Yrkeslärare får 100 timmar högre undervisningstak

Regeringen har beslutat att reglera lärarnas tid för undervisning, planering och uppföljning. Martin Harari Thuresson, lärare på el- och energiprogrammet på Krokslättsgymnasiet i Mölndal, välkomnar beslutet.
– Det är positivt. Ett stort problem med reformen från 1994 var att man slutade reglera ramarna för skolan och avskaffade usk. Sommarens beslut är ett led i att rätta till det misstaget, säger Martin Harari Thuresson, som är krönikör i tidningen Yrkesläraren.
Förordningen ska gälla från läsåret 2027/2028. För lärarna i gymnasieskolan innebär beslutet följande:
Undervisningstiden blir 450–650 timmar per år för lärare som undervisar i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad profil och 450–550 timmar per år för övriga lärare. Tid till planering och uppföljning ska vara minst motsvarande undervisningstiden. 

Fler timmar än andra

Beslutet innebär att yrkeslärare har ett maxtak för undervisning som är 100 timmar högre än övriga gymnasielärare.
– Det är lite konstigt att vi yrkeslärare har fått fler timmar. Det kanske beror på att vi har APL, som räknas som undervisningstid, och då kanske det passar bra. Men vi lärare måste diskutera och lyfta fram vad som ska ingå i undervisningstiden. Det är vi som vet vad som behövs för att få en god undervisning, säger Martin Harari Thuresson.
En orsak till att yrkeslärare fått ett högre undervisningstak kan även vara att de kan ha mindre undervisningsgrupper, resonerar Martin Harari Thuresson.
– Bland annat av säkerhetsskäl kan en del yrkesprogram ha mindre grupper i yrkesämnen. Det kan till exempel vara tolv elever medan en lärare i matematik på naturvetenskapligt program kanske har 32 elever. Då är det inte orimligt att yrkeslärare undervisar mer tid men har mindre efterarbete med att rätta prov och annat. 

”Högre tak motiverat”

Bo Jansson, som höll i utredningen ”Tid för undervisningsuppdraget”, har i en tidigare artikel i Yrkesläraren förklarat att maxtaket för lärare i karaktärsämnen och andra gymnasielärare är beräknat efter hur verksamheten bedrivs. Han menar att det finns yrkesprogram där undervisningen bedrivs på ett sådant sätt att ett högre tak är motiverat.
– Vi har sett att det finns yrkesprogram där undervisningen bedrivs i block, under heldagar och förmiddagar. I vissa fall var grupperna så små att vi bedömde att det skulle bli begränsningar om vi satte det övre taket för lågt. Bland annat på naturbruksgymnasiet, där vi kunde se att undervisningen fullgjordes på ett annat sätt än på andra gymnasieutbildningar.

Martin Harari Thuresson betonar att huvudmännen inte kan dra alla yrkesprogram över en kam när undervisningstiden ska fördelas.
– Det är inte samma sak att undervisa på naturbruksprogrammet som kan ske i naturen med stora avstånd och vård- och omsorg med undervisning kanske i större elevgrupper.

Undervisa mer än maxtaket

I beslutet, som gäller från nästa läsår, ingår även vissa undantag där en lärare kan få undervisa mer än maxtaket. Det kan till exempel handla om att läraren undervisar en enskild elev eller en mindre elevgrupp.
– Här är det viktigt att ha stöd från fackförbundet i vad som rimligt att gå med på i undervisningstid så att inte vissa lärare känner sig tvingade att gå med på undantag efter påtryckningar från skolledningen. Det behövs gemensamma riktlinjer bland kollegorna när tjänstefördelningen ska göras till nästa läsår.

En oklarhet som Martin Harari Thuresson tar upp är hur lärares sidouppdrag ska reglereras.
– En fråga är vad som kommer att hända med uppdrag som mentorskap, administration och att ringa till föräldrar om all tid är intecknad för undervisning, planering och uppföljning.

Rektorerna får mer makt

Generellt sett menar han dock att arbetsmiljön kommer att förbättras i och med regleringen från nästa läsår.
– Om vi lärare genom fackförbundet har en gemensam syn på hur reglerna ska tolkas och är eniga gentemot huvudmannen så kan beslutet innebära en mycket viktig påverkan på vår arbetsmiljö. Rektorerna kommer även att få mer makt gentemot huvudmännen när de ska motivera det antal lärare som krävs för att få in all undervisning i lärarnas scheman, säger han.
Maxtaket på 650 timmar per år för yrkeslärare i undervisningstid motsvarar cirka 18 timmar per vecka. Till detta kommer lika mycket tid till för- och efterarbete.

LÄS ÄVEN:

Yrkeslärarna: Varför ska vi undervisa mer?