Så fångar du upp elever med svag teoretisk begåvning
Jenny Vidarsson är legitimerad psykolog med fördjupade kunskaper i bland annat pedagogisk psykologi. Hon har jobbat många år inom allmänpsykiatrin men är i dag skolpsykolog. Foto: Anne Nyblaeus, illustration: Gustaf Öhrnell Hjalmars
Guider & tips
De utgör drygt tio procent av alla barn, men de glöms ofta bort: Elever med svag teoretisk begåvning, eller ”gråzonsbarnen” som de kommit att kallas i debatten.
– Vi måste våga prata om den här gruppen, vi måste se de här barnens verkliga utmaningar, säger skolpsykologen Jenny Vidarsson som skrivit en bok om dem.
För snart tio år sedan lämnade hon psykiatrin och började som skolpsykolog på Central elevhälsa Ekerö. Nästan omedelbart slogs hon av något märkligt:
– Jag utgick från att elever med svag teoretisk begåvning (STB) var något som man skulle tala mycket om. Men nej, man talade vagt om ”gråzonsbarn” eller ”svaga elever”, om barn som inte klarade målen men som var för starka för att gå i anpassad skola. Men nästan inte alls om barn med STB.
Hon mötte det ena exemplet efter det andra på barn som hade koncentrationssvårigheter, som hade svårt att nå målen. Och nästan alltid kom skolan till samma slutsats: man borde göra en NPF-utredning.
– Visst kunde det handla om ADHD eller någon annan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, men påfallande ofta missade man fallen då det handlar om bristande begåvning. Och det är allvarligt, eftersom undervisningsmetoderna till viss del skiljer sig åt mellan barn med STB och barn med NPF.
Olyckligt att de får så lite uppmärksamhet
STB är förvisso vanligare bland barn med autism, så barngrupperna går in i varandra. Men långt ifrån alltid.
– Därför är det så olyckligt att den här gruppen barn får så lite uppmärksamhet.
Vilka är de viktigaste sakerna att tänka på vid undervisning av barn med STB?
– De har inte kapacitet att ta in lika mycket information som elever med genomsnittlig teoretisk begåvning, de hinner inte med att både tillgodogöra sig faktauppgifter och dra slutsatser utifrån materialet. De har svårt att föra abstrakta resonemang utifrån fakta, därför är det viktigt att göra anpassningar av innehållet.
Det behöver inte betyda att de bör få förenklade uppgifter, snarare att en del av informationen kan skalas bort.
– Det gäller att konkretisera arbetsuppgifterna, undvika det abstrakta. Förklara varför vi gör något. Litegrann ”back to basic”.
”Bäddar förstås för psykisk ohälsa”
Jenny Vidarsson menar att man bör arbeta med samma material som för övriga elever, men med större stöttning.
– Dessa elever har väldigt svårt för självstudier, de behöver någon som leder och visar dem, ja som utbildar dem!
Många av barnen är inte alltför långt ifrån att klara målen.
– Om de saknar andra utmaningar, om de kommer från en resursstark miljö och om de får hjälp därhemma, ja då klarar de allra flesta skolan.
Men för de andra krävs insatser från skolan, som de inte alltid får.
– Att betyget F nu försvinner är mycket välkommet. Det är förödande för de här barnens självförtroende att de blir underkända, trots att de sliter hårt och gör sitt allra bästa i skolan. Det bäddar förstås för psykisk ohälsa.
LÄS ÄVEN
Debatt: Svag teoretisk begåvning är inget övergående fenomen
Därför blir skolan en plåga för ”gråzonsbarnen”
HP Tran: F-gränsen är förödande för gråzonsbarnen
Rektor Linnea: Inför en ny skolform för gråzonsbarnen
”Gråzonsbarnen”: Varnar för riskerna med IQ-måttet
