Det krävs för att en lärarguide ska fungera
”Avsnittet om andragradsekvationer är lagom stort och avgränsat. Det lämpade sig därför bra för min studie”, säger forskaren Marcus Gustafsson som tidigare har arbetat som matematiklärare på gymnasiet.
Forskning
Lärarguider är bra om de inte bara talar till – utan också med – läraren. Det visar tidigare matteläraren Marcus Gustafsson i sin doktorsavhandling.
– En bra lärarguide fungerar som en kollega, säger han.
Marcus Gustafsson har undersökt hur en forskningsbaserad lärarguide kan designas för att hjälpa gymnasielärare att planera och undervisa om andragradsekvationer. Slutsatsen i hans doktorsavhandling är tydlig: Lärare behöver inte bara fler uppgifter – de behöver även ett didaktiskt bollplank.
– Texten i en handledning bör också tala med lärarna, inte bara till dem, säger han.
Marcus Gustafsson disputerade vid Karlstads universitet tidigare i år och har själv arbetat som matematiklärare i gymnasiet. Han konstaterar att andragradsekvationer är ett område som många gymnasieelever har problem med. Det är samtidigt en viktig ingång till mer avancerad matematik.
– Avsnittet om andragradsekvationer är lagom stort och avgränsat. Det lämpade sig därför bra för min studie. Men det skulle egentligen kunna handla om vilket område som helst.
Designade en egen lärarguide
Avhandlingen undersöker både hur lärarguider kan utformas och hur lärare kan använda dem i planering och undervisning. Marcus Gustafsson sammanställde först forskning om undervisning och lärande kring andragradsekvationer. Därefter tog han fram förslag på lektionsaktiviteter som var tänkta att motverka vanliga misstag och svårigheter som identifierats i forskningsstudierna.
Han designade en lärarguide och nådde ut till lärare via rektorer vid ett stort antal gymnasieskolor. Cirka 50 lärare visade intresse, hörde av sig och fick ta del av guiden.
De berättade vilket innehåll de använt, och hur de använt det.
Sorterar lärarguiden i tre delar
Marcus Gustafsson sorterar lärarguidens innehåll i tre delar:
- Ett textavsnitt som presenterar den forskning som gjorts om andragradsekvationer.
- Förslag på lektionsaktiviteter som tar fasta på det som framkommer i forskningen.
- Extra uppgifter, bland annat sammanställda nationella provuppgifter och några mer utmanande uppgifter.
Gensvaret var stort både när det gäller textavsnittet med forskningssammanställningen och förslagen på lektionsaktiviteter. Däremot var det färre som visade intresse för att ta del av de extra uppgifterna.
Bör inte vara färdiga receptsamlingar
En central fråga i avhandlingen är balansen mellan stöd och professionell frihet. Marcus Gustafsson menar att lärarguider inte bör vara färdiga receptsamlingar som lärare ska följa till punkt och pricka. Däremot finns ett värde i konkret stöttning kring hur man kan undervisa. En viktig lärdom är att handledningen behöver kopplas till konkreta lektionsaktiviteter som är lätta att anpassa till den egna undervisningen.
– Mina resultat visar att en lärarguide som innehåller reflekterande och resonerande texter kan gynna lärares planering och även verka fortbildande. Speciellt om dessa kopplas till förslag på hur det konkret kan hanteras i undervisningen.
Marcus Gustafsson ställde sig frågan hur forskningsrön kan göras både lättillgängliga och användbara i lärarnas praktik. Svaret blev ett material som inte bara presenterar forskning, utan också erbjuder konkreta och anpassningsbara didaktiska idéer.
– Min studie visar att den här sortens lärarguide kan vara användbar för lärare när de planerar och ett möjligt sätt att föra in forskningsrön i lärares praktik, säger han.