Så blir skärmarna ett stöd för det analoga lärandet

Betty Tärning har skrivit ”Att undervisa och lära med digitala resurser” tillsammans med Agneta Gulz, Magnus Haake och Eva-Maria Ternblad – alla med nära 20 års erfarenhet av frågan.

I slutet av boken berör de generativ AI och konstaterar att tekniken kan vara till nytta för en lärare som till exempel vill ha inspel till instuderingsfrågor eller till en presentation.

Men författarna förmedlar också en tydlig varning, understryker Betty Tärning:

– När man låter AI ersätta elevernas egen bearbetning av information, när man outsourcar denna och därmed tar bort själva lärandet, då blir det riktigt skrämmande. Med tanke på AI:s intåg på senare år, både i och utanför skolan, är det många som tror att tappet i Pisa blir ännu större vid nästa mätning.

Digitala fördelar

Ännu saknas omfattande forskning om AI:s påverkan på elevers tänkande, vilket gör att forskarna bara helt kort tar upp frågan i boken. Men vad gäller påverkan på undervisningen från andra digitala resurser refererar de till närmare 200 svenska och internationella studier. Huvudpoängen?

– Att de digitala resurserna kan bidra med ett mervärde, men bara om de används på ett genomtänkt sätt. Det får aldrig ske slentrianmässigt, säger Betty Tärning.

Regeringen tonar ner digitaliseringen i de nya läroplanerna och upprepar sin slogan ”från skärm till pärm”. Har pendeln svängt för långt åt det analoga hållet?

– Nej, jag tycker att det var bra att de drog i handbromsen. Men det är viktigt att inte tappa bort det positiva som digitaliseringen kan bidra med.

I boken pekar författarna inte minst på alla digitala hjälpmedel lärare kan ta till för att testa vad eleverna lärt sig.

– Här finns stora möjligheter att spara tid, det är omständligt att samla in elevernas svar på papper och sedan rätta allihop. Bättre då att använda till exempel det interaktiva verktyget ”Socrative” där lärare kan bygga egna quiz och sedan se elevernas resultat direkt på skärmen.

Kreativa lärare

Författarna har tagit intryck av olika lösningar som de mött ute i skolorna genom åren när de gjort klassrumsnära forskning och intervjuat lärare.

– Själv är jag imponerad av lärare som tack vare digitala hjälpmedel tar in världen i klassrummet. Att till exempel etablera kontakt med en klass i ett annat land, komma överens om att läsa samma bok, och sedan ses online och prata om boken. Sådant är svårt att ordna analogt!

Hon betonar vikten av att se digitala resurser som verktyg för att förbättra lärandet.

– När elever exempelvis ska samtala om ett ämne kan man låta dem spela in samtalet och sedan skicka till läraren. Poängen är att eleverna i och med inspelningen tenderar att jobba mer koncentrerat i sina grupper även när läraren är någon annanstans.