Yrkesproven väcker delade åsikter

Riksdagen beslutade i våras att yrkesprov ska införas. I beslutet framgår det att elever på yrkesprogram i gymnasieskolan och i anpassade gymnasieskolan ska göra ett yrkesprov i stället för gymnasiearbete, om ett sådant prov finns. Syftet är att stärka kvaliteten i utbildningen och göra det lättare för elever att få jobb efter examen.

Cecilia Sjöström är rektor på Teknik- och servicegymnasiet i Stockholm. Hon är orolig för att yrkesproven kan komma att bli för teoretiska.

– Jag befarar att yrkesprov kommer att missgynna elever som är duktiga praktiskt och som kan briljera på en arbetsplats. Jag vill inte att det blir som i elbranschen där det är mycket teoretiskt.

Att utforma ett sådant prov blir väldigt svårt.

På skolan finns el- och energiprogrammet med energiteknik, industritekniskt program med profil för spårbunden trafik, tågteknikutbildning samt utbildning till guldsmed. Cecilia Sjöström menar att det blir svårt att få fram yrkesprov som täcker alla yrkesutgångar.

– Om vi till exempel tittar på vårt industritekniska program med profil för spårbunden trafik så gör eleverna vitt skilda saker efter examen. Att utforma ett prov som ska täcka deras yrkeskunskaper blir väldigt svårt. Lättast för oss blir det nog för guldsmeder.

Cecilia Sjöström anser att skolans gymnasiearbete fungerar bra och inte behöver ersättas med yrkesprov.

– Eleverna gör gymnasiearbetet under årkurs tre med mycket praktisk koppling till APL. De visar sin yrkeskunnighet genom att självständigt byta hjulaxlar och använda rätt verktyg, för att ta ett exempel. Att i ett yrkesprov sitta i en skolsal och svara på teoretiska frågor skulle missgynna flera av våra elever. Yrkesprov kan fungera i vissa branscher men långt ifrån i alla.  Jag tror inte heller att proven ökar likvärdigheten.

Inga större förändringar

Lisa Hallén är yrkeslärare på vård- och omsorgsprogrammet på Mimers hus gymnasium i Kungälv. Hon tror inte att yrkesprov kommer att medföra några större förändringar jämfört med hur hon i dag arbetar med gymnasiearbetet.

– Eleverna genomför gymnasiearbetet praktiskt där de visar sina yrkesfärdigheter. Så jag känner att vi är på rätt spår inför att yrkesprov ska införas, säger Lisa Hallén

Ett moment som vårdeleverna får utföra är att instruera och utbilda elever på ett anpassat gymnasium i första hjälpen.

– Vi yrkeslärare är då med och bedömer och ser att det går rätt till. Ett annat moment är att utföra ett case i metodrummet. Senast har det handlat om att ge vård till en patient som har fått en stroke. En av lärarna spelar patienten. Några delar som ingår är bemötande, hygienrutiner och sekretess samt att ta blodtryck och kontrollera mängd och färg på urin, som består av äppeljuice.

– Det här görs under det tredje året så eleverna har fått grundkunskaperna i våra yrkesämnen och under APL. Eleverna jobbar två och två med casen, som blir som ett examensprov och kan liknas vid ett slags yrkesprov.

Betyg på APL ett alternativ

Eva Sens är studierektor för APL i Region Dalarna, där hon arbetar med APL för 21 olika vård- och omsorgsutbildningar. Hon menar att ett särskilt betyg på APL skulle kunna vara ett alternativ till yrkesprov.

– I dag ingår APL i ett yrkesämne som eleverna får betyg i, även om delar av APL inte har fungerat så bra. Den teoretiska delen har ofta större påverkan på slutbetyget. Vi får signaler från handledare om att den praktiska delen ute på APL spelar mindre roll i slutbetyget, säger Eva Sens.

Ett särskilt betyg på APL skulle enligt henne kunna ge den praktiska delen av utbildningen större betydelse. Det skulle också kunna stärka handledarnas roll ute på arbetsplatserna.

– Ett APL-betyg skulle bland annat kunna göra att handledarna känner att deras arbete tas på större allvar. Det skulle också kunna ge APL ett högre värde i utbildningen, säger hon.

Utmaning att bedöma praktiska färdigheter

Betygsskalan, enligt Eva Sens, skulle exempelvis kunna bestå av godkänd och icke godkänd, med möjlighet till ytterligare ett eller flera steg. Hon menar att det kan vara en utmaning att säkerställa elevernas praktiska färdigheter inne i skolan. De praktiska momenten i metodrummen kan vara svåra att genomföra på ett sätt som ger läraren möjlighet att följa alla elever.

– Det beror bland annat på lärarresurser och tillgången till utrustning och metodrum. Att vara ensam lärare med många elever som ska utbildas i alla praktiska moment och sedan få möjlighet att handleda varje elev innebär minst sagt en utmaning. Det är svårt att se om alla elever verkligen klarar de olika momenten i en vårdsituation, säger Eva Sens.

Men skulle inte ett yrkesprov kunna vara ett sätt att avgöra om eleverna har de praktiska färdigheter som krävs?

– Det spelar ingen roll att ha ett praktikprov om man inte kan genomföra det med tillräckligt hög kvalitet. Det handlar inte bara om att klara ett praktiskt moment. I vården är även kommunikation, bemötande och förmåga att hantera olika vårdsituationer ytterst viktiga. Jag tror detta skulle kräva mycket stora resurser, säger hon.

Eva Sens ser därför APL som en viktig del i bedömningen av elevernas yrkeskompetens.

– På en arbetsplats får eleven möjlighet att visa sina kunskaper och färdigheter i verkliga vårdsituationer. Där kan handledaren också se sådant som är svårt att fånga i ett enskilt praktiskt prov.

LÄS MER:

Nu införs yrkesprov på yrkesgymnasiet