Yrkeslärarna som tar plats i politiken

Magnus Österberg (KD), kommunpolitiker i Trelleborg och yrkeslärare inom industri- och svetsteknik.

Vilken politisk fråga tycker du är viktigast för yrkesprogrammen?

– Vi måste våga prioritera yrkesutbildningarna betydligt mer. I dag har vi ett tydligt kompetensglapp samtidigt som företagen efterfrågar yrkeskunniga medarbetare. Det märker jag inte minst inom svetsteknik, CNC och industrin. Men behovet finns inom många branscher. En väl fungerande yrkesutbildning leder inte bara till jobb för den enskilde – den stärker företagens konkurrenskraft, skapar tillväxt och ger fler människor möjlighet att bli självförsörjande. För mig är yrkesutbildning därför både en utbildningsfråga och en viktig näringslivsfråga, svarar Magnus Österberg, som är yrkeslärare inom industri- och svetsteknik på vuxenutbildningen i Trelleborg. 

Hur ska man öka statusen så att fler söker yrkesprogram?

– Framför allt måste vi bli bättre på att visa hur dagens arbetsliv faktiskt ser ut. Bilden av industrin som smutsig, tung och omodern lever fortfarande kvar på sina håll, men den stämmer allt sämre. Dagens industri handlar om avancerad teknik, automation, CNC, robotisering, kvalitet och höga krav på yrkesskicklighet. Där behöver skolor och företag tillsammans bli bättre på att visa ungdomar – och deras föräldrar – vilka möjligheter som faktiskt finns. Ett yrkesprogram ska inte ses som ett andrahandsval. För många är det en väldigt bra väg till arbete, utveckling och en lång yrkeskarriär.

Kan du påverka skolfrågor som politiker?

– Absolut. Politik handlar i grunden om att påverka och försöka få gehör för de frågor man tror på. Jag kan lyfta frågor inom mitt parti, diskutera dem med kollegor i olika nämnder och försöka skapa stöd även över partigränserna. När man är med och styr finns naturligtvis andra möjligheter att direkt påverka inriktningen. Den kommande mandatperioden är Kristdemokraterna i opposition mot majoriteten M, S och C, men opposition betyder inte att man ska sitta tyst. Tvärtom är vår uppgift att lägga fram alternativ, ställa frågor och driva på i de frågor vi tycker är viktiga.

Hur reagerar kollegor och elever på att du är partipolitiskt engagerad?

– Det händer att både kollegor och elever är nyfikna och ställer frågor om vad som händer i kommunen eller hur politiken fungerar. Det tycker jag är positivt. Men jag är väldigt tydlig med rollerna. När jag är på jobbet är jag yrkeslärare, inte partipolitiker. Självklart kan vi prata om samhällsfrågor och demokrati, men min uppgift som lärare är aldrig att påverka eleverna partipolitiskt. De ska bilda sina egna uppfattningar.

Vad var det som drev dig att engagera dig som fritidspolitiker?

– Jag var nog som ganska många andra. Jag satt vid sidan av, hade åsikter om hur saker sköttes och funderade över varför vissa beslut blev som de blev. Till slut kände jag att det inte räckte att bara tycka från sidan. Jag ville förstå hur besluten faktiskt fattas, vilka diskussioner som förs och framför allt vara med och påverka.

– Att engagera sig i kommunpolitiken har varit lite som att gå en praktisk högskoleutbildning i hur samhället fungerar. Man får snabbt lära sig att verkligheten ofta är mer komplicerad än den ser ut utifrån. År 2022 tog jag steget och engagerade mig aktivt i Kristdemokraterna. Det har jag inte ångrat. För mig handlar politik fortfarande om samma sak som när jag började: att försöka göra skillnad där man bor och lever.

 

Carola Nilsson (V), kommunpolitiker i Mönsterås och yrkeslärare på el- och energiprogrammet.

Vilken politisk fråga tycker du är viktigast för yrkesprogrammen?

– Det är att alla elever ska få det stöd och den hjälp som de behöver för att nå målen. Vi är ju väldigt olika som individer och har med oss olika saker i bagaget. Vi lärare och andra vuxna i skolan har så klart en viktig roll i att fånga upp elever i tid och att coacha dem så att de går ut med stolthet. Yrkeslärare har en extra viktig roll i att få eleverna att förstå vad som väntas av dem när de kommer ut i arbetslivet, svarar Carola Nilsson, som är yrkeslärare på Lars Kaggskolan i Kalmar.

Hur ska man öka statusen så att fler söker yrkesprogram?

– Det handlar bland annat om att politikerna i regionerna genomför analyser av vilka sektorer som behöver yrkesutbildad arbetskraft. Det handlar också om att visa på viktiga samhällsfunktioner och på så vis höja utbildningarnas status. Drifttekniker är ett exempel på ett yrke där det behövs utbildad arbetskraft eftersom energifrågorna ligger i fokus. Vi har haft ett ökat söktryck på el- och energiprogrammet och ökade höstterminen 2025 antalet antagna elever från 64 till 80.

Kan du som politiker påverka skolfrågor?

– Ja, det handlar bland annat om att hålla sig à jour med det som pågår i skolans värld och vad som förväntas i grundskola och gymnasium. Vad jag upplever ibland är att elever har olika förkunskaper beroende på vilka skolor de kommer ifrån.

Hur reagerar kollegor och elever på att du är partipolitiskt engagerad?

– Jag skiljer på mina roller och pratar inte politik i skolan. Jag förhåller mig neutral. Om eleverna funderar över olika politiska frågor så tipsar jag om att de kan läsa olika partiernas politiska program. Kärnkraft är en sådan politisk fråga, som berör el- och energiprogrammet.

Vad var det som drev dig att engagera dig som fritidspolitiker?

– Det handlar nog om allas lika värde. Jag vill att alla ska ha chansen och möjligheten att utvecklas och bli vad de vill, oavsett bakgrund eller hemförhållanden. Att ge alla själar en möjlighet att våga tro på sig själva. Sverige är så fantastiskt – vi kan byta yrkesbana och lära nytt genom hela livet.