Därför tappar många elever självförtroende i matematik

Att killar oftare överskattar sin egen förmåga jämfört med tjejer var väntat, men att det skulle vara så stor skillnad mellan ämnena förvånade forskaren Thea Klapp.

Elevers akademiska självförtroende varierar – det kan vara starkt i ett ämne, svagare i ett annat. Och elever i högpresterande skolor tenderar att skatta sina egna förmågor lägre än elever på skolor med sämre snittbetyg, visar ny forskning.

Thea Klapp, med bakgrund i sociologi, försvarade nyligen sin doktorsavhandling i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hon har bland annat följt individer födda 1972 upp i vuxen ålder genom att studera enkäter och registerdata.

– Internationellt finns det många studier av elevers självskattning och hur den påverkar framtida studier och yrkesval, men det finns ytterst få i Sverige. 

För sina studier har hon nyttjat en av Sveriges största och äldsta longitudinella forskningsdatabaser inom utbildningsområdet, Utvärdering genom uppföljning (UGU). 

Databasen innehåller nationellt representativa urval av svenska födelsekohorter som samlats in ungefär vart sjätte år. I avhandlingen används kohorterna födda 1972, 1992, 1998 och 2004. Enkätdata har kompletterats med kognitiva test i årskurs 6 och registerdata om bland annat kön, föräldrars utbildningsnivå, betyg och nationella prov. 

Självförtroendet skiftar i olika ämnen

I enkäterna kan eleverna få frågor av typen ”Hur bra tycker du att du är på matematik?” och gradera sin förmåga på en skala – sedan jämförs självskattningen med elevens faktiska resultat. 

– Genom att använda longitudinella data kunde jag dra tydliga slutsatser hur de såg på sina egna förmågor över tid, från att de gick i sexan till att de gick ut gymnasiet.

Hon tittade i första hand på ämnena matematik, svenska och engelska. Att killar oftare överskattar sin egen förmåga jämfört med tjejer var väntat, men att det skulle vara så stor skillnad mellan ämnena förvånade henne.

– En elev kan ha stort självförtroende i ett ämne, men betydligt sämre i ett annat. Elever jämför sina förmågor vilket gör att deras självuppfattningar kan skilja sig åt mellan ämnen trots att de presterar liknande. 

Thea Klapp konstaterar vidare att i engelska ökade genomsnittet för hur eleverna skattade sina förmågor under högstadiet, medan det gick ner i matematik under samma period.

– Elever tycks vara känsligare när det går sämre i matematik. Jag fann också en tendens att tilltron till den egna förmågan i matematik försämras något när de blir äldre. Vad gäller engelska är trenden den motsatta.

I just engelska fann hon ett annat intressant resultat. Internationell forskning har visat att flickor har större tilltro än pojkar till sina verbala förmågor – men i ämnet engelska visade sig pojkarna ha större tilltro till sin förmåga. 

– En möjlig anledning är de engelskspråkiga dataspelen som blev populära i början av seklet. Och vi vet att killar spelar mer än tjejer. 

”Big-fish-little-pond-effekten”

Internationella studier om självskattning har uppmärksammat den så kallade ”big-fish-little-pond-effekten”, att elever som går på högpresterande skolor tenderar att skatta sina akademiska förmågor lägre än elever som presterar på samma nivå men går på skolor med relativt lägre prestationsgenomsnitt. 

– Jag fann samma tendens i Sverige vad gäller matematik och svenska. Återigen ett exempel på att det akademiska självförtroendet ofta är kopplat till ett visst ämne. 

Vad har då dessa självskattningar för betydelse längre fram i livet? Thea Klapp försökte svara på den frågan genom att koppla sina UGU-data till databasen Gothenburg Educational Database (GOLD), vilket gjorde det möjligt att analysera elevernas inkomst i vuxen ålder. 

– Jag kan slå fast att elever med högre akademisk självuppfattning i årskurs 6 i genomsnitt hade högre registrerad inkomst vid 35, 40 och 45 års ålder. Men det är förstås inte så enkelt som att en positiv självbild orsakar högre lön, men här finns ett tydligt samband.

Vilket budskap har du till dagens lärare utifrån dina resultat?

– Ett budskap skulle kunna vara att betona vikten av att eleven fokuserar på sin egen utveckling och undviker att jämföra sig med sina klasskamrater. Men det är inte lätt.

LÄS ÄVEN

Självförtroendet som gör matteelever mer aktiva

Elever har lågt självförtroende i matte och NO

Läraregenskapen som väcker elevernas intresse för matte

Faktorerna som stärker elever i matematik

Mattelärare sänker nivån när kunskapsklyftan ökar