Lärarutbildarna Åsa Sahlée och Ylva Holmberg.
Lärarnas varning: Musiken minskar i förskolan
Musikämnet trängs undan till förmån för andra områden i förskolan, vittnar lärare och forskare om.
Fokus Sång och musik har fått allt mindre utrymme i förskollärarutbildningen, och det verkar ha gjort avtryck på landets förskolor. Hälften av alla lärare som svarat på Förskolans enkät uppger att musiken minskat även där.
Rätt ska vara rätt från början. Musiken har långt ifrån helt tystnat i förskolan. Det sjungs fortfarande mycket. Av alla de cirka 2 400 lärare i förskolan som svarat på vår enkät uppger nio av tio att de sjunger dagligen eller flera gånger i veckan, men bara var tredje uppger att de har daglig musikundervisning. Dessutom är det ungefär hälften som anser att sång och musik har fått mindre utrymme jämfört med när de började i yrket.
Se grafik på undersökningens resultat i botten av artikeln.
Flera äldre lärare i förskolan berättar också hur de fick lära sig spela gitarr på utbildningen, som i övrigt innehöll mycket sång och musik. Nu är alla de estetiska ämnena på flera förskollärarutbildningar hopkokade i en 7,5-poängskurs, motsvarande totalt fem veckors studier.
”Väldigt lite sång och musik”
När läraren Fanny Henriksson, som arbetar på ett föräldrakooperativ i Stockholms innerstad, nyligen utbildade sig var det väldigt lite sång och musik, berättar hon. Dessutom var det mitt under pandemin och mycket av den estetiska undervisningen ställdes in.
– Själv har jag sjungit sedan jag var liten och gillar musik, men jag tänker på alla dem som inte har ett eget musikintresse. Då är det ju jätteviktigt med utbildningen, annars kanske de varken förstår syftet eller vågar, säger hon.
På förskolan där Fanny Henriksson arbetar sjungs det så gott som dagligen med de yngre barnen, men med de äldre är det mer sällan.
– Där har vi andra typer av samlingar och det blir mer fokus på lek eller samtal. Men det är synd, jag känner att jag vill göra mera. Det går ju att få in sång och musik i allt, det gäller bara att vara kreativ, säger hon.
Musikalisk fattigdom
Två som höjt sina röster för mer musikundervisning på förskollärarprogrammet är Ylva Holmberg och Åsa Sahlée, forskare och lärarutbildare vid Malmö universitet. De ser flera risker med utvecklingen.
– Jag ser det som ett hot både mot musikämnet som kunskapsområde och mot sången som uttrycksform. När musiken får färre timmar i utbildningen minskar förskollärarstudenternas möjligheter att utveckla musikaliska kunskaper, färdigheter och den trygghet som behövs för att själva musicera och sjunga tillsammans med barn. Det riskerar i sin tur att göra musiken mindre närvarande i förskolans vardag, säger Åsa Sahlée.
De har inga exakta siffror på hur mycket musik och sång minskat totalt på landets olika lärosäten, men Ylva Holmberg som jobbat med utbildningen vid Malmö universitet sedan år 2000 konstaterar att det var tre gånger så mycket då jämfört med nu.
– Nu är det cirka nio timmar musik i den breda kursen i estetiska ämnen. Det är försvinnande lite i en utbildning på 3,5 år. Vi riskerar en musikalisk fattigdom när det skalas ner och förminskas på det här sättet, säger hon och tillägger att förr ingick till och med sångprov i utbildningen, och alla fick lära sig spela gitarr.
– Förr hade vi exempelvis även ringdans i utbildningen, men det har vi inte längre. Att sjunga enbart hejsången på samlingen är bättre än inget, men det räcker ju kanske inte riktigt för att bocka av musik för dagen. Men om det inte finns i utbildningen är det inte så lätt. Förskollärarna gör så gott de kan, men de får inte mycket hjälp, tillägger hon.
Ett svenskt kulturarv
Vidareutbildning är en väg att gå. Det vet Anna Wall, lärare i förskolan i Örebro. Förra terminen gick hon en kurs i rytmik på universitetet, något hon haft bra hjälp av i yrket.
– Det var väldigt lite musikundervisning på min förskola när jag började arbeta vårterminen 2022. Men det jag lärde mig på rytmikkursen använder jag mig nu av dagligen, både i planerad och spontan undervisning. När tillfälle ges har jag även rytmikpass med alla barn ute på gården, och under hösten ska vi ha pedagogkväll där jag ska hålla i ett rytmikpass för att dela med mig av det jag lärt mig, säger hon.
Uppifrån och ner: Fanny Henriksson, Pia Bygdéus och Anna Wall.
Hon berättar att hon gick ut som förskollärare januari 2022 och att det bara var rytmik under utbildningen, och ingen annan musik.
– Sång och musik främjar barns språkutveckling men det pratas det väldigt lite om i utbildningen, säger Anna Wall.
Inspelad musik kan ersätta musicerande
Ylva Holmberg och Åsa Sahlée påpekar att sången är en viktig del av vårt kulturarv och att någon faktiskt måste sjunga för att vår gemensamma sångskatt ska leva vidare – och fortsätta växa med nya sånger. Här ser de lärare i förskolan som viktiga bärare av dessa sånger och som har möjlighet att skapa en levande sångkultur tillsammans med barnen.
– En risk är annars att inspelad musik via tjänster som Spotify och Youtube i allt högre grad ersätter det egna sjungandet och musicerandet. Där finns ett enormt utbud som kan vara svårt att navigera i, liksom reklaminslag och annat innehåll. Inspelningarna är inte heller alltid anpassade till barns ljusare röster. När den vuxne själv sjunger blir musiken något man skapar tillsammans, snarare än något man bara konsumerar, säger Åsa Sahlée.
De lyfter också fram utmaningarna med den inofficiella sångkanon som finns, de traditionella sångerna som funnits med sedan evigheter tillbaka som exempelvis Alice Tegnérs klassiska visor ”Ekorrn satt i granen”, ”Bä, bä vita lamm”, ”En sockerbagare”, ”Mors lilla Olle” och ”Björnen sover”.
– Det är inget fel att sjunga de här klassiska sångerna eller ha disco med Mello-låtar, men barnen behöver mer än så. Inte minst musik från andra länder och kulturer, det är inte så jättevanligt att de finns med. Ett kulturarv behöver leva, förnyas och utvecklas med tiden, säger Ylva Holmberg.
”En nedmontering av systemet”
Men det är inte bara på förskollärarutbildningen och i förskolorna som musiken hamnat i skymundan. Även i grundskolan lever musiken en tynande tillvaro. Det påpekar Pia Bygdéus, musikprofil och universitetslektor vid Karlstads universitet/Musikhögskolan Iggesund. Hon är även forskningssekreterare vid Kungliga Musikaliska Akademien där hon för närvarande leder den vetenskapliga studien ”Sånghälsa i skolan – en samhällelig angelägenhet”, som undersöker effekterna av daglig sångaktivitet i årskurs 2 och 3.
Pia Bygdéus säger att sång och musik har fått allt mindre plats i den svenska skolan under flera decennier, trots att det är vetenskapligt bevisat att det exempelvis har många hälsoeffekter som sänkt stress, ökad nivå av ”må-bra-hormoner” samt en stärkt social sammanhållning.
– Även på lärarutbildningarna har musiken försvunnit, precis som minskningen går att konstatera på förskollärarutbildningarna. De som även vill ha musik måste göra ett aktivt val. Det är en nedmontering av systemet, men sång och musik har en positiv inverkan på både lärande, hälsa, välbefinnande och språk. Det har vi evidens för. Sång och musik rymmer så många kvaliteter, det måste vi ta på allvar.
LÄS ÄVEN:
Krönika: Vi måste slåss för det svenska musikundret!
