Så formas framtidens yrkeslärare

I en lektionssal sitter ett femtiotal studenter på gröna fällbara stolar och lyssnar engagerat när universitetsläraren Maria Calissendorff berättar om hur kvalitetsarbetet ska utformas. Studenterna läser yrkeslärarprogrammet på Stockholms universitet. Kvalitetsarbetet, som de ska göra, är på 11,5 poäng och en avslutande uppgift under utbildningen.

– Ta hjälp av biblioteket när ni skriver och ni ska referera till läroplanen och centralt innehåll i era uppsatser. De ska vara på cirka 5 000 ord och innehålla 10 till 15 referenser. Vi bedömer mycket på innehåll och substans, säger Maria Calissendorff och visar frågeställningar som kan vara till hjälp utifrån en modell från Skolverket.

En av studenterna är Magnus Raihle Rehbäck. Han har i drygt 20 år arbetat som kock men väljer nu att byta yrke. Ett vikariat som yrkeslärare förra terminen gav mersmak. Arbetstiderna som kock är dessutom svåra att kombinera med barn och familj.

– Jag vill kunna följa min son och hans tider. När jag slutade som kock funderade jag på vad jag ville göra. Jag har jobbat länge i restaurangbranschen och tycker att det ska bli kul att föra mina yrkeskunskaper vidare.

Magnus Raihle Rehbäck är nöjd med yrkeslärarutbildningen och delarna med pedagogik och didaktik.

– Man förstod efter ett tag hur lite man kunde om det, så utbildningen har varit givande. Att arbeta som obehörig har inte känts som ett alternativ för mig. Jag kan visa hur man slår en bechamel men hur jag lär ut det på bästa sätt vill jag ha med mig.

Yrkeskunskaperna inför undervisning på restaurang- och livsmedelsprogrammet har han validerat. Det innebär att studenterna ska visa att de har de kunskaper som krävs för att undervisa i olika ämnen på det aktuella yrkesprogrammet. 

– Det var mycket att skriva men det gick fint.

Han har förhoppning om att passa bra som yrkeslärare.

– Under mitt vikariat och på VFU har det fungerat bra. Jag känner mig motiverad att jobba med ungdomar där en del har lite trasslig bakgrund. Så skulle jag nog inte ha tänkt för tio år sedan. Kurserna som vi har haft om specialpedagogik har varit nyttiga.

Yrkeslärarstudenter påminner om studenter på musikhögskolan.

En idé han har inför kvalitetsarbetet är att skriva om hur olika yrkeslärare använder sig av dokumentation för att fånga upp praktiska kunskaper i köket.

– Det var något som jag missade en del när jag vikarierade som yrkeslärare. I teoretiska ämnen är det lättare att få skrivna underlag jämfört med praktiska ämnen och tyst kunskap. Dokumentation är värdefullt inför betyg och bedömning.

Nu är studenterna utspridda i lokalerna för grupparbeten. Seida Mulasmajic är i en grupp som resonerar kring utmaningar som eleverna kan ha under APL. Till exempel när handledaren inte har förstått syftet och eleven själv behöver förklara det.

Seida Mulasmajic har en yrkesbakgrund som barnskötare och trivs på universitetet.

– Vi har fått många värdefulla kunskaper. Jag känner att det är dags att byta yrkesspår, säger hon.

På yrkeslärarprogrammet går studenter som läser på halvfart och på heltid. En del arbetar redan som lärare och studerar inom Vidareutbildning av lärare (VAL), medan övriga kommer från olika branscher.

Maria Calissendorff har undervisat på yrkeslärarprogrammet i drygt tio år. Tidigare har hon varit lärare på Musikhögskolan i Stockholm.

– Yrkeslärarstudenter påminner om studenter på musikhögskolan. De kan redan en del när de börjar utbildningen och är ofta lite äldre, vilket skapar en annan jargong. Jag tycker det är spännande med bredden av yrkesbakgrunder i gruppen. Och de som inte arbetar som lärare är väldigt entusiastiska inför att utbilda sig till något nytt, säger hon.

Maria Calissendorff undervisar i kursen lärandeteorier och identitetsutveckling och är kursansvarig för kvalitetsarbetet.

– Studenterna gör kvalitetsarbetet utifrån sina VFU-platser eller på de skolor där de är verksamma. Det de skriver om kan därför komma till praktisk användning på skolorna. Det blir värdefullt och uppskattas på deras skolor.

Kvalitetsarbetet kan handla om olika områden som APL, hållbarhet, motivation, bedömningsmatriser, närvaro eller ämnessamverkan.

Från Ystad till Kiruna

Ett stort värde med yrkeslärarprogrammet ser hon i den utveckling som studenterna genomgår.

– De som läser kursen VAL blir säkrare i betyg och bedömning och får fördjupning i teorier. De kan reflektera över det de har gjort som lärare och vad som kanske behöver ändras.

En stor del av undervisningen sker på distans varvat med fysiska träffar på skolan.

– Vi har studenter från Ystad till Kiruna. De flesta gillar verkligen att träffas här då de har stort utbyte och berikar varandra.

Leo Hellsten och Erik Björklund är båda yrkesverksamma som yrkeslärare. Nu sitter de i caféet där det även finns möjligheter för studenterna att laga lunch. 

– Vi jobbar hundra procent och pluggar på 50. Det har fungerat bra och nu är det sista kursen. Men visst får man ligga i, säger Leo Hellsten, som sedan 2022 är yrkeslärare på VVS- och fastighetsprogrammet på Rör- och elentreprenörernas friskola i Stockholm.

Erik Björklund har arbetat som lärare sedan 2021 på el- och energiprogrammet på Brinnelskolan i Fagersta. Han tycker att det har gått bra att kombinera arbetet med studierna.

– Min skolledning tyckte att det var önskvärt att gå lärarutbildningen, men det är inget krav. Mina kollegor har tipsat om den, säger han.

Leo Hellsten förklarar att han har lockats till läraryrket eftersom han tycker att det är kul med utbildning och utveckling. Han har bland annat utbildat handbollsdomare.

– Jag har också haft lärlingsansvar så lärarutbildningen föll sig ganska naturligt.

Erik Björklund har också ansvarat för lärlingar.

– Jag tycker att det har varit kul att utveckla personer.

Leo Hellsten och Erik Björklund ser det som en stor fördel att ha lång erfarenhet från sina branscher.

– Det är skillnad från många ämneslärare som kanske kommer direkt från lärarhögskolan. Vi kommer med arbetslivserfarenhet och vet vad som krävs för att vara verksamma i arbetslivet, säger Leo Hellsten.

Erik Björklund tycker att det har varit för lite konkret kunskap på lärarutbildningen.

– Man får veta att man kan göra på ett visst sätt eller på ett helt annat sätt. Det finns inget rätt eller fel. Men man får reflektera själv hur man har gjort i undervisningen så det är bra, säger han.

– Mycket av det vi läser om här gör vi redan i skolan. Men nu har vi fått fina namn på det. Det kan vara begrepp som ”hybrida lärmiljöer” och ”relationellt lärande”. Vi jobbar väldigt nära våra elever. Jag tror inte att jag har utvecklats så mycket som lärare på lärarutbildningen. Men vissa kurser har varit givande, som specialpedagogiken, retoriken och juridiken, säger Leo Hellsten.

Stor utmaning

Nu återstår kvalitetsarbetet innan de så småningom kan hämta ut lärarlegitimation.

– Jag funderar på att skriva om hur man kan få fler elever att söka yrkesprogram och öka statusen både för programmen och för hantverkare, säger Leo Hellsten.

– Jag kanske ska skiva om effekterna av att elever får börja senare på dagen, säger Erik Björklund.

Om lönen kommer att höjas efter utbildningen är lite oklart.

– De sa det på skolan när jag började, så vi får väl se, säger Erik Björklund.

Båda ser en stor utmaning i skolan i dag.

– Motivation och driv saknas hos många elever, säger Leo Hellsten.

– Vi lärare lägger ner mycket energi men det är inte alltid man får gensvar. Hoppas att den här utbildningen ger verktyg som får effekter på eleverna, säger Erik Björklund och går vidare till ett nytt grupp­arbete.

LÄS MER: 

Nu införs yrkesprov på yrkesgymnasiet

Tre lärare om motivation