Skye Fredin och Mariana Karlsson gillar skolans nära koppling till forskning. ”Kunskapen om hur vi kan överleva i rymden kan användas för att lösa problem på jorden”, säger de.
Till startsidan
Jonnie Järnmark och Lisa Holmström undervisar på Rymdgymnasiet i Kiruna.
Reportage Rymdprofil och stark sammanhållning lockar ungdomar från hela landet till Kiruna. På Sveriges nordligaste gymnasium är sprakande experiment och frågor om utomjordingar en del av skoldagen.
Raketbyggsatserna står redan på bänkarna när årskurs tre släntrar in i klassrummet. Det är dags för fysiklektion på Sveriges enda gymnasium med renodlad rymdprofil och eleverna ska bygga krutraketer och beräkna kaströrelser.
– Raketekvationen beskriver förhållandet mellan en rakets hastighetsförändring och dess massa när bränsle förbrukas, berättar läraren Jonnie Järnmark i sin korta genomgång.
Att bara räkna hade inte varit lika motiverande
Raketerna kommer att förses med motor och stubin och avfyras från en ramp. Elevernas uppgift är att räkna ut hur högt deras raketer kommer att flyga och när de vänder.
Läraren Lisa Holmström placerar rampen på golvet och förklarar hur det kommer att gå till.
– Krutet brinner under högt tryck och bildar en gas som pressar raketen uppåt. Stubinen tänds elektriskt. Det går bra att stå en bit ifrån, om nu någon är orolig för det.
Mariana Karlsson bygger på en raket med delfiner tillsammans med Skye Fredin och Beatrice Lundgren.
– Det är absolut lättare att förstå komplicerade saker när vi får testa det praktiskt. Att bara räkna hade ju inte varit lika motiverande, konstaterar de.
Sprayfärger i alla kulörer skickas runt mellan borden. Det klipps och limmas. Designen verkar vara lika viktig som själva funktionen.
– Rymdestetik är absolut en del av det hela, säger Skye Fredin och pekar på väggarna med färgglada månar, nebulosor och stjärnor, allt målat av elever.
I taket hänger planeter och satelliter och längst ned i klassrummet ett kreativt grupparbete om kolonialisering av Mars.
Skye Fredin och Mariana Karlsson gillar skolans nära koppling till forskning. ”Kunskapen om hur vi kan överleva i rymden kan användas för att lösa problem på jorden”, säger de.
Rymdgymnasiet startade 2001 på initiativ av Rymdindustrin i Kiruna som ville ha en plantskola till högre rymdutbildningar. Sedan dess har söktrycket ökat stadigt och nu konkurrerar varje år runt 200 elever om de 30 platserna till skolans enda program – en NA-utbildning med rymdprofil och ämnen som astrobiologi och astronautkunskap på schemat. Just nu studerar här totalt 78 ungdomar från norr till söder.
– Gemensamt för våra elever är att de har en stark drivkraft och är modiga. Att flytta hemifrån, långt hemifrån för de flesta, svetsar dem samman och gör att de snabbt lär sig stå på egna ben, säger rektorn Per Malmelöv och låter handen svepa över Sverigekartan där det finns en prick för varje elev, jämnt utspridda över landet.
Lisa Holmström har jobbat på Rymdgymnasiet i 19 år och gillar skolans lilla format. Hon undervisar i biolog och kemi och tycker att den tydliga profilen berikar undervisningen.
– I alla tider har människan blickat upp mot himlavalvet och funderat över vad som kan finnas därute. Rymden blir ett lockbete och rätt kopplat gör det nästan vilket område som helst intressant.
Hon berättar att alla ämnen på skolan i någon grad innehåller rymden. I naturämnena och matematiken faller det sig naturligt, men även i historia, religion och samhällskunskap är det ett tacksamt ämne att knyta an till.
– Rymdfartens historia, rymdkapplöpningar, hur olika kulturer tolkar stjärnbilder och samhällets beroende av satelliter för exempelvis gps och väderappar, säger hon och fortsätter:
– För att inte tala om all sci-fi-litteratur och filmer, som oftast inte stämmer med verkligheten, men som är roliga att diskutera och dissa.
”Eleverna som väljer oss har en förväntan om att programmet ska skilja sig från ett vanligt naturprogram”, säger Lisa Holmström.
Själv brukar hon starta kursen i biologi med att låta eleverna fundera över människans existens. Varför finns det liv på jorden?
– Jag börjar med att säga att jag till hundra procent vet att det finns liv i rymden. Vi finns ju. På så sätt vill jag att eleverna ska förstå att vi bara är en prick i ett större sammanhang.
Ett annat exempel är kursen om människokroppen där hon tar upp hur organen förändras i rymden. Att hjärtat krymper, benmassan minskar och musklerna förtvinar.
– Allt det här är intressant eftersom vi kan dra nytta av den kunskapen. Vad kan vi lära oss av förhållanden i rymden som förbättrar livet på jorden?
Känns den starka infärgningen någon gång krystad för er som lärare?
– Nej, aldrig. Eleverna som väljer oss har en förväntan på att det ska finnas en stark koppling. Det måste vi leverera på.
En viktig del i skolans rymdprofil är det nära samarbetet med Kirunas rymdbas Esrange space center. Jonnie Järnmark är civilingenjör och har jobbat i 30 år med satellitverksamheten där. Nu avrundar han sitt yrkesliv som lärare i fysik och astronomi på Rymdgymnasiet. Hans kontaktnät öppnar en del dörrar, men alldeles oavsett finns det ett ömsesidigt intresse av att knyta täta kontakter och flera elever har fått praktikplats och även anställning på basen.
– Rymden är ett område som blir allt viktigare och rymdindustrin är intresserad av att skapa en plattform för framtida rekryteringar, säger Jonnie Järnmark.
Läraren Jonnie Järnmark framhåller det nära samarbetet mellan skola, rymdverksamhet och forskning.
Just nu håller de på med det gemensamma projektet Explora där eleverna designar och bygger instrument för vetenskapliga experiment som ska skickas upp till stratosfären med hjälp av en höghöjdsballong.
– För oss är den nära kopplingen till verksamheten väldigt viktig. Utvecklingen går så fort så vi som skola måste hänga med om vi vill vara relevanta, säger Jonnie Järnmark.
Kiruna räknas till Sveriges rymdhuvudstad och närheten till rymdbasen och rymdcampus med civilingenjörsutbildningar inom rymdteknik, hjälper lärarna att hålla sig på tårna.
– Så fort vi hör att det är en intressant föreläsare i området frågar vi om de kan komma en timme till oss också, säger Lisa Holmström. Vi har haft många spännande möten med forskare men också av exempelvis Christer Fuglesang och Marcus Wandt.
Den starka infärgningen till trots, frågar man eleverna svarar många att det bästa med Rymdgymnasiet är sammanhållningen. Lovisa Nordström är en av dem som flyttat långt. Hon lämnade Gotland för Kiruna och berättar att första mötet var en chock.
– Allt är tyst här, det är ingen ute på gatorna. Men det gör också att vi får en stark gemenskap med hela skolan, inte bara klassen.
För att stötta det sociala och undvika att elever känner sig ensamma hålls skolan öppen även på kvällarna och det finns en uppsjö av föreningar att engagera sig i – skoltidning, innebandy, schack och musik.
– Skolan blir som ett andra vardagsrum. Alla hjälper varandra och vi pluggar ihop och hänger. Det gör att det blir en speciell stämning på skolan, säger Malva Östling.
LÄS ÄVEN
Dahl: Nya betygssystemet kommer ge svettiga diskussioner
Pisaresultatet Skolverket inte kan förklara
Forskning Ny studie: Undervisningen som förbättrade elevernas matematikresultat – rejält.
Lärarpriser ”Väldigt roligt att teknikämnet får den uppmärksamhet som priset innebär.”
Forskning Forskaren: Ökat självförtroende, större uthållighet och bättre studiestrategier.
Betyg Skolverket om nya bottenrekordet – går emot trenden i andra ämnen.
Forskning Forskaren: Prata mindre om motivation och mer om motiv för att delta.
Reportage Gymnasieläraren om hemligheterna bakom fysikundret i Danderyd.
Panelen Hade du velat ha mer ämnesundervisning under din lärarutbildning?
Krönika Matteläraren: Det handlar om att vara medmänniska.
Forskning ”Elever behöver kunskaper om havet för att förstå hur planeten fungerar.”
Forskning Forskaren: ”Hur genomgången genomförs är avgörande.”
Lektionstipset Matteläraren tipsar om vardagssituationer som gör matten begriplig.
Debatt Matteläraren: Jag tycker att resultatet är lovande.
Debatt Komvuxläraren: Om det var en bilfabrik så skulle den läggas ner.
Debatt ”Höga förväntningar signalerar att vi tror på elevernas potential.”
Reportage Så väcker de elevernas nyfikenhet för naturvetenskap och teknik.
Krönika Matteläraren: Borde vara ett av skolans främsta uppdrag.
Debatt Specialpedagogen: ”I år har någonting gått galet.”
Lektionstipset Glöm inte fikapauser: ”Ger en positiv naturupplevelse.”
Panelen Lärarna: Så många prov är rimligt under en termin.
Forskning Forskaren: Naturkunskapen låser fast yrkeselever i en roll.
Quiz Testa dig själv: Hur många rätt får du?
Krönika ”Är Skolverket helt verklighetsfrånvänt?”
Forskning Forskaren: Många illustrationer speglar västvärldens normer.
Panelen Märks det i klassrummet om minutvisare och tjugolappar försvinner från elevernas vardag?
Praktiska tips ”Eleverna kan utvärdera sina kunskaper samtidigt som jag utvärderar min undervisning.”
Undervisning Matteläraren uppgiven: Det är bara ekonomin som styr.
Lektionstipset Mattelärarna låter eleverna hjälpa varandra för att övervinna hinder.
Reportage Matteläraren: Många av våra elever är trötta på matte och inte särskilt motiverade till teoretiska studier.
Debatt Forskaren: Räcker inte att kunna bygga något som fungerar.
Reportage ”Blir tydligt att man använder matte på så många olika sätt förutom i matteboken.”
Forskning Forskaren: ”Du måste bevisa att du är en bra mattelärare.”
Läroplanshaveriet Fysikprofessorn: ”Extremt oproffsigt – under all kritik.”
Krönika Matteläraren: ”Det hade varit oerhört befriande.”
Debatt ”När den idén väl sitter blir det snabbt game over.”
Panelen Så svarar tre lärare i matematik och naturvetenskapliga ämnen.
Lektionstipset Gymnasieläraren förvandlar kriminalteknik till inspirerande matematikuppgifter.
Forskning Forskaren: ”Lärarna hade önskat mer stöd.”
Kursplaner Professorn: Ett speciellt problem med matte är att så många elever misslyckas.
Forskning Forskaren: Blivande lärare behöver öva, reflektera och utveckla en djupare förståelse.
Lärarpriser ”Våra elever vet att vi älskar matte.”
Matematik no teknik ”Stark kultur och förväntan att naturvetenskapliga ämnen ska vara faktabaserade.”
Debatt ”Min talbild fungerar dåligt vid huvudräkning.”
Matematik no teknik Ny rapport: ”Väljer bort denna väg på gymnasiet för att maximera sina betyg.”
Nationella prov Matteläraren: Känner hur det vänder sig i magen på eleverna av rädsla för att misslyckas.
Betyg Matteläraren: ”Vi behöver kraftsamla”.
Lön Ny statistik: Här är ämneslärarnas löner bäst och sämst.
Panelen Så ser de till att reglerna faktiskt följs.
Forskning Forskaren: Ta ansvar – eller släpp kravet på att alla ska kunna matte.
Reportage Så har mattelärarnas idé fått hela kommunen att lägga om undervisningen.
Krönika Matteläraren om att skoldebatten hamnat snett: ”Ge oss vettiga ämnesplaner – inte no excuses eller mobilregler”