Karin Leidevall och Marie Reimdal är båda lärare i förskoleklass på Domnarvets skola i Borlänge.
Till startsidan
Forskning
Ett nytt kartläggningsmaterial och bedömningsstöd används nu i matematik i förskoleklass och årskurs 1.
– Det är bra med tydligare fokus på taluppfattning för förskoleklass, säger forskaren Maria Walla, som dock befarar att det nya materialet kan komma att ändras snart igen.
Från och med i höst har nya kartläggningsmaterial och bedömningsstöd i matematik införts i förskoleklass och årskurs 1. Kartläggningen och bedömningen kan ses som en del i läsa-skriva-räkna-garantin. Det tidigare kartläggningsmaterialet från Skolverket kritiserades av både lärare och forskare. De ansåg bland annat att uppgifterna tog lång tid och att kartläggningens syfte var otydligt.
Forskaren Maria Walla pekade på kritiska aspekter i sin avhandling. Nu arbetar hon med en forskningsstudie om bedömning i de tidiga skolåren. Under hösten har hon bland annat följt arbetet med det nya kartläggningsmaterialet i förskoleklass.
Hon har både ris och ros att ge till det nya materialet.
– Jag är positiv till att man nu väljer att tydligt fokusera på tidig taluppfattning. Just taluppfattning ses i forskningen som en stark prediktor för senare skolresultat. I det tidigare kartläggningsmaterialet var det matematiska innehållet mer otydligt och det blev därför svårt att avgöra vad som skulle väga tungt. Det är också bra att kartläggningen nu genomförs individuellt, säger Maria Walla, lektor vid Högskolan Dalarna.
Den nya kartläggningen för förskoleklass består av ett analogt spel. Flera elever i studien tyckte att det var roligt att spela spel tillsammans med läraren. De berättade hur de vann över läraren för att de fick flest pluttar, eller att de lyckades gå ett helt varv runt spelplanen.
– Att själva spelet hamnar i fokus får mig att fundera över i vilken grad eleverna förstod att spelet i själva verket är ett kartläggningsmaterial i matematik. Som forskare funderar jag över om det skulle vara negativt för eleverna om de förstod att spelet är ett kartläggningsmaterial.
Övergripande syften med uppgifterna i ”Hitta matematiken” är att upptäcka elever som är i behov av stödåtgärder och att identifiera elever som behöver extra utmaningar i matematik.
Marie Reimdal och Karin Leidevall är lärare i varsin förskoleklass på Domnarvets skola i Borlänge.
De uppskattar det nya kartläggningsmaterialet.
– Det nya materialet innebär en klar förbättring. De har tagit bort delar om mängd och volym. Förut skulle eleverna mäta och hälla med mera och det tog lång tid. Nu är det mer tydligt om taluppfattning, säger Karin Leidevall.
Karin Leidevall och Marie Reimdal är båda lärare i förskoleklass på Domnarvets skola i Borlänge.
Det nya stödet tar även mindre tid jämfört med det förra tycker lärarna.
– Det är mer effektivt. Vi får ut mer om det behövs tidiga insatser. Genom ett spel kan vi komma fram till hur de ligger till i matematik. Det känns tydligare jämfört med tidigare, säger Marie Reimdal.
– Det fungerar även bra att upptäcka de som behöver extra utmaningar. Det är lättare att nu se hur eleverna agerar, tänker och uttrycker sig, säger Karin Leidevall.
Båda lärarna tycker att eleverna känner sig bekväma under stunden med de matematiska uppgifterna.
– Det är värdefullt både för dem och oss, säger Marie Reimdal.
Forskaren Maria Walla undrar varför Skolverket valt att göra om kartläggningsmaterialet inför det här läsåret.
– Det skulle kunna bli så att detta kommer förändras igen i samband med att förskoleklass blir årskurs 1. Om det blir så innebär det att det nya materialet enbart används under ett fåtal år. När Skolverket hela tiden inför nya kartläggningsmaterial blir jag tveksam till i vilken grad det skapar en känsla av kontinuitet i lärares bedömningsarbete.
LÄS ÄVEN
Det händer när nationella proven i årskurs 3 försvinner
Så blir nya obligatoriska lästesten i grundskolan
Krönika Uppmaningen: Lite svalka erfordras.
Krönika ”Vi kan inte längre förvänta oss att barn lyssnar uppmärksamt.”
Panelen Är kraven på låg- och mellanstadielärares kunskaper i matematik rimliga?
Forskning Forskaren: Kan börja tolka matten som svår eller obehaglig.
Matematik ”Många elever lyckas mörka de här svårigheterna.”
Lektionstipset ”Att arbeta skapande är ett sätt att få med sig eleverna.”
Krönika Efter Pisa-raset: ”Utrymmet för missförstånd är gigantiskt”.
Forskning Forskaren: Det är ju i lågstadieåldern som intresset är som störst.
Forskning Forskaren: ”Blev glatt överraskad av hur skickligt flertalet lärare lyckats.”
Krönika ”De finska lärarna är trygga med sin lärarroll.”
Läsa-räkna-skriva-garantin Skolverket: ”Mer tidseffektiva och träffsäkra”.
Forskning Forskaren: Ensidigt fokus på elever med identifierade stödbehov.
Forskning Forskaren: Fördjupar elevernas resonemang om strukturer, mönster, relationer och förändring.
Forskning Forskaren: Blev bättre på att skapa beskrivningar som väcker spänning.
Krönika ”Jag kommer behöva det de kan.”
Krönika Läraren om hur man redan på lågstadiet kan arbeta för att göra det odramatiskt för eleverna.
Reportage Så hjälpte teatern lågstadieläraren att få ordning på strulig klass.
Övergångar ”Påverkar elevers trygghet och lärande mer än vi tidigare antagit.”
Läsning ”Intresset för böcker har ökat över hela linjen.”
Guider & tips Professorn: Motivationen växer vid positiv förstärkning.
Lektionstipset Så bidrar alla elevers läsning till nya berättelser.
Panelen Lärarna om när bildstöd hjälper – och stjälper.
Forskning Forskaren: Bekymmersamt eftersom de då inte heller lär sig så mycket.
Språksveket ”Kan du inte landets språk hamnar du i ett utanförskap.”
Praktiska tips Lågstadieläraren: ”De hittade sätt att träna upp sitt inre driv.”
Debatt Lärarstudenten om att avancerad matematik tycks vara viktigare än att lära ut.
Krönika ”Det var närmast en chock att för första gången stå framför sin klass.”
Boktips ”Normer styr och används för att trycka till folk.”
Guider & tips Expertens fem bästa tips.
Forskning Forskaren: Krävs kollegiala samtal för att bli en handlingskraftig lärare.
Panelen Låg- och mellanstadielärarnas bästa tips.
Krönika ”Som barn måste man också få lära sig att man tycker om det man gör.”
Lektionstipset Lärarna om uppgiften som fick eleverna att tända till: ”Har verkligen engagerat alla.”
Läsning ”Vi vill vända den negativa trenden.”
Krönika ”Inte utbildas den som matar in texten, den som matar in några fjuttiga ord.”
Matematik ”Vill du att eleverna mest räknar själva i boken så är inte det här rätt val.”
Reportage Lågstadieläraren: ”Fokus på att förstå och göra matematik.”
Läsa-skriva-räkna-garantin Finska forskaren: Vi har ett system som fungerar.
Undervisning Konkreta tips utifrån 525 klassrumsobservationer.
Forskning Forskaren om hur digitala läsprov påverkar elevernas resultat.
Krönika ”Kalla ord som pekar ut människor i syfte att trycka ner och förminska.”
Reportage ”Nu pratar vi om böcker vi läst och inspirerar varandra.”
Panelen Så ser de till att slippa elevefrågan: ”Vad ska jag göra nu?”
Krönika ”Nivågruppering kan vara ett verktyg – men aldrig det enda.”
Forskning Lärarens tips: ”Det funkar så, så, så bra.”
Forskning Därför vill hon skriva in skolmåltiden i läroplanen.
Lektionstipset Läraren Adem Tirpans metod lyfter nyanlända elevers uttal av ord.
Forskning Forskaren: Snäva ramar för vad som betraktas som normalt.
Skrivkrisen Skolverket: ”De allra flesta elever ska kunna skriva betydligt bättre än så.”
Forskning Forskaren: ”Ett vanligt antagande man ska ifrågasätta.”