Läsårsstart 2025–26, Skolverket: Nationella proven ska vara digitala. Jag: Planerar så att eleverna ska få träna på att använda digitala miljöer och skriva digitala prov. Eleverna: Inte jätteglada. Av mina elever föredrar nästan alla att räkna på papper både på lektioner och prov.

Under hösten 2025 kommer testmiljöer ut så att vi lärare ska kunna bekanta oss med hur det kommer att se ut. Det visar sig att det är en rätt värdelös miljö. Ett av de största bottennappen måste vara Skolverkets miniräknare som inte kan räkna rätt. Som lärare börjar man misströsta och det är svårt att bortse från de hundratals miljoner kronor som projektet kostat. Tänk bara vad många bra saker man hade kunnat göra för alla de pengarna om man använt dem klokt.

Hur svårt kan det vara?

November 2025, Skolverket: Nej, det här blev visst inte så bra. Vi ställer in, gör om och skriver provet på papper. Mina elever: YES! Jag: Känner mig lite trött och uppgiven. Hur svårt kan det vara? Men vi lärare är ju problemlösare som konstant hanterar många bollar i luften så jag planerar om. Förklarar för eleverna att all kunskap är bra och ni kommer ha nytta av att ni har lärt er Geogebra på nationella provet, för på en del får ni använda det.

Man tänker ju liksom att det ska bli som förr. En av fem rubriker i det centrala innehållet är ju trots allt ”Digitala verktyg”. Där står det: ”Användning av kalkylprogram för beräkning av ränta och amortering. Användning av digitala verktyg för att effektivisera beräkningar och komplettera metoder, till exempel vid ekvationslösning och problemlösning.”

Står ni för det här?

Jag förstår ju att ett prov inte kan testa allt centralt innehåll. Men visst skulle vi reagera om provkonstruktörerna plötsligt plockade bort allt under rubriken ”Problemlösning och tillämpningsområden”.

Men oj så fel jag hade. I slutet av januari kommer ny information. Skolverket: Provet ska vara helt analogt, ingen dator, bara enkel miniräknare på någon del. Eleverna: Jublar. Jag: Men nu räcker det! Hur kan man under ett läsår ändra förutsättningarna så många gånger? Är Skolverket helt verklighetsfrånvänt? När man startar en kurs i augusti så vill man ju veta hur kursen ska examineras i maj. Man vill inte planera om och ändra flera gånger under läsåret.

För mig som ska försöka förklara det för eleverna, så känns det väldigt oproffsigt. Hur känns det för er som ändrar hela tiden? Känner ni att ni kan stå för det här? I höst ska jag återigen analysera resultatet och betygen för årets elever. Stämmer betygssättningen överens med resultaten på nationella proven? Förmodligen inte, för vi jobbade ju aningens fel första halvan av läsåret.

Det kan få mig att bryta ihop – igen

Man pratar ofta om att man måste skapa goda förutsättningar i skolan för att slippa ha elever som varken kan läsa, skriva eller räkna när de lämnar den. Det här är så långt ifrån goda förutsättningar man kan komma.

Det finns en sak till som kan få mig att bryta ihop en gång till och det är om Skolverket gör på samma sätt som Excel-uppgifterna som finns i publicerade prov: Nämligen att eleverna ska lösa digitala uppgifter – på papper. ”Vad ska stå i Cell 2B och vad kommer det stå i D4?” Kommer det att bli: ”Hur hittar man linjernas skärningspunkt i Geogebra/Desmos?” Då tappar jag den lilla tilltro som finns kvar för Skolverket.

Anna Persson är lärare i matematik och naturkunskap på Torsbergsgymnasiet i Bollnäs.

LÄS ÄVEN

Persson: Hur gör vi när elever varken kan, vill eller orkar?

Persson: Arbetsglädjen försvinner med alla kontroller

Persson: Sluta tvinga yrkeselever räkna matte de inte behöver

Persson: Skolan behöver inte fler populistiska slag i luften

Persson: Sluta plocka billiga poäng och ta tag i skolans riktiga problem

Persson: Vi lärare är experter – låt oss visa det

Persson: Jag är lärare – inte kurator, socialarbetare och psykolog

Persson: Nationella proven i matte omgärdas av många problem