Derivata – het fråga för mattelärare i pandemin
Matematik no teknik
Statistiken om covid-19 är en guldgruva för undervisningen om derivata, men räkneexempel från verkligheten riskerar också att trötta ut eleverna.
– Ibland behöver mattelektionen vara en fristad, säger Ulrica Dahlberg, gymnasielärare och pedagogisk utvecklare på NCM.
"Hur använder ni pandemin i er undervisning om derivata?"
Matteläraren Ulrica Dahlberg ställde frågan till sina kollegor i Facebookgruppen "Matematikundervisning" och fick mycket skiftande svar.
– Det visade sig finnas två läger, säger hon.
Fantastisk derivatakurva i Japan
Hälften av lärarna såg pandemin som en rik källa att ösa derivataexempel ur och framhöll att det finns väldigt mycket statistik att hämta från Folkhälsomyndighetens webbplats. Många lärare följer utvecklingen i Sverige vecka för vecka, andra tittar på smittspridningen i andra länder.
– Japan följde tydligen en fantastisk derivatakurva under våren.
Kollegorna i det andra lägret menar att all uppmärksamhet och statistik om pandemin kan trötta ut eleverna och därför är de försiktiga med att ta upp räkneexempel med covid-19 i undervisningen.
– Man vill inte att matematiken ska vara en isolerad ö, men ibland behöver mattelektionen vara en fristad där vi sitter och räknar våra uppgifter, säger Ulrica Dahlberg.
"Inte bara fördelar"
Hon undervisar halvtid i matematik på Lerums gymnasium strax utanför Göteborg. Den andra halvan av sin arbetstid är hon pedagogisk utvecklare på Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM).
Båda lägren i FB-gruppen har sina poänger, tycker hon.
– Det är inte bara fördelar med att ta in verkligheten i matematiken. På min skola har vi just nu ett tema om hållbar utveckling som kommer in i många ämnen. Då är det risk att eleverna blir deprimerade och tycker att det inte finns något vi kan göra för att rädda oss från klimatförändringarna.
Svårt moment i undervisningen
Derivata ställer stora krav på elevernas förmåga att tänka abstrakt. Ulrica Dahlbergs erfarenhet är att det är lättare att undervisa på gymnasiets naturvetenskapsprogram och teknikprogram, än på samhällsvetenskaps– och ekonomiprogrammen där eleverna inte är lika vana vid matematik.
– Det är mycket enklare att använda derivata när man kan koppla det till fysiken.
För att öka intresset bland eleverna är det också bra att visa att man i många yrken har nytta av kunskaper om derivata, även om man inte är matematiker.
– Anders Tegnell använder aldrig ordet derivata, men han pratar väldigt ofta om förändringshastighet. Det kan handla om att smittspridningen fortfarande ökar, men att den är annorlunda nu jämfört med en vecka tidigare, säger Ulrica Dahlberg.
Så lär du ut derivata till en nybörjare
Ulrica Dahlberg ger handfasta tips:
- Skynda långsamt. Inom området derivata finns många nya begrepp. Presentera ett i taget och börja med att beskriva i ord, hellre än att ge räkneexempel.
- Använder du exempel från verkligheten är det viktigt att välja områden där man kan visa hur snabbt det sker en förändring, till exempel coronapandemin, andra virussjukdomar eller miljöfrågor.
- När det är dags att introducera derivatan är det en fördel att ha haft eleverna i tidigare kurser.
- Börja där eleverna befinner sig. Utgå från det ni pratade om nyligen eller på en tidigare kurs om räta linjer, och bygg sedan vidare till förändringshastighet.
- Koppla ihop medelhastighet och momentanhastighet. Om polisen stoppar dig för att du kört för fort är det momentanhastigheten 110 km/h de går på, inte att du kört 50 km/h i snitt.
Mattens problem har mer än en lösning
Framgångsrik modell gör matten tydlig
Problemlösning som engagerar precis alla
