Nu införs yrkesprov på yrkesgymnasiet
Lotta Edholm (L) ser positivt på beslutet att införa yrkesprov på gymnasiets yrkesprogram och menar att det kan stärka utbildningarnas kvalitet.
Nyheter Yrkesprov ska införas på gymnasiets yrkesprogram. Riksdagen har nu fattat beslutet, som innebär att elever ska göra yrkesprov i stället för gymnasiearbete. Syftet är att stärka kvaliteten i utbildningen och göra det lättare för elever att få jobb efter examen.
Riksdagen har beslutat att yrkesprov ska införas. I beslutet står det att elever på yrkesprogram i gymnasieskolan och i anpassade gymnasieskolan ska göra ett yrkesprov i stället för gymnasiearbete, om ett sådant prov finns. Och att elever i den anpassade gymnasieskolan kan göra ett gymnasiearbete i stället för yrkesprov om eleven och rektorn är överens.
Syftet är att göra det enklare för elever att få jobb och att bidra till att höja kvaliteten och likvärdigheten i utbildningen samt öka elevernas motivation, står det i beslutet. Gymnasieminister Lotta Edholm (L) är positiv.
– Det är mycket glädjande att yrkesproven nu kommer på plats. Vi behöver yrkesutbildningar med hög kvalitet där eleverna får rätt kunskaper och där arbetsgivare kan känna trygghet i vilken kompetens en elev har med sig efter examen.
Hundra yrkesutgångar
Att införa yrkesprov i alla branscher och yrken väntas bli en utmaning, betonade Skolverket innan beslutet togs. De tillstyrkte införandet, fast ville inte att yrkesprov ska ingå men att de får ingå. De påminde också om att det finns över hundra yrkesutgångar i gymnasieskolan och att många av dem vänder sig till små branscher – som många gånger saknar resurser för att bistå i arbetet med att ta fram yrkesprov.
Martina Wyszynska Johansson, forskare och yrkeslärarutbildare vid Göteborgs universitet, håller inte med om att yrkesprov skulle skapa likvärdighet. I en tidigare artikel i tidningen Yrkesläraren beskriver hon yrkesprov som ett ”high stake-prov” – en risksatsning med vinnare men också med risk för förlorare.
– De äldsta idéerna bakom yrkesprov handlar om att försäkra sig om att endast de som har yrkeskunnande får tillträde till att utöva det. Och det lever kvar – att det är branschen själv som inkluderar och exkluderar, vilket är främmande för skolans uppdrag som en institution där alla elever ska få lika förutsättningar för att lyckas, säger hon.
Ser fördelar
Läraren Mats Ek på Yrkesgymnasiet i Gävle ser fördelar med yrkesprov. Han tror att det skulle skapa en enhetlighet som saknas idag och att det skulle bidra till ett mer yrkesinriktat fokus för hela utbildningen.
– Dagens yrkesutbildningar på gymnasieskolan har alltför stort fokus på generella kunskaper och förmågor, berättade han för yrkesläraren i en tidigare artikel.
På ETG Colleges skolor runtom i landet – elteknikbranschens gymnasieskolor – är yrkesprov inget nytt. Deras yrkesprov är utformat tillsammans med branschen, inom ramen för gymnasiearbetet, baserat på ämnenas centrala innehåll.
– Syftet är att elever som klarar yrkesprovet får Elbranschens centrala yrkesnämnds branschintyg direkt vid examen. Provet bedöms dels av yrkesläraren som bedömer arbetet som ett examensarbete, dels av en extern branschrepresentant, säger Henric Andersson, säger han i en tidigare artikel i tidningen Yrkesläraren.
Läraruppdraget förändras
Forskaren Martina Wyszynska Johansson tror dessutom att yrkesprov kan förändra lärarrollen, skriver hon i en debattartikel i Yrkesläraren, och att yrkeslärarens uppdrag riskeras att förändras i grunden: ”Vid bedömning av både gymnasiearbete och yrkesprov utför yrkesläraren ett avancerat översättningsarbete, där yrkeskunnande formulerat i branschernas termer ska omvandlas till lagstiftade kunskapsformer för betygssättning.”
- Det är oklart när yrkesprov planeras att införas.