Succé för yrkesutbildningen – men framtiden är osäker

I december 2023 fick Myndigheten för yrkesutbildning uppdraget – följande höst skulle de första sitta i skolbänken i ett pilotprojekt som förlängts en gång och nu sträcker sig till 2028.

 – Vi var osäkra på om vi ens skulle få in några ansökningar om att bedriva utbildning, så korta var tidsramarna. Och anordnarna hade väldigt kort om tid att ta fram och förbereda utbildningar. Men det gick!

 Hur var det möjligt att komma igång så snabbt?

 – Arbetsgivarnas engagemang har varit helt avgörande. De har stora behov av personal med rätt kompetens.

Bristyrken i fokus

Cirka 160 utbildningar har startat eller är på väg starta, varav 34 stycken har avslutats för mer än sex månader sedan – det är personer som gått dessa utbildningar som svarat på myndighetens enkät. Utbildningarna är en till tre terminer långa och riktar sig mot bristyrken av olika slag: svetsare, fordonstekniker, ställningsbyggare, djurskötare, sömnadsoperatör, marinelektriker, låssmed – och många fler.

 Målgruppen är vuxna som saknar relevant gymnasiekompetens, ja i vissa fall kan de också sakna grundskoleexamen – utgångspunkten är att de bedöms kunna klara utbildningarna. Vid tiden för rapporten hade 1 255 individer slutfört sina utbildningar. Medianåldern har varit 30 år och en tredjedel har varit utrikesfödda.

 – Över hälften hade en svag förankring på arbetsmarknaden, därför är det glädjande att så många kommit i arbete.

Nöjda arbetsgivare

En nyckel till framgången är praktikperioderna, eller ”lärande i arbete” (LIA), som ingår i samtliga utbildningar. I denna första utvärdering av NY (den nationella yrkesutbildningen) uppger en stor majoritet av handledarna på arbetsplatserna att de studerande lärt sig relevanta saker i skolan innan de kom ut på praktiken. Nio av tio arbetsgivare som engagerat sig i NY anser att utbildningarna ger rätt kompetens utifrån arbetsplatsens behov.

 – Vi har fått väldigt positiva reaktioner från arbetsgivarna under de här två åren, säger Karolina Pihl.

Inte gnisselfritt

Men allt är inte gnisselfritt. Grupperna som ska undervisas är ytterst heterogena, vilket ställer stora krav på utbildarna. Och en del har hoppat av sina utbildningar, främst på grund av att de redan förbrukat hela eller delar av sin gymnasiepott hos CSN.

 – Den biten hoppas vi att man ser över, det handlar ju om vuxna med omkostnader som måste få livet att fungera under utbildningstiden.  

Resultaten skiljer sig åt mellan utbildningarna, på vissa har det gått betydligt bättre, men underlaget är för litet för att kunna säga vad skillnaderna beror på. 

 – Nu behövs en extern utvärdering som kan ge oss ännu tydligare svar, jag hoppas att en sådan kan komma till stånd före årets slut. Vi är också måna om att politikerna bestämmer om försöket ska fortsätta utan glapp, det vore olyckligt annars. 

Osäker framtid

Bara två partier har hittills slagit fast att de vill se en fortsättning, C och L. Den liberala gymnasie-, högskole- och forskningsministern Lotta Edholm uttalar sig i ett pressmeddelande:

– När utbildningar utvecklas i nära samarbete med arbetslivet stärks matchningen mellan utbildning och arbete. De här resultaten visar att nationell yrkesutbildning har goda förutsättningar att bli en viktig del av svensk kompetensförsörjning.

Mycket talar för att Socialdemokraterna kommer att leda nästa regering, men partiet har ännu ”inte tagit ställning” till en fortsättning av försöket, hälsar partiets presstjänst. Men man betonar samtidigt att ”yrkesutbildningarna ska byggas ut och fler vuxna och ungdomar ska kunna utbilda sig till yrken som leder till jobb”.

LÄS ÄVEN: 

Statlig pilot för yrkesutbildning mer än fördubblas