Professorn gör fysiken lekfullt rolig
Lektionstipset Fysikundervisning bör vara verklighetsbaserad och lekfull, även på högstadiet och gymnasiet. Det tycker Ann-Marie Pendrill, professor i fysik, som har besökt många lekplatser i sina dar.
Ann-Marie Pendrill älskar gungor. Lekplatsgungor eller 20-metersgungor på ett nöjesfält. Enligt henne finns det ingen som inte kan lära sig något av att gunga, oavsett ålder. Kan man, exempelvis, gunga i takt med en tom gunga?
Eller hur påverkas vattenytan i en flaska som gungar fram och tillbaka i ett snöre? Ja, just den frågan gick till och med flera av hennes högskolestudenter i teknisk fysik bet på, och även en del kollegor (vattenytan är vinkelrät mot snöret när flaskan gungar).
Den här typen av didaktiska frågeställningar har intresserat fysikprofessorn Ann-Marie Pendrill ända sedan 1995 då hon började arbeta med att utforma experiment för elever i alla åldrar. Hon började med tivolifysik med experiment som utspelade sig på Liseberg, som sedan utvecklades till lekplatsfysik.
Ann-Marie Pendrill
Ålder: 68 år.
Bor: Partille.
Yrke: Professor i fysik, med forskningsbakgrund inom atomär beräkningsfysik vid Göteborgs universitet.
På gång: En bok om lekplats- och tivolifysik för lärare med fysikbakgrund.
Övrigt: Var föreståndare för Nationellt resurscentrum för fysik (NRCF) mellan åren 2009 och 2019.
– Det här kan beskrivas som fysik för hela kroppen och handlar om att aktivera flera sinnen och koppla ihop upplevelserna med böckernas exempel och tankeexperiment, säger Ann-Marie Pendrill och tillägger att läroböckerna i fysik främst fokuserar på att rita krafter än på själva upplevelsen av dem, vilket är synd.
– Syftet är att bidra till att eleverna skaffar sig verktyg för att undersöka verkligheten på ett konkret och lustfyllt sätt.
Sedan beskriver hon, med ett inspirerande engagemang, varför något så enkelt som att gunga kan ge en fördjupad förståelse av fysik.
– Kraft och rörelse är ett område med många väldokumenterade begreppsmässiga svårigheter, och som kan upplevas väldigt abstrakt, säger Ann-Marie Pendrill.
Som exempel nämner hon begrepp som lägesenergi och centripetalacceleration.
Enligt Ann-Marie Pendrills koncept avslutas de genomförda aktiviteterna med diskussioner, dels på plats och dels i klassrummet.
– Det är väldigt viktigt. Det måste finnas en tydlig koppling till skolfysikens begrepp.
Ann-Marie tipsar
- Titta på Youtubeklippet där Rosannagh MacLennan vinner OS-guld i trampolin i Rio 2016. Hennes tio hopp tar 19 sekunder – 16 är i luften.
- Ut och hoppa! Förslagsvis på en lekplats eller i en gymnastiksal. Använd en telefon för att mäta hoppen och krafterna, det finns många bra appar för detta.
- Under vilken del av hoppet känner man sig lättast/tyngst? När faller man fritt och hur lång är den perioden? Hur lång tid är det mellan två höga hopp/två låga hopp?
- Gå igenom slutsatserna och titta på MacLennan igen. Anta att alla hennes hopp tar lika lång tid. Hur lång tid tar det för henne att nå högsta punkten efter att fötterna lämnat trampolinen?
- Ge eleverna ett tomt rutdiagram och låt dem göra en skiss över hur höjd (graf 1), hastighet (graf 2) och acceleration (graf 3) varierar under två hela hopp.
LÄS ÄVEN
Bilder i fysikböcker pallar inte trycket
Så kan mattelärare utnyttja Netflix succéserie
Kortspel ger elever koll på de största klimatbovarna
