Efter en termin av specialskrivna stämmor och gemensamt arbete är sinfoniettan redo att möta publiken. Foto: Johan Wallin.
Till startsidan
Johan Hugosson och sinfoniettan. Orkesterns musik är specialskriven för varje deltagare. Foto: Johan Wallin och Maggiela fotografi.
Nyheter I stället för att låta deltagarna anpassa sig till färdig musik gör Johan Hugosson tvärtom. På Sankt Sigfrids folkhögskola skriver han egna orkesterstämmor till varje deltagare, anpassade efter deras färdigheter. Resultatet är en nystartad sinfonietta, som nu ska ut på sin första miniturné.
Han har hyllats av Sven-Bertil Taube och blivit titulerad ”National treasure” av Sveriges London-ambassadör. I dag är kompositören och pianisten Johan Hugosson lärare på Sankt Sigfrids folkhögskola i Växjö – där han bildat en egen liten symfoniorkester med specialskrivna stämmor för alla deltagare. Eller en ”Sinfonietta” som det heter på musikspråk, och på lördag bär det iväg till Skåne på en första miniturné.
– Vi kommer att spela de åtta stycken som jag komponerat för de 23 deltagarna. Det ska bli otroligt spännande.
I Johan Hugosson har Sankt Sigfrids folkhögskola fått sin egen hovkompositör, lite som den mäktiga familjen Esterházy i den habsburgska monarkin som hade sin Joseph Haydn. Det är Johan själv som gör jämförelsen med ett befriande skratt:
– Jag har inte riktigt Haydns tempo, ibland behövde han skriva ett verk i veckan. Men jag är nog uppe i ett par verk i månaden!
Efter en termin av specialskrivna stämmor och gemensamt arbete är sinfoniettan redo att möta publiken. Foto: Johan Wallin.
Hösten 2024 började han sin halvtidstjänst som ansvarig för den klassiska inriktningen på folkhögskolan, andra halvan fortsatte han att använda för sitt eget komponerande och pianospel. Men under fjolåret väcktes tanken att komponerandet också skulle kunna bli en del av hans undervisning.
– Vi hade ett projekt i våras där jag komponerade en tangosvit och det gav mersmak. Både min chef Sara Wåhlin och vår rektor Jonas Fager gillade idén att jag skulle börja skriva mer musik för deltagarna. Det ledde fram till bildandet av Sinfoniettan i höstas, och jag är väldigt tacksam att de stöttar denna idé!
Vad tyckte deltagarna om att de skulle få ingå i en orkester och få stämmor skrivna för sina respektive instrument?
– De visste ingenting om det när de började på skolan! Det var först i somras som vi tog det definitiva beslutet att börja. Jag uppskattar mycket att eleverna främst är positiva, men det är såklart också väldigt utmanande för dem att kontinuerligt få nytt material att lära in.
De allra flesta av deltagarna i sinfoniettan går på skolans klassiska inriktning, men en handfull har också plockats från de andra musikinriktningarna.
– Det är fantastiskt att vi lyckats få med alla instrumentfamiljer som ingår i en symfoniorkester: stråkar, träblås, brass, slagverk (och piano).
En av poängerna, ur ett undervisande perspektiv, är att han skriver individuella stämmor. Och att i vissa stycken är det ett eller flera instrument som får en mer dominerande roll i kompositionen.
– Jag försöker fördela gracerna mellan deltagarna, alla ska få växa, det stärker självförtroendet.
Han skräddarsyr ofta den komponerade stämman till varje deltagares speciella färdigheter.
– Om någon till exempel är särskilt bra på att spela på höjden kan jag anpassa stämman därefter.
Hur känns det efter en dryg termin som folkhögskolans egen hovkompositör?
– Ett drömjobb! Ett slags win-win för deltagarna och mig. De får spela i en orkester med specialskriven musik. Och jag får testa mina idéer på unga och duktiga musiker.
När han skriver musik för andra orkestrar är det ju svårt att ändra på verket när det väl lämnats över – men här kan han testa idéer på eleverna och sedan göra om och göra bättre.
– Tänk att jag har en orkester att prova saker på, det är inte alla förunnat.
Johan Hugosson och Sven-Bertil Taube på scen under deras samarbete i London, Köpenhamn och Sverige. Foto: Paul Grayson/Photeinos.com.
Johan Hugosson har ett gediget cv: examen från både Det Kongelige Danske Musikkonservatorium och Royal College of Music i London och nu senaste en dubbel master i komposition vid Musikhögskolan i Malmö. Han verkade i många år som konsertpianist och kompositör i London, där han bland annat fick uppdraget av Financial Times och svenska ambassaden att skriva och uppföra en ny julvisa (Christmas Carol). Det var då ambassadören titulerade honom en ”National treausure”. Under åren i London samarbetade han också med Sven-Bertil Taube.
– Det var svenska kyrkan som tussade ihop oss. Och vi klickade direkt.
Nervöst att spela med en legend?
– Jo, i början, men han var oerhört avspänd. När jag kom till hans hus i London för att repa började vi alltid med en fika. Och så berättade han historier.
De gjorde spelningar i både London, Köpenhamn och Sverige. På Johan Hugossons hemsida finns ett citat från giganten: ”Att samarbeta med Johan är inspirerande och glädjefullt, han är en briljant pianist och lyhörd ackompanjatör”.
Man får väl säga att Sankt Sigfrids folkhögskola gjorde en stjärnrekrytering. Hur gick det till?
– Jag blev headhuntad. Jag visste ingenting om folkhögskolor, men det lät spännande. Och med en halvtid kunde jag fortsätta att komponera vid sidan av.
Har jobbet infriat förväntningarna?
– Ja, och mer än så! Som boende i Lund vore musikhögskolan i Malmö ett naturligt val, men där skulle jag inte få lika mycket frihet som på en folkhögskola.
Men till helgen är det Skåne och hemmaplan som gäller för honom och hans Sinfonietta, först en spelning i Sankt Johannes kyrka i Malmö och sedan Södra Mellby kyrka på Österlen.
Slutreplik Folkbildningsrådet hänvisar till SCB:s rättsliga grund för insamling av känsliga personuppgifter. Men det är folkhögskolorna som ska bedöma och lämna vidare uppgifterna, vilket kan strida mot dataskyddslagen, skriver Anneli Dahlqvist på Bona folkhögskola.
Nyheter På konferensen “Nordic summit 2026” i Stockholm diskuterade folkhögskolor från hela Norden hur undervisningen kan stärka ungas förmåga att ta plats i samhällsdebatten.
Minnesord Ebbe Andersson var under över tre decennier en drivande kraft i samarbetet mellan svenska och tanzaniska folkhögskolor, skriver Clara Hyldgaard Nankler.
Nyheter Förslaget till nya villkor för distansundervisning möter kritik från Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.
Krönika När lärarens auktoritet diskuteras blandas den ofta ihop med auktoritärt ledarskap. Men utan en medveten hållning blir det svårt att skapa trygghet och lärande – därför behöver vi tala om pedagogisk auktoritet, skriver Hans Carstensen.
Forskning Vad består folkhögskolans kärna av? Folkhögskolläraren och forskaren Richard Lindberg har låtit 30 lärare samtala om vad som präglar uppdraget.
Nyheter På Röda Korsets folkhögskola pågår en kurs där undervisning och praktik hänger ihop från start – med målet att göra deltagarna redo för arbete i hemtjänsten.
Forskning Deltagare med npf upplever att de får en ljusare framtidstro när de går på folkhögskola, och ökad tro på att de kan lära. Det visar en pågående studie vid Malmö universitet.
Så gör vi Boknörden Marija Fischer Odéns deltagare läser på grundskolenivå och är sällan intresserade av läsning. Därför satsar hon på mysläsning – i världar de älskar att vistas i.
Nyheter Antalet deltagare minskar på folkhögskolans samtliga typer av kurser, visar nya siffror från SCB. Förklaringen är uteblivna uppräkningar av statsbidraget, menar Olle Westberg generalsekreterare på RIO.
Kultur I lägen när folkhögskolan kritiseras är det viktigt att kunna begripliggöra utbildningsformens värden för beslutsfattare och allmänhet, menar forskaren Susanna Alexius.
Krönika Friheten i folkhögskolan är både en tillgång och en utmaning. När den ska förklaras för omvärlden krävs nya sätt att synliggöra dess värde, vilket inte är helt enkelt, skriver Anna-Karin Hallonsten.
Nyheter Hellidens folkhögskola, utanför Tidaholm, har länge klarat sig på små marginaler. Men efter indragna statsbidrag och oförutsedda underhållskostnader kämpar skolan med ett akut underskott på sex miljoner.
Ledare När Sverige stod utan regering hösten 2018 höll samhället ändå ihop. I dag ser vi hur samma institutioner ifrågasätts – samtidigt som fokus flyttas från bildning och delaktighet till kontroll och repression, skriver Tomas Rosengren.
Reportage Små vardagsmeningar kan bli stora steg framåt. På Skeppsholmens folkhögskola möts deltagare från hela världen i en undervisning där språk, samhälle och framtid hänger ihop.
Porträtt Prisbelönt regissör och bärare av en stark berättartradition. På Wik folkhögskola formar Dani Kouyaté framtidens filmskapare.
Nyheter När den europeiska paraplyorganisationen för vuxenutbildning, EAEA, samlades till styrelsemöte i Stockholm stod nedskärningarna högt på dagordningen.
Nyheter Missnöje har väckts mot de nya villkoren för distansundervisning på folkhögskola. – Helt befängt, säger rektorn Mats Lundborg.
Debatt Elwood Overholt, lärare och samordnare på allmän kurs vid Sigtuna folkhögskola, kritiserar Folkbildningsrådets förslag till nya bidragsvillkor.
Porträtt Att skriva är att famla, menar Malin Lindroth. Hon misstror manualer, hierarkier och färdiga svar. Ändå – eller just därför – lär Malin Lindroth andra att skriva, på Sörängens folkhögskola i Nässjö.
Nyheter Från och med i år finns det 70 miljoner kronor extra i bidrag till folkhögskolan för deltagare med funktionsnedsättning och för kurser med språkstärkande insatser.
Nyheter Folkhögskolorna behöver 189 miljoner kronor mer per år, enligt Folkbildningsrådets budgetunderlag för kommande år. Dessutom föreslås 5 000 nya årsstudieplatser.
Reportage Ett arbetslag – precis som alla andra. Och i ständig förändring. Följ med på ett samtal om halvkokta idéer, gifta par och vikten av att prata.
Krönika Kanske är folkhögskolans styrka just att den ger tid, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på tidningen Folkhögskolan.
Forskning När skönlitteratur blir kursmoment möts folkbildningens ideal och utbildningssystemets krav – ibland i samspel, ibland i krock. I en studie av skönlitteraturläsning visar forskarstudenten Jessica Elgborn hur samtal och personlig utveckling delvis får ge vika för kursmålen, utan att helt försvinna.
Nyheter Vad händer om skolan slutar kräva att deltagarna ska anpassa sig – och i stället anpassar sig själv? På Bona folkhögskola blev svaret spelplattformen Discord.
Krönika Varför talar folkhögskolan för så döva öron? skriver Tomas Rosengren.
Så gör vi Hur kan teater stärka lärares ledarskap? På Valla folkhögskola möts pedagoger som vill växa genom kreativt utforskande och praktiskt drama.
Kultur En stor del av folkhögskolans deltagare har erfarenheter av att inte bli tagna på allvar i samhällets ögon. Det väcker frågor om hur rättvisa skapas – och vem som får, eller bör, definiera den.
Krönika ”När vi lyssnar, läser och tänker – ibland så det gör ont – kan lärandet kännas som att röra vid något nästan heligt i det mänskliga", skriver Gustav Fridolin.
Nyheter När statsbidraget drogs in för Kista folkhögskola i december 2025 väckte beslutet kritik. Nu ger Folkbildningsrådet sin bild av varför beslutet fattades.
Kultur I en värld där politiker prioriterar effektivitet och resultat har det tidigare så upphöjda kulturbegreppet hamnat i skymundan. Det vill Sverker Sörlin, aktuell med boken ”Kulturens värde”, ändra på.
Nyheter Folkhögskolläraren Johan Hugosson på Sankt Sigfrids folkhögskola skriver egna orkesterstämmor till varje deltagare, anpassade efter deras färdigheter.
Nyheter Christer Nylander är nytillsatt omvärldsstrateg på Folkbildningsrådet: mannen bakom Folkbildningsutredningen med över 20 års erfarenhet i riksdagen.
Nyheter Grimslöv folkhögskola har fått fyra miljoner kronor från Europeiska socialfonden för att starta en ny yrkesutbildning som kombinerar vård, språk och praktik, parallellt.
Nyheter Högre lärartäthet, mer APL och nya krav på distansundervisning i Folkbildningsrådets förslag om statsbidrag till folkhögskolor.
Debatt Folkbildningsrådet har klippt ihop en nidbild av Kista folkhögskola, enligt lärarna Åke Larsson och Paul Frigyes.
Nyheter Efter Folkbildningsrådets besked om indraget statsbidrag står det klart att cirka 70 deltagare från Kista folkhögskola kan fortsätta sina studier på Sundbybergs folkhögskola – medan många andra fortfarande saknar besked.
Krönika Något håller på att gå sönder i Sverige. I tysthet ifrågasätts en av våra mest demokratiska institutioner – folkhögskolan, skriver folkhögskolläraren Anders Clevestad.
Nyheter Efter flera års återkommande kritik och vittnesmål om diskriminering, kränkningar och ledningsproblem beslutar Folkbildningsrådet att dra in statsbidraget till Kista folkhögskola.
Nyheter Lärarna vill stärka deltagare med hög frånvaro, medan arbetsgivarna betonar närvarokravens gränser. Det framkom i forskningsresultat som presenterades på Mimers konferens.
Nyheter Folkhögskoleutbildningarna i Lycksele och Vindeln får nytt hopp. Nedläggningarna pausas efter politisk vändning.
Analys Eldsjälen hyllas ofta, men vad döljer sig bakom begreppet?
Nyheter Deltagaren Laticha Leronius: ”Det här påverkar våra möjligheter att fortsätta ut i livet.”
Porträtt Från alter egot Håkki med hockeyfrilla, till konstnär och lärare på Ålsta folkhögskola. I dag är glesbygden Tomas Erikssons hem och drivkraft.
Nyheter Glokala folkhögskolan har ökat sin omsättning med nio procent det senaste året.
Krönika När No-Excuse kallar det kaos kallar vi det pedagogik, skriver Kristina Ståhlnacke.
Forskning Allmän kurs ses ofta som ”en andra chans”. Enligt läraren och forskaren Gustav Fridolin, tidigare språkrör för Miljöpartiet, är det en farlig beskrivning.
Krönika Bellatrix Lembke, tidigare deltagare på Sommenbygdens folkhögskola, berättar om vikten av folkhögskolan för personer med NPF.
Nyheter Med projektet ”Roots and Futures” vill Sverigefinska folkhögskolan, tillsammans med en finsk yrkeshögskola, skapa nya jobbmöjligheter för deltagarna.