Elvira Lindqvist, Beata Lantz och Julia Dahlqvist visar på styrka. Här i skolans gym tar de emot personer som behöver träna efter stillasittande arbeten. Foto: Oskar Omne.
Till startsidan
Yrkesläraren Julia Dahlqvist undervisar bland annat i träningslära, kost och hälsa, pedagogiskt arbete och hälsopedagogik, här tillsammans med eleverna Elvira Lindqvist och Beata Lantz. Foto: Oskar Omne.
Reportage Kost och hälsa, mental träning och anatomi. Det är ämnen som ingår i yrkesutgången till personlig tränare. Här på Vallentuna gymnasium får eleverna ta emot klienter som har värk i axlar och rygg efter stillasittande kontorsjobb.
Vallentuna gymnasium har sedan drygt tre år satsat på en yrkesutgång till personlig tränare (PT) på barn- och fritidsprogrammet. På skolans gym finns alla möjligheter till träning med kettlebells i olika vikter och färger, skivstänger, pilatesbollar och boxningssäck. I rummet bredvid hålls teoretiska lektioner inom hälsa och träning.
– Det som är unikt med den här utbildningen är att eleverna får en PT-licens när de tar examen. Den licensen krävs ofta för att få jobba på olika gym. Många andra skolor har liknande utbildningar på inriktningen fritid och hälsa men de ger ingen licens, säger yrkesläraren Julia Dahlqvist.
Yrkesutgången till personlig tränare togs fram i samband med att skolan planerade att erbjuda inriktningen fritid och hälsa på barn- och fritidsprogrammet.
– Vi blev kontaktade av en extern utbildare, Ida Hedstad, som föreslog att vi skulle starta utbildningen till personlig tränare. Hon utbildar våra elever i anatomi, fysiologi och biomekanik. Det känns roligt att vi kan nischa oss med den här yrkesinriktningen, säger Julia Dahlqvist.
Hon undervisar i träningslära, kost och hälsa, mental träning, pedagogiskt arbete, hälsopedagogik och specialpedagogik.
– Jag är utbildad speciallärare, specialpedagog och yrkeslärare. Jag håller även på att utbilda mig till idrottslärare. Det känns förstås relevant för PT-utbildningen. Och jag är utbildad personlig tränare.
Elvira Lindqvist, Beata Lantz och Julia Dahlqvist visar på styrka. Här i skolans gym tar de emot personer som behöver träna efter stillasittande arbeten. Foto: Oskar Omne.
Eleverna som går inriktningen till personlig tränare tar emot klienter på skolans gym. Det är bland annat lärare och andra anställda i Vallentuna kommun. Det kan till exempel vara personer som har värk i axlar och rygg efter mycket stillasittande arbete vid datorn.
– Våra elever läser skadelära och klienterna kan komma till oss och träna. Jag och min kollega är med som handledare och stöttar när eleverna har klienter.
Beata Lantz och Elvira Lindqvist går sista året på programmet. De ser ett stort värde i att få ta emot klienter på skolan.
– Efter ett tag lär man känna dem och deras behov. Vissa kan vara väldigt stela och andra kan ha någon skada som man måste ha i åtanke, säger Beata Lantz, som sitter på en pilatesboll nere på gymmet.
– En del kommer också för att få in träning i vardagen, säger Elvira Lindqvist.
De båda klasskompisarna sökte den här utbildningen i första hand.
– Vi är träningsintresserade och man får lära sig jättemycket om träning. Både praktiskt och om hälsa och alla muskler och leder i kroppen, säger Elvira Lindqvist.
– Vi får även lära oss om mental träning. Det är värdefullt. Jag har spelat fotboll och nu är jag tränare för flickor 14. Då kan jag ta med mig mycket från PT-delen när jag kör fys, säger Beata Lantz, som nyligen har skadat ena foten och
får ta det lugnt med egen träning.
– Jag tappade en viktplatta på foten när jag tränade på fritiden. Men det kommer att lösa sig, säger hon övertygande.
Vi tar även upp frågor om träningshets, utmaningar med kosten och dopning.
Nu ser de fram mot att göra den sista APL-perioden på ett gym i grannkommunen Upplands Väsby.
– Det ska bli kul att komma ut och se hur det fungerar där, säger Elvira Lindqvist.
Innan examen ska de också lämna in sina gymnasiearbeten. De har följt varsin klient under ett år och ska dokumentera vilka träningsprogram de har föreslagit och hur personen har utvecklats. Exempelvis när det gäller ökad styrka och minskad stelhet och värk.
Vad de ska göra efter skolan har de inte riktigt bestämt.
– Jag gillar lagidrott och skulle vilja jobba med något inom det området, säger Beata Lantz.
Elvira Lindqvist har vissa planer på att studera vidare men först vill hon jobba något år.
– Jag har funderat lite på att läsa till dietist framöver.
Hälsobegreppet är centralt inom utbildningen. Eleverna blir certifierade i samband med examen och när de har klarat ett teoretiskt och praktiskt prov. När det gäller delen om PT handlar det om vad som händer i kroppen vid högintensiv träning.
– Hälsa är olika för olika personer. Vi tar även upp frågor om träningshets, utmaningar med kosten och dopning. Det är sådant som man kan stöta på om man jobbar i gymverksamhet. Vi har också med delar om att motverka psykisk ohälsa, något som man kan komma i kontakt med i möten med klienter, säger läraren Julia Dahlqvist.
Hon har jobbat på Vallentuna gymnasium i tio år och undervisar även i entreprenörskap på försäljnings- och serviceprogrammet.
– Det är jättekul att få vara på olika yrkesprogram. När jag började här på skolan så undervisade jag främst på handels- och administrationsprogrammet, som det hette då.
Julia Dahlqvist och Elvira Lindqvist i full träning medan Beata Lantz, som har skadat foten, följer passet från en pilatesboll. Foto: Oskar Omne.
Julia Dahlqvist tror på en god arbetsmarknad för yrken inom träning och hälsofrämjande.
– Det finns en efterfrågan av de här tjänsterna. I och med att våra elever har APL på olika gym och tar emot klienter här på skolan så tror jag att de har goda möjligheter att få jobb.
Utbildningen är inom lärlingsspåret. En del APL genomförs på skolans gym när eleverna tar emot klienter och en del genomförs ute på olika gymkedjor.
– Jag och min kollega har goda kontakter i branschen så det är relativt lätt att få APL-platser. Jag är själv ledare på Sats med gruppträning på fritiden, säger Julia Dahlqvist som även har tränat thaiboxning i flera år.
Nu är det fjärde året som yrkesutgången till PT har erbjudits. Den har inte lockat så många hittills. Totalt finns det tolv platser per årskurs men de är inte fyllda.
– Till nästa läsår har vi högt söktryck, så jag tror att vi är på väg mot något större. Men det är klart att det är en viss resväg hit för ungdomar som söker från hela Stockholmsområdet.
I höst ska hon och de andra lärarna på skolan undervisa inom Gy25. Hon känner sig förberedd.
– Den nya reformen kommer inte att ändra yrkesutgången till personlig tränare. Övergången till ämnesbetyg och olika nivåer tror jag på. En utmaning blir att både undervisa inom Gy25. och i det nuvarande systemet under en övergångsperiod.
Nu börjar det bli dags för lunch och skolan väntar på besök av utbildningsminister Johan Pehrson. Han ska bland annat prata om utredningsförslaget om en ny treårig yrkesutbildning med betydligt mindre av matte, svenska och andra teoretiska ämnen för elever som inte är behöriga till ett nationellt program.
– Jag är lite skeptisk då jag tycker att eleverna behöver få med sig en hel del gymnasiegemensamma ämnen, säger Julia Dahlqvist.
Hon ska tillsammans med rektorerna guida ministern i skolan och behöver förbereda sig inför besöket.
– Jag trivs utmärkt med att kunna jobba i träningskläder hela dagarna men i dag behöver jag nog byta om inför guidningen.
LÄS ÄVEN:
Prestigelösa snickare utses till Årets arbetslag
Nyheter Pontus Bäckström ser tydliga tecken på att industritekniska programmet har hög status i flera kommuner.
Forskning Elevernas erfarenheter från APL behöver matchas mer med lärandet i skolan. Det beskriver yrkesläraren Jason Patrick Stanley i en bok om yrkesutbildning.
Nyheter Åsa Carlson Gaggiotti, finsnickerilärare på S:t Eriks gymnasium, har utsetts till ”Årets yrkeslärare” i Stockholmsregionen under Yrkes-SM.
Nyheter Varför ökar elevernas intresse för yrkesprogram? Svaret: De jobb som yrkesprogrammen leder till är mindre hotade av AI. Två av tre gymnasielever är av den åsikten.
Debatt Yrkesläraren Björn Velander efterlyser större ansvar från branschen för att göra yrkena tydligare för unga.
Nyheter Yrkes-SM har slagit nytt rekord med antal besökare och uppvisade yrken. Engagemanget i år har varit enormt, berättar Björn Nilsson, projektledare för Yrkes-SM på WorldSkills Sweden.
Panelen Vilken typ av läromedel använder du dig av, är det egenproducerat eller färdiga läromedel? Vi bad tre lärare att svara.
Nyheter Fler elever ska lockas till yrkesprogram och färre hoppa av. Därför inför Stockholms stad körkortsstipendier – en satsning på 3,4 miljoner kronor.
Nyheter Branscherna måste synas mer, erbjuda APL-platser och visa eleverna vilka jobb de kan få, manar Björn Velander, yrkeslärare i Halmstad.
Lektionstipset När undervisningen närmar sig verkligheten blir steget ut i arbetslivet kortare. Här används rollspel för att förbereda eleverna inför både gymnasiearbete och APL.
Nyheter Kan en litteraturlista få fler yrkeselever att läsa? På Sågbäcksgymnasiet har en yrkeslärare och en bibliotekarie tagit fram en egen “kanon” – anpassad efter varje program.– Skönlitteratur kan ge eleverna flera perspektiv som det teoretiska har svårt att lyfta, säger yrkesläraren Alexandra Ekwall.
Debatt APL är avgörande för yrkesutbildningarnas kvalitet – men förutsättningarna brister, skriver yrkeslärarna Linda Wannerö Avramidou och Pernilla Öhberg.
Nyheter Johan Olsson, policyexpert på Svenskt Näringsliv menar att ökat samarbete med företagen stärker både kvaliteten och elevernas chanser till jobb.
Gästkrönika Snart pensionerade yrkesläraren Hans Kristiansson, Gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby, ser tillbaka på elever, minnen och vad som egentligen räknas.
Nyheter En ny analys från Skolverket visar att ekonomiprogrammet ger högst löneutfall. Därefter kommer VVS, medan barn- och fritidsprogrammet har lägst löneinkomst.
Nyheter En ny forskarskola i yrkesdidaktik är på väg att starta. Satsningen ska stärka forskningen om yrkesutbildning, lärarutbildning och arbetsliv.
Nyheter När högskolebehörigheten återinfördes på yrkesprogrammen blev utmaningen ännu större för eleverna. Här krävs att ämneslärare och yrkeslärare arbetar mot samma mål. Men hur?
Debatt Omvårdnad ska gälla alla – från vaggan till graven. Men i ny kurslitteratur för omvårdnadsprogrammet lyser hbtqi-personer nästan helt med sin frånvaro., skriver Marion Englaborn.
Krönika Frågan är om mer tydlighet alltid är svaret, skriver Martin Harari Thuresson.
Reportage När restaurangbranschen är i gungning hittar restauranglärarna på Jämtlands gymnasium nya vägar för att säkra elevernas framtid.
Forskning Lärarna är tydligare i undervisningen och eleverna blir mer självgående. Det är några vinster med ett projekt där lärare utvecklar APL i samverkan med specialpedagoger, handledare och forskare.
Nyheter Utbildningsformen "nationella utbildningar" har redan spridits till 64 platser i landet – nu tillförs nya medel som kommer leda till fler utbildningar de kommande åren.
Lektionstipset Yrkesläraren Mikael Granbom och hans kollegor har undervisat sina elever genom att bygga en stor villa, som nu står färdig för försäljning.– Med stöd från kommunen och skolledningen så är det superroligt. Och det blir en jättebra utbildning, säger han.
Nyheter Hur håller man sig uppdaterad om branschen och vilken arbets-kompetens efterfrågar arbetslivet? Vi bad tre yrkeslärare svara.
Nyheter Regeringen vill gå vidare med idén att införa yrkesprov på alla yrkesprogram – efter att ha fått stöd för idén hos en överväldigande majoritet av remissinstanserna.
Nyheter Att skriva så att alla förstår är ingen självklarhet bland Karolina Karlssons elever: "Det är livsviktigt i vårt yrke. Annars kan det uppstå allvarliga komplikationer."
Nyheter Regeringen backar från förslaget om nya yrkesprogram med mindre teori efter hård kritik från fack och näringsliv.
Krönika Tänk om motivation inte är startpunkten utan slutresultatet? skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.
Nyheter Andelen elever som driver UF-företag ökar mer än någonsin tidigare. Den största ökningen sker på yrkesprogrammen.
Nyheter Allt fler gymnasieelever riskerar att hamna på ett program de egentligen inte valt – en följd av den nya gymnasielagen.
Nyheter På initiativ av Eva Bida och Malin Källgren blev barnskötare en del av yrkes-SM
Nyheter Yrkesprogrammen avvecklas successivt i Stockholm och marknadskrafterna klarar inte att driva gymnasier utifrån behovet av yrkesutbildade, enligt Nätverket för en likvärdig skola.
Krönika Garanterad undervisningstid låter tryggt. Men när timmar blir viktigare än lärande riskerar garantin att bli tom på innehåll, skriver Therese Blomqvist.
Krönika Var går gränsen mellan utvecklande press och stress och för mycket? Det frågar sig yrkesläraren Emil Karlsson.
Lektionstipset Helen Lindquist och hennes kollegor har utvecklat en självskattningsmodell för samtal med elever under APL, som kan användas på flera yrkesprogram.
Nyheter När ett hundratal yrkeslärare samlades på årets Yrkeslärarkonferens stod samarbetet mellan skola och arbetsliv i fokus.
Reportage Arctic Paper i Munkedal är mer än bara en industri, här finns även en gymnasieskola där eleverna har direkt kontakt med arbetslivets vardag.
Nyheter Fler unga behöver söka naturbruksprogrammet. Ett sätt att locka är en ny humorserie där kända influencers testar att vara elever på yrkesprogrammet.
Lön I dag tjänar yrkeslärare i snitt 42 842 kronor i kommunal sektor och 41 297 kronor i privat, visar siffror från en granskning av Vi Lärare.
Granskning Här beskriver tolv lärare varför de vill se nivågrupperingar av elever. Citaten är hämtade ur Yrkeslärarens enkät som besvarats av drygt 3 000 lärare.
Forskning Yrkeslärarutbildningen är nyckeln till att förstå uppdraget och utvecklas som lärare. Den ska inte underskattas, menar Victoria Grahn Johansson.
Nyheter Vissa elever blir tidigt självgående, andra börjar från noll. Något som kan påverka både undervisning, gruppfördelning och klassrumsklimat, enligt forskaren Jenny Edvardsson.
Panelen Hur mycket stöd får lärare av skolan i jakten på APL-platser, och får eleverna den handledning de har rätt till? Vi bad tre yrkeslärare att svara.
Fokus Varför ska man nivågruppera? Samuel Genemo menar att rättvis undervisning inte alltid handlar om likabehandling.
Nyheter Heléne Wissing har utsetts till Årets yrkeslärare för insatserna på anpassad gymnasieskola.
Fokus Några elever halkar efter. Andra sitter uttråkade av tiden. Mellan dem står läraren – chanslös. I Yrkeslärarens granskning vittnar lärare om ett skriande behov av nivågrupperingar.
Nyheter Han var fullt behörig men fick inte ens chansen. I stället anställdes en yngre, obehörig kvinna. Facket kräver nu över en miljon i skadestånd av Umeå kommun.
Nyheter Skolverkets nya rapport visar att allt fler som gått en yrkesutbildning inom Komvux får jobb efter studierna, särskilt inom vård och transport.
Nyheter Elever vill bli något som inte kan ersättas av AI. Det är en av anledningarna till att fler söker sig till yrkesprogram, enligt Pontus Slättman på WorldSkills Sweden.
Nyheter Efter upprepade brister i APL tar Praktiska Gymnasiet ett nytt grepp. Nu ska fem samordnare stärka samarbetet mellan skola och företag.