APL-handledare får uppdraget i all hast

APL-handledare har en viktig roll för att elever ska få stöd och erfarenhet från arbetsplatsen och yrket. Men handledarskapet tilldelas ofta informellt och handledaren vet inte ens alltid vilken elev de ska ta hand om eller hur länge han eller hon ska vara kvar. Det visar Annika Oléns studier som är del av ett pågående avhandlingsarbete om APL-handledare på gymnasieskolans yrkesprogram – vid fakulteten för lärande och samhälle, Malmö Universitet.

– Jag studerar byggprogrammet med inriktning på måleri, och även om alla branscher har sina egna specifika utmaningar är min erfarenhet att det ändå finns fler likheter än skillnader, och att handledarskapet ofta delas ut ad hoc, hastigt och planlöst som att någon exempelvis en morgon får veta att ”han åker med dig idag”, säger hon.

Villkoren är väldigt olika

Det har även visat sig att handledare inte alltid känner till att det finns speciell handledarutbildning att tillgå, varken Skolverkets variant eller Måleribranschens Yrkesnämnds utbildning som är aktuell för de handledare som Annika Olén möter.

– Att samma dag få reda på att en elev ska åka med och dessutom inte känna till det stöd som finns, ja då är det svårt att få till rätt förutsättningar. Villkoren är väldigt olika, säger hon och tillägger att hon även mött en elev som inte kände till handledarens namn. 

Annika Oléns studier visar att det ofta är sådant som pressat schema och krav på ekonomisk vinst på företaget som påverkar handledarnas möjligheter.

– Att det ser olika ut är varken lärarnas, företagens, handledarnas eller APL-samordnarnas fel. Det handlar om strukturella problem, om arbetsplatsens villkor, inte den enskilde handledaren, säger hon.

Engagemanget påverkar arbetsuppgifterna

Något som slagit henne under sina studier ute på arbetsplatserna är hur mycket mer hon får reda på nu som forskare jämfört med de korta elevbesök hon gjorde som yrkeslärare. Det handledarna säger att de gör är nämligen inte alltid att det som de faktiskt gör och säger, men med observation som metod synliggörs deras arbetsdag.

– Det vore intressant om yrkeslärare kunde göra som jag i stället. Man får en helt annan bild när man är med under hela dagen, men det är såklart svårt att få till, tillägger hon.

Även om det i första hand är handledarnas arbete hon riktar in sig på finns även eleverna med på ett hörn. Annika Olén har bland annat hört från handledare och sett hur elevernas intresse och engagemang under APL-perioden påverkar vilka arbetsuppgifter de får och därmed vilka möjligheter de får att utvecklas.

– Andra, som inte visar samma intresse, riskerar att inte få fullfölja sin APL. Handledarnas tips är att komma i tid, lägga bort telefonen och visa arbetsmoral, säger Annika Olén.

APL-tiden sätter spår

Annika Olén har själv lång erfarenhet av ämnet hon forskar om. Tidigare under karriären har hon varit både frisörelev, handledare, yrkeslärare, handledarutbildare och APL-samordnare. Under resans gång har hon både själv upplevt, och hört andra berätta, vad APL-tiden och handledarna betytt.  När hon själv som frisörelev skulle göra sin praktik, som det hette på den tiden, fick hon veta att handledaren bara skulle finnas tillgänglig på fredagseftermiddagarna.

– Det är intressant hur mycket många kommer ihåg från sina APL-platser trots att det gått många år. Det visar hur det sätter spår, både positiva och negativa, säger hon.

En del har också förändrats genom åren. Annika Olén tycker exempelvis att det är positivt att handledare fått större betydelse, i och med GY11, och att handledarutbildningar har tagits fram – även om det fortfarande ser väldigt olika ut i praktiken.

– Det är lätt att i exempelvis stödmaterial skriva att det ska finnas sådant som dialog och förberedelser, men hur ser villkoren ut? Samtidigt gäller det att komma ihåg att det aldrig är så illa som kritikerna säger men heller inte så bra som de som gjort skrivelserna tycker, säger hon.

Hur tyst kunskap förmedlas

Genom sin avhandling vill hon nu synliggöra handledarnas arbete och situation, exempelvis hur de upplever eleverna och hur förkroppsligad, underförstådd och tyst kunskap förmedlas.

– Handledare uppmärksammas sällan och är till stor del osynliga i forskning och i samhällsdebatt och jag vill sätta ljuset på deras arbete. Jag har kommit fram till en del resultat, men vilka de är kan jag berätta om först när avhandlingen är klar, säger hon.

Några speciella förslag på förändringar och lösningar som skulle behövas när det gäller APL och handledning vill Annika Olén inte komma med.

– För att hitta lösningar måste man först veta hur det förhåller sig, och det hoppas jag kunna visa med min avhandling, säger hon.

LÄS ÄVEN:

Företagens syn på APL gör eleverna till förlorare

”Förberedd apl minskar risken att eleven går hem”

Forskning: Så blev APL mer framgångsrik