Goda relationer är A och O enligt Samuel Genemo.
Till startsidan
Samuel Genemo vill ge alla elever samma möjlighet, fast på olika sätt. Här tillsammans med eleven William Hjoberg.
Fokus Rättvis undervisning handlar inte alltid om likabehandling, utan om att alla får chans att lyckas. Det är utgångspunkten för yrkesläraren Samuel Genemo, och anledningen till att han ofta nivågrupperar sina elever.
Yrkesläraren Samuel Genemo vill undervisa på individuell nivå i den utsträckning det går, utifrån de resurser han har, för de är begränsade. Därför väljer han ofta att nivågruppera elever i kunskapsspretiga årskullar. Ett av de vanliga argumenten mot nivågruppering är att det riskerar att leda till orättvis undervisning – att elever som ligger långt fram inte får lika mycket stöd och vägledning och därmed chans att komma vidare. Samuel Genemo är något skeptisk till kritiken. Han undervisar i svetstekniska ämnen på Dahlstiernska gymnasiet och VVSutbildningen på Vuxenutbildningen i Melleruds kommun.
– Att gruppera eleverna efter nivå är inte rättvist i bemärkelsen att alla får lika mycket tid av mig. Men rättvisa är, i det här sammanhanget, ett trubbigt begrepp. För mig handlar det om att alla ska få det stöd de behöver, och det är inte samma tidslängd för alla. Orättvist på papperet, men leder till att alla kan utvecklas, men inte på samma sätt och inte i samma takt, säger han.
För honom är det ganska ointressant att jämföra elevernas resultat med varandra.
– Jag ser ganska snabbt efter kursstart vilka elever som drar i väg, men det spelar mindre roll för planeringens skull. Det viktiga är att alla har en progression utifrån sin egen nivå, säger han.
Förkunskaperna hos hans elever kan skilja sig kraftigt åt, vilket gör att en mer traditionell undervisningsmodell inte alltid fungerar.
– En del elever, ofta med en socioekomonisk svag bakgrund, har inte jobbat i hela sitt liv, hittills. Andra har vuxit upp i en familj där man driver eget företag. Då kan det vara skillnad i både driv och förståelse, säger han och tillägger att det till exempel kan handla om arbete med säkerhetsmedvetande.
– Vissa elever saknar helt det interna drivet att tänka ”det här leder till det här, som leder till det här”. Oavsett gymnasie- eller vuxenutbildning eller NPF-spektrum, så måste vi finnas där och hjälpa till för att få till en progression.
Goda relationer är A och O enligt Samuel Genemo.
Här bygger Samuel Genemo sin undervisning kring strukturen att varje elev får uppgifter och handledning i sitt eget tempo. I verkstaden har eleverna en pärm med ett antal uppgifter utifrån ämnesinnehåll som används efter att de genomfört grundläggande säkerhetsarbete.
– För de självgående eleverna handlar det om handledning som driver dem vidare på egen hand, och då kan jag lägga mer tid på de elever som behöver stöd för att komma i mål och klara av det hela. Häromdagen fick jag en kommentar av en gymnasieelev: ”Jag ligger ju så långt efter.” Då svarade jag: ”Varför då? de andra gör ju sina svetslägen i en annan ordning.” För mig är det extra viktigt att få just de här eleverna att fokusera på sin egen prestation och utveckling och inte jämföra sig för mycket.
Jag ligger ju så långt efter.
Det hjälper att vara kreativ som lärare och skapa undervisningssituationer där de ser målet med det de gör, förklarar Samuel Genemo, vilket han tror blir extra svårt om eleven arbetar på en svårighetsgrad den inte bemästrar.
– Här blir det särskilt viktigt att teori har en tydlig koppling till verkligheten. Till syvende och sist handlar undervisning till väldigt stor del om relationen mellan lärare och elev. Har man byggt upp en bra relation så finns det kapital att kunna vara både ödmjuk och tydlig utan att det blir negativt åt något håll, oavsett elevens förkunskaper.
En genomtänkt nivåindelning behöver inte vara uppenbar eller upplevas som särskiljande mot eleverna.
– Det kan vara ett projekt där jag redan från början vet att en grupp inte kommer att kunna prestera mer än ett D, och för de eleverna kan den bedömningen vara en stor seger. Därför får de en uppgift som inte går lika djupt som en annan grupp där uppgiften har fler nivåer och där eleverna kanske når ett högre betyg.
Samuel Genemo ser inget värde i att stressa en elev till en nivå som de inte klarar av.
– Det är bättre att alla känner att de lyckas än att någon ger upp för att kraven är för höga. I skolan arbetar vi inte för att skapa misslyckanden, säger han med eftertryck.
Nyheter Pontus Bäckström ser tydliga tecken på att industritekniska programmet har hög status i flera kommuner.
Forskning Elevernas erfarenheter från APL behöver matchas mer med lärandet i skolan. Det beskriver yrkesläraren Jason Patrick Stanley i en bok om yrkesutbildning.
Nyheter Åsa Carlson Gaggiotti, finsnickerilärare på S:t Eriks gymnasium, har utsetts till ”Årets yrkeslärare” i Stockholmsregionen under Yrkes-SM.
Nyheter Varför ökar elevernas intresse för yrkesprogram? Svaret: De jobb som yrkesprogrammen leder till är mindre hotade av AI. Två av tre gymnasielever är av den åsikten.
Debatt Yrkesläraren Björn Velander efterlyser större ansvar från branschen för att göra yrkena tydligare för unga.
Nyheter Yrkes-SM har slagit nytt rekord med antal besökare och uppvisade yrken. Engagemanget i år har varit enormt, berättar Björn Nilsson, projektledare för Yrkes-SM på WorldSkills Sweden.
Panelen Vilken typ av läromedel använder du dig av, är det egenproducerat eller färdiga läromedel? Vi bad tre lärare att svara.
Nyheter Fler elever ska lockas till yrkesprogram och färre hoppa av. Därför inför Stockholms stad körkortsstipendier – en satsning på 3,4 miljoner kronor.
Nyheter Branscherna måste synas mer, erbjuda APL-platser och visa eleverna vilka jobb de kan få, manar Björn Velander, yrkeslärare i Halmstad.
Lektionstipset När undervisningen närmar sig verkligheten blir steget ut i arbetslivet kortare. Här används rollspel för att förbereda eleverna inför både gymnasiearbete och APL.
Nyheter Kan en litteraturlista få fler yrkeselever att läsa? På Sågbäcksgymnasiet har en yrkeslärare och en bibliotekarie tagit fram en egen “kanon” – anpassad efter varje program.– Skönlitteratur kan ge eleverna flera perspektiv som det teoretiska har svårt att lyfta, säger yrkesläraren Alexandra Ekwall.
Panelen När elever behöver extra stöd blir kontakten med hemmet avgörande – men hur gör man det i praktiken och hur mycket tid kan det krävas? Vi frågade fyra lärare.
Debatt APL är avgörande för yrkesutbildningarnas kvalitet – men förutsättningarna brister, skriver yrkeslärarna Linda Wannerö Avramidou och Pernilla Öhberg.
Nyheter Yrkesprov är inget nytt på ETG College. Där har eleverna testats mot branschens krav i över ett decennium.
Nyheter Johan Olsson, policyexpert på Svenskt Näringsliv menar att ökat samarbete med företagen stärker både kvaliteten och elevernas chanser till jobb.
Reportage För yrkeslärarna Mehrzad Yarbakht och Ricardo Cuadra är föräldrakontakt inget som enbart sätts in vid kris. Det är ett långsiktigt arbete som börjar redan första veckan i ettan, för alla elever. Resultatet är ökad närvaro, tryggare elever och färre konflikter.
Gästkrönika Snart pensionerade yrkesläraren Hans Kristiansson, Gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby, ser tillbaka på elever, minnen och vad som egentligen räknas.
Nyheter En ny analys från Skolverket visar att ekonomiprogrammet ger högst löneutfall. Därefter kommer VVS, medan barn- och fritidsprogrammet har lägst löneinkomst.
Nyheter En ny forskarskola i yrkesdidaktik är på väg att starta. Satsningen ska stärka forskningen om yrkesutbildning, lärarutbildning och arbetsliv.
Nyheter När högskolebehörigheten återinfördes på yrkesprogrammen blev utmaningen ännu större för eleverna. Här krävs att ämneslärare och yrkeslärare arbetar mot samma mål. Men hur?
Debatt Omvårdnad ska gälla alla – från vaggan till graven. Men i ny kurslitteratur för omvårdnadsprogrammet lyser hbtqi-personer nästan helt med sin frånvaro., skriver Marion Englaborn.
Krönika Frågan är om mer tydlighet alltid är svaret, skriver Martin Harari Thuresson.
Reportage När restaurangbranschen är i gungning hittar restauranglärarna på Jämtlands gymnasium nya vägar för att säkra elevernas framtid.
Krönika Yrkesprogrammen ska lösa allt – men utan mer tid och stöd. Är det rimligt? Anna-Karin Hallonsten om ökade krav och pressen på yrkeslärarna.
Nyheter I dag finns ingen nationell gräns för hur mycket lärare ska undervisa. Nu föreslår regeringen ett högre maxtak för yrkeslärare än för andra gymnasielärare, något som väcker kritik.
Forskning Lärarna är tydligare i undervisningen och eleverna blir mer självgående. Det är några vinster med ett projekt där lärare utvecklar APL i samverkan med specialpedagoger, handledare och forskare.
Debatt När yrkesprov likställs med gymnasiearbetet förändras yrkeslärarens uppdrag i grunden, skriver forskaren Martina Wyszynska Johansson.
Nyheter Utbildningsformen "nationella utbildningar" har redan spridits till 64 platser i landet – nu tillförs nya medel som kommer leda till fler utbildningar de kommande åren.
Lektionstipset Yrkesläraren Mikael Granbom och hans kollegor har undervisat sina elever genom att bygga en stor villa, som nu står färdig för försäljning.– Med stöd från kommunen och skolledningen så är det superroligt. Och det blir en jättebra utbildning, säger han.
Nyheter Hur håller man sig uppdaterad om branschen och vilken arbets-kompetens efterfrågar arbetslivet? Vi bad tre yrkeslärare svara.
Nyheter Regeringen vill gå vidare med idén att införa yrkesprov på alla yrkesprogram – efter att ha fått stöd för idén hos en överväldigande majoritet av remissinstanserna.
Nyheter Att skriva så att alla förstår är ingen självklarhet bland Karolina Karlssons elever: "Det är livsviktigt i vårt yrke. Annars kan det uppstå allvarliga komplikationer."
Nyheter Regeringen backar från förslaget om nya yrkesprogram med mindre teori efter hård kritik från fack och näringsliv.
Krönika Tänk om motivation inte är startpunkten utan slutresultatet? skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.
Nyheter Andelen elever som driver UF-företag ökar mer än någonsin tidigare. Den största ökningen sker på yrkesprogrammen.
Nyheter Allt fler gymnasieelever riskerar att hamna på ett program de egentligen inte valt – en följd av den nya gymnasielagen.
Nyheter På initiativ av Eva Bida och Malin Källgren blev barnskötare en del av yrkes-SM
Nyheter Yrkesprogrammen avvecklas successivt i Stockholm och marknadskrafterna klarar inte att driva gymnasier utifrån behovet av yrkesutbildade, enligt Nätverket för en likvärdig skola.
Forskning Eleverna stämplas och delas upp efter betyg, och de mest skötsamma får APL på arbetsplatser med hög status. Det visar en avhandling av forskaren Sofie Krantz.
Krönika Garanterad undervisningstid låter tryggt. Men när timmar blir viktigare än lärande riskerar garantin att bli tom på innehåll, skriver Therese Blomqvist.
Krönika Var går gränsen mellan utvecklande press och stress och för mycket? Det frågar sig yrkesläraren Emil Karlsson.
Lektionstipset Helen Lindquist och hennes kollegor har utvecklat en självskattningsmodell för samtal med elever under APL, som kan användas på flera yrkesprogram.
Nyheter När ett hundratal yrkeslärare samlades på årets Yrkeslärarkonferens stod samarbetet mellan skola och arbetsliv i fokus.
Reportage Arctic Paper i Munkedal är mer än bara en industri, här finns även en gymnasieskola där eleverna har direkt kontakt med arbetslivets vardag.
Nyheter Fler unga behöver söka naturbruksprogrammet. Ett sätt att locka är en ny humorserie där kända influencers testar att vara elever på yrkesprogrammet.
Lön I dag tjänar yrkeslärare i snitt 42 842 kronor i kommunal sektor och 41 297 kronor i privat, visar siffror från en granskning av Vi Lärare.
Granskning Här beskriver tolv lärare varför de vill se nivågrupperingar av elever. Citaten är hämtade ur Yrkeslärarens enkät som besvarats av drygt 3 000 lärare.
Forskning Yrkeslärarutbildningen är nyckeln till att förstå uppdraget och utvecklas som lärare. Den ska inte underskattas, menar Victoria Grahn Johansson.
Nyheter Vissa elever blir tidigt självgående, andra börjar från noll. Något som kan påverka både undervisning, gruppfördelning och klassrumsklimat, enligt forskaren Jenny Edvardsson.
Panelen Hur mycket stöd får lärare av skolan i jakten på APL-platser, och får eleverna den handledning de har rätt till? Vi bad tre yrkeslärare att svara.