Debatt: Sångstunden är inte mys – den är pedagogik

Vi pratar mycket om barns psykiska hälsa idag. Om stress, språkförseningar, koncentrationssvårigheter och barn som allt tidigare visar tecken på oro och svårigheter att reglera känslor.

Samtidigt händer något märkligt i våra förskolor.

Sådant som faktiskt hjälper barn att hitta trygghet tillsammans med andra människor får allt mindre plats. En av de sakerna är musik och gemensam sång.

Sångstunden beskrivs ibland som något ”trevligt” eller något man gör om det finns tid över. Men för små barn är musik inte bara mys. Det är språk, kontakt, rytm, rörelse och trygghet.

Ett barn sjunger innan det kan läsa.

Många barn hittar sitt första språk genom rytm, blick, rörelse och melodi. I den gemensamma sången tränas turtagning, lyssnande, impulskontroll och samspel långt innan barnen själva förstår de orden.

I sångstunden vågar de ta plats

Jag möter barn som har svårt att sitta still, svårt att vänta på sin tur eller svårt att hitta orden. Men i sångstunden händer något. Plötsligt deltar de. Härmar rörelser. Vågar ta plats.

För vissa barn är sången den tryggaste vägen in i gemenskap.

Som specialpedagog och musiklärare har jag mött barn som inte vågat prata men som vågat sjunga. Barn som haft svårt att reglera känslor men som hittat lugn genom rytm, upprepning och förutsägbarhet.

Musik i förskolan handlar inte främst om att lära barn musik. Det handlar om att hjälpa barn att bli människor tillsammans med andra.

I en tid då många barn lever med höga ljudnivåer, snabba intryck och mycket skärmtid borde vi fråga oss varför vi samtidigt minskar det som hjälper barn att reglera sig tillsammans med andra människor.

För i musik händer något unikt.

Barn andas tillsammans. Väntar tillsammans. Lyssnar och svarar. De känner den gemensamma pulsen i rummet.

Inte bara en kulturförlust

Det är inte en slump att små barn spontant gungar till rytm eller vill höra samma sång om och om igen. Rytm och upprepning skapar trygghet i nervsystemet.

Därför blir jag orolig när musik och rytmik får allt mindre plats i förskollärarutbildningen och i förskolans vardag. För när vuxna känner sig osäkra på musik blir det ofta barnen som får mindre av den.

Och det är inte bara en kulturförlust.

Det är en förlust av något grundläggande mänskligt.

Sångstunden är inte en paus från lärande.

Den är lärande.

Den är språk. Den är relation. Den är reglering. Den är gemenskap.

Sångstunden är inte något litet som råkar finnas kvar i förskolans vardag.

För vissa barn är den platsen där de för första gången känner att de lyckas tillsammans med andra.

Karin Hassle, musiklärare, specialpedagog och verksam inom lärarutbildning

LÄS OCKSÅ:

Forskarna: Ge musiken större plats i förskolan

Petra lyfter sången i förskolan

Forskaren: Så påverkas vi av musik

Podcast: Så jobbar vi med musik i förskolan

Lyssna på Förskolan: