Enkla knep med stor effekt på elevers lärande
Göran Söderlund, professor i specialpedagogik vid Høgskulen på Vestlandet i Norge, är aktuell med boken ”Allt en lärare behöver veta om hjärnan och minnet”. Pressbild och illustration: Gustaf Öhrnell Hjalmars
Guider & tips
Lärare bör planera undervisningen efter samma principer som tillverkare av dataspel: Ge belöningar med lagom långa intervaller, det frisätter dopamin.
– Jag begriper inte varför pedagoger bortser från biologiska skäl bakom elevernas utmaningar, säger specialpedagogen och psykologen Göran Söderlund.
I somras kom Göran Söderlunds bok ”Allt en lärare behöver veta om hjärnan och minnet”.
– Minnet är resultatet av en biologisk process, ett protein måste bildas i en nervcell. Därför kan inte nya minnen skapas utan hårt arbete och väldigt mycket repetition.
Göran Söderlund är gymnasielärare i botten och tillhör den växande skara pedagoger och forskare som vänder sig mot den ordning som rått i många år, att elever själva i hög grad ska ansvara för sin kunskapsinhämtning. Skillnaden är att han i sin argumentation mer än andra utgår från neurovetenskaplig forskning.
Som den om schimpanserna:
– Till skillnad från en människa kan inte en schimpanshona lära sin unge att knäcka en nöt, ungen får bara ”apa efter”, det tar tre till fyra år. För ett barn som lär sig detta med tydlig handledning tar det en timme eller två. Det är anmärkningsvärt att den svenska skolan fortfarande argumenterar för schimpansmetoden för lärande.
Minns det man lär sig först
Han vill särskilt betona vikten av den initiala instruktionen som en lärare ger en elev.
– Det första man lär sig, det minns man bäst. Så fungerar hjärnan. Jag brukar jämföra med besvikna golfare som betalar 50 000 kronor för att få hjälp med sina felaktiga svingar, det hade varit betydligt bättre om de lärt sig korrekt från början.
Att få elever att känna motivation är helt avgörande för inlärningen, även där handlar det om en biologisk process.
– Motivationen växer vid positiv förstärkning, det har man kunnat mäta. Jag tycker att vi ger för lite löpande beröm och återkoppling i skolan. Gör det flera gånger om dagen. Även till elever som lyckas bra direkt, de behöver den också.
Han kallar det för ”succépedagogik”, tanken att alla lyckas, utifrån sina egna förutsättningar. Som verksam i Norge gör han förstås en skidliknelse:
– Man kan inte använda masstart, då blir det kaos i början då många behöver hjälp samtidigt medan andra redan är klara och uttråkade. Jag vet, det är komplicerat att stötta alla på olika nivåer, men läraryrket är komplicerat.
Korta instruktioner är bra för alla
Göran Söderlund skriver mycket om arbetsminnet, att det inte är fullt utvecklat förrän i vuxen ålder. Det utvecklas snabbare hos flickor – och är minst utvecklat hos elever med npf. Dessa fakta har inte fått tillräckligt tydliga konsekvenser i undervisningen, menar han.
– Efter en genomgång är det inte ovanligt att en elev frågar: ”Vad var det vi skulle göra?” Det behöver inte bero på bristande koncentration, det kan också bero på att instruktionen innehöll för många olika steg. Kortare instruktioner är bra för alla, även de duktigaste eleverna.
LÄS ÄVEN
Prisade lärarens metod ger läsningen ny mening
Därför väcker skrivuppgifter motvilja hos elever
