Nya läroplanen: Nu ska alla sexåringar lära sig att läsa
I slutet av nya årskurs 1 ska elever ”kunna läsa och skriva enkla ljudenligt stavade ord samt visa förståelse för betydelsen av orden”. Professorn Linda Fälth förklarar varför det är viktigt att alla sexåringar kan det.
Kursplaner
I förslaget till ny läroplan för nya årskurs 1 är det tydligt framskrivet att sexåringarna ska ha kommit igång med läsningen. Ett hot mot det lekfulla lärandet?
– Absolut inte, svarar professor Linda Fälth, en av författarna bakom förslaget.
Ända sedan beslutet kom om att ersätta förskoleklassen med nya årskurs 1 har många oroat sig för en ”skolifiering” av sexåringarnas lärande.
I Skolverkets förslag till kursplan för det första skolåret skriver man att eleverna i slutet av årskursen ska ”kunna läsa och skriva enkla ljudenligt stavade ord samt visa förståelse för betydelsen av orden”.
Linda Fälth, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet och expert i både läroplansutredningen och läroplansarbetet, är nöjd med formuleringen:
– Det är första gången som årskurs 1 får en egen kursplan i svenska. Och det är första gången som man så här konkret skriver fram hur långt elevernas ska ha kommit med läsningen.
Har du redan fått några reaktioner från förskoleklasslärare som oroar sig för att det lekfulla lärandet ska komma i bakgrunden?
– Ja, jag fick till exempel ett mejl från en lärare som var mån om att vi inte bara ska flytta ner målen från dagens årskurs 1 till den nya årskurs 1. Och det gör vi inte heller!
Och du tror inte att det blir mindre av det lekfulla lärandet för sexåringarna?
– Det kommer att finnas stort utrymme för lärare att själva avgöra hur mycket lek och rörelse som ska ingå i nya årskurs 1. När man ska utveckla barnens fonologiska medvetenhet, när de ska lära sig språkets ljudstruktur, så är det ju upplagt att göra det på ett lekfullt sätt.
Leken kommer vara fortsatt viktig
Samtidigt har Linda Fälth respekt för den oro som finns bland förskoleklasslärare.
– De som är lågstadielärare idag och ska börja undervisa sexåringar 2028 kan behöva fortbildning kring det lekfulla lärandet i både svenska och matematik, därför är jag glad för att Skolverket nu tar fram en modul där de går närmare in på hur man kan använda lek och rörelse i undervisningen.
I dagens förskoleklass finns inga uttryckliga mål att sexåringar ska komma igång med läsningen. Varför är det så viktigt att konkretisera sådana mål?
– Det kan ta tid att knäcka läskoden. Tydligare mål i årskurs 1 ger eleverna mer tid att utveckla grundläggande färdigheter. Det gör det också lättare för läraren att följa elevernas utveckling och stötta när det behövs. Forskningen ger inget stöd för att generellt vänta med systematisk undervisning om bokstäver och språkljud och sambandet dem emellan.
”Möttes av en del undran internt”
Hon står själv bakom den ämnesspecifika instruktionen som utgör den vetenskapliga grunden för kursplanen i svenska i nya årskurs 1.
– Jag möttes av en del undran intern när jag ville lägga mig på en hög detaljeringsnivå i kursplanen.
Vad är det för typ av detaljer?
– Det handlar bland annat om att vara konkret med vilka bokstäver undervisningen kan börja med. Utkastet lyfter fram bokstäver med språkljud som är lätta att uppfatta och hålla ut. Med dem kan eleverna tidigt ljuda ord som ”sol”, ”sal” och ”mor”.
Nu ser hon fram emot remissrundan som redan dragit igång.
– Det finns säkert möjligheter att vässa våra texter ytterligare.