Tre yrkeslärare om läromedel

Therese Blomqvist,

yrkeslärare på försäljning- och serviceprogrammet på Fredrika Bremergymnasiet i Stockholm.

Hur mycket använder du dig av egenproducerat undervisningsmaterial?

I hög utsträckning. Eftersom jag har lång egen erfarenhet från handeln och aktivt följer utvecklingen inom AI, digital marknadsföring och modern handel, upp­lever jag ofta att inköpta läromedel släpar efter. Jag tycker heller inte att innehållet alltid är anpassat till elevernas vardag. Det varierar dock beroende på ämne.

Vilken typ av eget material gör du?

Jag har ett starkt fokus på motivation, kognition och lärande, vilket gör att jag ofta behöver anpassa materialets upplägg, språk och nivå för att möta elevernas behov. Det tycker jag att läroböckerna saknar helt. I övrigt tar jag bland annat fram mallar och visuella stöd som gör komplexa begrepp mer begripliga.

I vilken utsträckning tycker du att inköpta läromedel speglar arbetslivets aktuella krav?

Inköpta läromedel speglar delvis arbetslivets krav, men ofta på en övergripande och förenklad nivå. De ger en grundläggande förståelse men missar ofta den snabba digitala utvecklingen – liksom de mjuka kompetenser som efterfrågas i praktiken. Exempelvis kundpsykologi och kopplingen mellan teori och yrkesvardag.

 

Steefan Mårtensson,

yrkeslärare på fordons.  och transportprogrammet på Dahlstiernska gymnasiet i Mellerud.

Hur mycket använder du dig av egenproducerat undervisningsmaterial?

Jag använder mig nästan uteslutande av det inköpta, digitala läromedlets
uppgifter. Anledningen är bland annat att min arbetstid till allra största del tas upp av arbetet med APL-samordning, vilket kräver mycket planering. Att göra eget undervisningsmaterial kräver helt enkelt för stor insats.

Vilken typ av eget material gör du?

På mitt program, fordonsprogrammet, finns det väldigt lite eller inga läromedel för vissa inriktningar, och då måste jag  göra eget. Tyvärr verkar dessa inriktningar för smala för att läromedelsföretagen ska producera material. Annars finns här mycket att göra för den som är kunnig inom plåt, lackering och lastbilsteknik.

I vilken utsträckning tycker du att inköpta läromedel speglar arbetslivets aktuella krav?

Jag förlitar mig på att läromedlet
täcker de krav som styrdokumenten ställer, eftersom det garanteras av
utgivaren. Jag är dock glad att fordonsbranschen via Transportföretagen är väldigt aktiv i den här typen av frågor.

 

Samuel Genemo,

yrkeslärare på yrkesprogrammen för VVS och industri på Dahlstiernska gymnasiets vuxenutbildning i Mellerud.

Hur mycket använder du dig av egenproducerat undervisningsmaterial?

Jag använder väldigt mycket egenproducerat undervisningsmaterial. Det är en nödvändighet. Min upplevelse är att inköpta läromedel antingen är för akademiskt teoretiska, eller så är de pedagogiskt riktigt bra men saknar ett tillräckligt bra tekniskt innehåll, vilket gör att de sällan räcker hela vägen.

Vilken typ av eget material gör du?

Jag kopplar materialet till verkliga arbetsmoment, elevgrupper och yrkeslivet. Det gör undervisningen mer meningsfull. Några konkreta exempel på lektionsunderlag är praktiska instruktioner, arbetsuppgifter, bedömningsstöd och checklistor. Jag lägger upp till fyra timmar i veckan på detta.

I vilken utsträckning tycker du att inköpta läromedel speglar arbetslivets aktuella krav?

Många inköpta läromedel hänger inte med i den utveckling som sker i branschen och speglar inte hur arbetet faktiskt ser ut ute på arbetsplatserna. För att eleverna ska bli anställningsbara krävs nästan alltid kompletterande material och praktiska exempel.

LÄS MER:

Tre yrkeslärare om bra (och dåliga) dagar