Forskaren: Fakta och formler räcker inte i fysiken
Att enbart lära ut fakta och formler är inte tillräckligt, säger Jesper Haglund, universitetslektor i fysikens didaktik vid Karlstads universitet.
Forskning Fakta och formler räcker inte. Fysiklärare behöver också lära sina elever hur naturvetenskaplig kunskap skapas, prövas och förändras. Det visar en ny forskningsöversikt från Skolforskningsinstitutet.
Jesper Haglund, universitetslektor i fysikens didaktik vid Karlstads universitet, är en av tre ämnesdidaktiska forskare som varit knutna till den forskningsöversikt om undervisning i fysik som Skolforskningsinstitutet nyligen gett ut. Den visar hur fysikundervisningen kan utformas för att utveckla elevers förståelse av naturvetenskapernas karaktär.
– Det handlar om att ge eleverna en förståelse för hur naturvetenskaplig kunskap skapas, prövas och förändras. Att enbart lära ut fakta och formler är inte tillräckligt, säger han.
Saknas i undervisningstraditionen
Läroplanerna för både högstadiet och gymnasiet slår fast att naturvetenskapernas karaktär ska tas upp i undervisningen. Men i praktiken sker det sällan, menar Jesper Haglund.
– Kanske är det en medveten prioritering för att det inte finns i undervisningstraditionen, men det kan också bero på en osäkerhet om hur det går till i praktiken och hur man får in det i undervisningen.
Jesper Haglund framhåller att det kan vara utmanande att ta tag i en så filosofisk fråga som vad naturvetenskaplig kunskap är – och vad det inte är. Han tror och att många elever, lärare och även föräldrar är vana vid att i naturvetenskapen och matematiken kommer man fram till ett konkret svar.
– Om man introducerar den här typen av reflekterande uppgifter är det många som känner sig ovana och lite främmande. Vår avsikt med forskningsöversikten är att inspirera lärare med exempel på hur man kan arbeta med olika aspekter av naturvetenskapernas karaktär i fysikundervisningen i praktiken.
Koppla det till samhälle och kultur
Jesper Haglund efterlyser ett metaperspektiv.
– Man behöver undervisa explicit vad naturvetenskap är. Det räcker inte att bara jobba med systematiska undersökningar, utan man behöver arbeta uttryckligen till exempel med vad en naturvetenskaplig hypotes är.
Det är viktigt att titta på naturvetenskapen både från ett filosofiskt och ett historiskt perspektiv och visa hur nya teorier utvecklats, understryker Jesper Haglund. Han pekar även på betydelsen av att prata om naturvetenskap i klassrummet.
– I fysikundervisningen kan det till exempel innebära att synliggöra hur fysik utvecklas genom forskning och hur ämnet hänger samman med samhälle och kultur. Eleverna behöver också få syn på hur kunskap inom ämnet växer fram och förändras.
Översikten sammanställer forskning från olika länder och ger lärare och skolledare ett forskningsbaserat underlag för att utveckla undervisningen. Resultaten är samlade i fem teman. De handlar om vad som kan undervisas, hur undervisningen kan genomföras och hur naturvetenskapernas karaktär kan integreras i olika sammanhang. Översikten visar också hur undervisningen kan bidra till andra mål i fysik samt vilka utmaningar lärare kan möta.
Här hittar du sammanställningen.
LÄS ÄVEN
Mattespets tar elever till toppen – i fysik
Dahl: Därför behövs inga hypoteser före laborationen
Professorn gör fysiken lekfullt rolig
Prisad lärare förstärker elevernas intresse för fysik
