Matten behöver flytta ut i bygghallen
Matematiken i bygghallen och i klassrummet hänger ihop – men den kopplingen är inte alltid självklar för eleverna, visar Hanna Knutsons forskning. Foto: Stock adobe.
Forskning Matematik är mer än att kunna räkna rätt. Den är en viktig del av yrkeskunnandet inom bygg och anläggning. Det visar forskaren Hanna Knutson i sin avhandling, där hon undersökt hur matematiken kan knytas närmare elevernas framtida yrkesliv.
Matematik är inte bara något yrkeselever måste kunna. Det bör ses som en viktig del av yrkeskompetensen, enligt forskaren Hanna Knutson, som har en bakgrund som matematik- och fysiklärare. Hon började fundera över frågan när hon utbildade sig till yrkeslärare och var ute på VFU. I sin avhandling har hon fokuserat på bygg- och anläggningsprogrammet.
Under studiens gång upptäckte hon att eleverna ofta uppfattar matematiken som abstrakt – som något de måste kunna och som är frikopplat från deras framtida arbetsliv.
Hanna Knutson. Foto: Göteborgs universitet.
– Det är viktigt att yrkeslärare och matematiklärare lyfter fram matematiken som en viktig del av utbildningen. Exempelvis genom att uppmärksamma att det eleverna gör i bygghallen kan vara samma sak som man gör i matematikklassrummet.
Den kopplingen tror hon inte alltid är självklar för elever på bygg- och anläggningsprogrammet. Därför handlar avhandlingen bland annat om vilket matematikinnehåll som är relevant och viktigt för just byggelever. Resultaten visar att eleverna behöver både förstå matematiska begrepp, men också kunna använda matematiken i praktiken. Det kan till exempel handla om mätning, proportionalitet, likformighet och lutning – och om att förstå hur matematiken hänger ihop med ritningar, material, arbetsmoment och krav på säkerhet och kvalitet.
Överraskad över skillnaderna
En av lärarna som Hanna Knutson intervjuade beskrev matematiken som ”ett sätt att se”.
– En förståelse för matematiken kan ge en rikare förståelse av yrket. Det kanske inte är något man absolut måste ha för att klara sitt jobb, men det kan ge en större kompetens, säger hon och fortsätter:
– Det finns ofta olika sätt att närma sig en uppgift. Har man en bredare förståelse kanske man också kan ta sig an fler typer av uppgifter.
Hon har även studerat skillnaderna mellan olika matematikläromedel. Och det överraskade henne hur stora skillnaderna kunde vara. Trots att läromedlen behandlar liknande innehåll kan de ge eleverna olika möjligheter att förstå centrala matematiska samband.
– Dessutom kan elever få många tillfällen att öva på typuppgifter, samtidigt som viktiga aspekter av matematiska begrepp och relationer inte blir synliga. Då riskerar undervisningen att fastna i procedurer i stället för att ge eleverna den flexibilitet som behövs i yrkeslivet, säger Hanna Knutson.
Saknas viktiga delar
Hanna Knutson har också undersökt skillnaden mellan att bara ”klä” en matematikuppgift i en byggkontext och att faktiskt undervisa i yrkesrelevant matematik. Det har hon bland annat gjort genom att studera autentiska uppgifter.
Hon nämner ett exempel ur ett matematikläromedel där en byggkontext används för att göra matematiken relevant. Uppgiften gick ut på att räkna ut volymen på en grop som ska fyllas med jord. Men ur ett yrkesperspektiv saknas viktiga delar, menar hon.
– Här är det snarare viktigt att förstå att materialet kommer att packas ihop och att volymen förändras när man lägger det i gropen. Där är det sådant man behöver ta hänsyn till. Här förbises aspekter som är jätteviktiga i en byggkontext, säger hon.
Exemplet visar att det inte räcker att lyfta in en uppgift i klassrummet och ge den en yrkesmässig inramning. Tar man inte hänsyn till de faktorer som är viktiga i det faktiska yrkesarbetet riskerar uppgiften att bli mindre relevant.
– Samtidigt kan det bli en jättekomplex uppgift om man plockar in hela yrkeskontexten i matematikklassrummet. Det är också ett dilemma för matematiklärarna.
Här ser Hanna Knutson att bygglärarna kan bidra genom att samverka med matematiklärarna. Men för att det ska fungera krävs både rätt förutsättningar och mer forskning på området.
Missa matematikens betydelse
Matematik 1 a är ofta en bidragande orsak till att elever inte tar yrkesexamen inom tre år, konstaterar hon.
– Om matematiken uppfattas som ett hinder på vägen mot yrkeskompetens riskerar vi att missa dess betydelse som en del av ett kvalificerat yrkeskunnande.
Hon hoppas att resultaten från avhandlingen ska kunna användas som stöd i planeringen av en undervisning som kombinerar matematisk begreppsförståelse med yrkesrelevans.
– På längre sikt kan resultaten bidra till att fler elever får bättre förutsättningar att fullfölja sin utbildning och utveckla det kunnande som behövs i yrken där kraven på matematiskt tänkande är höga, säger Hanna Knutson.
Läs avhandlingen här:
