Föräldrar tvekar inför yrkesprogram

Föräldrar har stort inflytande över ungdomars gymnasieval, vilket också bekräftas i undersökningen från Ungdomsbarometern som Svenskt Näringsliv beställt. 85 procent av högstadieeleverna diskuterar valet med sina föräldrar, jämfört med 53 procent som pratar om det med en studie- och yrkesvägledare. Bland elever i årskurs 8 kan ungefär hälften tänka sig ett yrkesprogram, bara 13 procent säger uttryckligen nej. När eleverna sedan ska välja i årskurs nio har andelen som säger nej tredubblats, enligt tidigare undersökningar från Ungdomsbarometern. 

– Vi kan inte med säkerhet säga vilken påverkan föräldrar kan ha haft för att elever ändrat sig, säger Johan Olsson som är expert på kompetensförsörjning. Men ett visst samband kan man misstänka i och med att vi nu kan visa att föräldrarna är mer skeptiska mot yrkesprogrammen.

Vad tror du det beror på att föräldrar generellt är positiva till yrkesprogrammen, men att de är mindre positiva till att de egna barnen ska gå där?

– Svårt att säga, men det spelar nog in att de jobb som yrkesprogrammen leder fram till har lägre status. Men det handlar säkerligen också om bristande kunskaper om de olika gymnasieprogrammen. 

Det som förvånade honom mest i undersökningen var att inte ens hälften av föräldrarna visste att man får högskolebehörighet efter att ha läst ett yrkesprogram.

– Föräldrar önskar att deras barn ska hitta fram till de jobb där de trivs allra bäst och då vill de inte att dörrar ska stängas. Men de stängs inte!

Det kanske inte är så konstigt att föräldrar blir förvirrade, 2011 avskaffades högskolebehörigheten och 2023 återinfördes den igen?

– Visst, det har varit förvirrande. Men inför sitt barns val av gymnasieutbildning vore det väl ändå naturligt att de tog reda på vad som gäller.

I undersökningen har föräldrarna fått frågan vilken utbildning som ”skulle kännas bäst för dig” att ditt barn valde. Allra högst kommer programmen ekonomi, naturvetenskap, teknik och samhällsvetenskap. Men de övriga högskoleförberedande programmen kommer längre ner, slagna av yrkesprogrammen el och energi, VVS och fastighet, industritekniska, bygg och anläggning samt vård och omsorg.

Att dessa program är mer populära än de humanistiska och estetiska programmen beror på utsikterna att få jobb, tror Johan Olsson. 

– Många föräldrar verkar ändå ha koll på vilka jobb som är mer eftertraktade på sikt. 

Vad kan mer göras för att ändra föräldrars syn på många av yrkesprogrammen? 

– Dels handlar om att ge föräldrarna bättre information, till exempel på föräldramöten, dels handlar det om att förpacka informationen på nya sätt. Vi måste fortsätta att berätta för dem om de jobbmöjligheter som olika yrkesprogram ger. 

Han vet inte om föräldrarnas syn på yrkesprogrammen förändrats över tid, de har inte ställt frågorna på det här viset tidigare. Men han tror att föräldrarna kommer att bli mer positiva framöver.

– Nu söker ju fler ungdomar till yrkesprogrammen, och det finns en diskussion kring hur AI väntas påverka fler av de jobb som de högskoleförberedande utbildningarna leder till. När fler barn väljer yrkesprogrammen, torde fler vuxna också bli mer positivt inställda till dem.

Hoppas på förändring

Han hoppas också att Magnus Henrekson utredning av gymnasieprogrammen kommer att leda till att den negativa attityden till yrkesprogram minskar.

– Dagens uppdelning mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program förändras troligen, bara namnen är ju vilseledande med tanke på att man får högskolebehörighet även på yrkesprogram om man inte aktivt väljer bort den. Och hälften av dagens elever på flera högskoleförberedande program går ju inte ens vidare till högskolan.