Forskaren: Yrkesprov blir ett ”high stake-prov”

Martina Wyszynska Johansson, forskare och yrkeslärarutbildare vid Göteborgs universitet, har följt frågan om regeringens förslag om att införa yrkesprov på alla nationella yrkesprogram runt år 2028. Det huvudsakliga syftet med förslaget är att förbättra elevernas möjligheter på arbetsmarknaden. Ett annat argument för införandet är att det ska skapa likvärdighet, men det kan även bli tvärtom, menar Martina Wyszynska Johansson, som beskriver yrkesprov som ett ”high stake-prov” – en risksatsning med vinnare men också med risk för förlorare.

– De äldsta idéerna bakom yrkesprov handlar om att försäkra sig om att endast de som har yrkeskunnande får tillträde till att utöva det. Och det lever kvar – att det är branschen själv som inkluderar och exkluderar, vilket är främmande för skolans uppdrag som en institution där alla elever ska få lika förutsättningar för att lyckas, säger hon.

En icke-fråga

Att olika inriktningar har kommit olika långt i frågan om yrkesprov rent generellt är ett faktum, vilket hon också tycker är intressant.

– För vissa branscher kan frågan om yrkesprov i skolan vara en icke-fråga eftersom det redan finns existerande sätt att bedöma kvalifikationer. Det finns mängder med olika certifikat i olika branscher, så vad är det man pratar om när man pratar om yrkesprov? Det låter som en sak men det är det inte.

Eva Bida arbetar på barn- och fritidsprogrammet på Torekällgymnasiet i Södertälje. Hon tror att ett system med yrkesprov skulle kunna vara bra för att höja statusen och likvärdigheten mellan skolor.

– Fast i vissa program kan det vara lättare att mäta och bocka av kunskaper. Men när det handlar om att jobba med människor så tror jag att det kan bli svårt att mäta. För du ser aldrig hur skicklig en person är när du inte ser den i den riktiga kontexten. Men visst skulle det vara fantastiskt om man fick till ett bra verktyg för att även mäta bemötande, ledarskap och kreativitet, säger Eva Bida.

Frågan om bedömning är också central i sammanhanget, enligt Marina Wyszynska Johansson.

– Här kan man fråga sig vilken kunskap som efterlyses i yrkesprover och hur det kommer att återverka på bedömning av kunskaper för betygssättning i skolan. Gymnasiearbeten har en mer pedagogisk logik som bygger på skolans logik, men kopplat till arbetslivet kan det bli svårt.

Utarbetad struktur

Jonas Carlzon arbetar på försäljnings- och serviceprogrammet på Strömbackaskolan i Piteå. På hans utbildning har man en utarbetad struktur för gymnasiearbetet, som han ser som ett bra tillvägagångssätt för ett yrkesprov.

– Strukturen för gymnasiearbetet har skapats i samarbete med branschen, utifrån läroplanens olika delar och består av fem olika moment som eleven ska visa att den klarar av, säger han.

Först ska eleven visa för sin handledare att den klarar av de fem momenten, det brukar ske i början av vårterminen.

– Sedan har vi ett trepartssamtal och slutligen skriver eleven en kort rapport, så för vår del tror jag inte att det skulle bli så jättestor skillnad med ett yrkesprov jämfört med hur vi gör i dag. De olika momenten handlar bland annat om att kunna bemöta kunder på rätt sätt, kunna stå i kassan och veta hur rutiner fungerar kring varor.

Inget nytt

På ETG Colleges skolor runtom i landet – elteknikbranschens gymnasieskolor – är yrkesprov inget nytt. Deras yrkesprov är utformat tillsammans med branschen, inom ramen för gymnasiearbetet, baserat på ämnenas centrala innehåll. Henric Andersson är utvecklingsledare på ETG College.

– Syftet är att elever som klarar yrkesprovet får Elbranschens centrala yrkesnämnds branschintyg direkt vid examen. Provet bedöms dels av yrkesläraren som bedömer arbetet som ett examensarbete, och dels av en extern branschrepresentant. Om en elev inte klarar yrkesprovet kan den ändå få godkänt på sitt gymnasiearbete och ta examen, säger Henric Andersson.

De flesta som kommer så långt i sin utbildning att de genomför sina yrkesprov klarar dem oftast, berättar han.

– Om en elev inte gör yrkesprovet kan det bero på en mängd olika orsaker. Exempelvis att eleven är för långt ifrån att nå alla andra mål.

Även Martina Wyszynska Johansson kan se fördelar med yrkesprov.

– Möjligen kan det bli en konkret fråga som skapar samverkan mellan programråd, arbetsliv och skola? Det kanske även skapar ett engagemang hos eleverna, men det återstår att se.

LÄS ÄVEN:

Standardiserade yrkesprov väcker frågor