över driften. 

– Pingströrelsen skulle absolut vara intresserade att samtala om möjligheten att driva fler folkhögskolor i Västerbotten, säger Johannes Magnusson, verksamhetsledare för pingstkyrkans folkhögskolor till SVT.

EFS (Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen) har inte diskuterat frågan och Svenska kyrkan säger nej till att ta över fler folkhögskolor, skriver SVT.

Ett samhällsfel

Jamal Mouneimne tycker också att regionen ska satsa på vården, men ser ingen motsättning mellan sjukvården och folkhögskolan.

– Men vad är 13 miljoner kronor jämfört med en vårdbudget på omkring en miljard?

Han lyfter också folkhögskolans betydelse för kompetensförsörjningen i regionen.

– Folkhögskolan är en investering i kompetensutveckling. Vem ska utbilda sig om det inte finns någonstans att göra det i inlandet? Det glömmer man bort när man ställer två samhällsfunktioner mot varandra. Vården är viktig, men man kan inte säga att folkbildningen inte är viktig och att man bara vill investera i sjukvården. Det är ett samhällsfel.

LÄS ÄVEN:

Klartecken för tre skolor

Nedläggning stoppas – deltagare kan andas ut

Nedläggning hotar allmän kurs i Lycksele