Maja går i tvåan och anmäler sig till att bli mötets sekreterare. Till vänster Hirad och till höger Loui.
Specialpedagogens nya verktyg: elevrådet
Elevernas röster blev det viktigaste verktyget i återuppbyggnaden av Gunnilseskolan.
Reportage ”Alla bitar föll på plats när specialpedagogen Matilda Hasler, utöver arbetet med elevhälsan, lärarnas arbetslag och eleverna med särskilda stödbehov, fick uppdraget att starta ett elevråd.
LÄS ÄVEN För höga krav på specialpedagoger? Panelen svarar
När rapporten från Skolinspektionen kom under hösten 2024 var kritiken inte nådig. Eleverna hade haft många vikarier, det fanns ingen plan mot diskriminering och kränkande behandling, det var bristande studiero och fanns varken ordningsregler eller fungerande elevråd.
Ett år senare fick skolan godkänt på samtliga punkter. En av de viktigaste pusselbitarna i skolans återuppbyggnad blev det strukturerade arbetet med elevdemokrati. I det arbetet fick Matilda Hasler en viktig roll.
Jag var själv en osynlig elev och det är min drivkraft att finnas till för alla.
Snart ska vi få följa med på ett elevrådsmöte och få en bild av hur det går till när elevernas röster når hela vägen till skolledningen och utvecklingsarbetet och hur elevrådet kom att bli motorn i skolans nystart. Men vi vill också veta mer om varför Matilda Hasler tycker att arbetet med elevdemokrati som utgångspunkt gett henne den perfekta mixen av arbetsuppgifter i hennes roll som specialpedagog.
När Matilda Hasler började arbeta på Gunnilseskolan för sex år sedan var hon F–3-lärare. Då mådde skolan bra men efter ett par år började det gå utför. Hon kan i dag inte sätta fingret på orsaken, men nämner omorganisationer, stor omsättning på biträdande rektorer och minskade resurser som tänkbara orsaker.
– Alla mådde dåligt, många blev sjukskrivna och det påverkade förstås elever och vårdnadshavare också. De som hade särskilda stödbehov fick ännu svårare att få hjälp, säger Matilda Hasler, som vid den här tiden hade påbörjat sin utbildning till specialpedagog.
Något hon velat göra sedan sin första dag som lärare. För hon hade ett speciellt öga för vad varje elev behövde, från de utmanande eleverna och elever med inlärningssvårigheter till dem som egentligen klarade av skolans krav men som inte alltid syntes.
– Jag var själv en osynlig elev när jag gick i skolan och det har därför varit en stark drivkraft att få vara en person som finns till för alla.
Redan under utbildningen hade hon bestämt sig för att inte bli någon ”tant i en skrubb” utan vinnlägga sig om att lära känna alla elever, att vara ute i klassrummen, att äta i matsalen varje dag och att alltid ha dörren öppen för både elever och kollegor. I dag beskriver hon det som att hon finns i ”mellanrummet” och har blivit den pedagogiska länken mellan eleverna, lärarna, elevhälsan och skolledningen. Därför blev det också naturligt att hon fick uppdraget att starta ett elevråd som en av de första åtgärderna för att lyfta skolan.
– Vi hade redan fungerande klassråd, där klasslärarna lade en avgörande grund, men elevernas röster fångades aldrig upp i ett gemensamt elevråd och de nådde heller inte upp till ledningen. Tanken var att vi måste ha med oss eleverna om vi ska komma framåt, att det inte spelade någon roll hur många bra lösningar vi vuxna hade om vi inte hade med oss dem vi är till för.
Matilda Hasler fick också en parhäst i den biträdande rektorn Sophie Sundberg. I dag arbetar de nära varandra med att få in elevernas röster i läsårsplaner (där planen mot diskriminering och kränkande behandling numera ingår), ordningsregler med mera.
– Efter varje elevrådsmöte träffas Sophie och jag och går igenom vad som kommit fram och ser till att informationen går vidare till de forum som berörs. Det kan handla om allt från fastighetsskötare som behöver laga en gunga till lärarlagsmötet som får i uppgift att möta eleverna i en viss fråga.
Elevrådet träffas var åttonde vecka, men däremellan har varje klass sina klassråd, varifrån elevrådsrepresentanterna tar med sig både frågor och svar. Varje elevrådsmöte har ett fokusområde som förberetts i klassråden. Ett sådant område har till exempel varit närvaron – där eleverna via Mentimeter fått svara på vad som gör att de vill komma till skolan. Resultatet har sedan gåtts igenom först i klassråden, därefter i elevrådet. Andra fokusområden har varit språkbruk och ordningsregler.
Vid vårt besök hos Gunnilseskolans elevråd är fokusområdet trygghet. Elevrådsrepresentanterna har samlats i matsalen, två från varje klass. Med på dagens möte är också biträdande rektor Sophie Sundberg. Hon är där för att förklara varför det dröjer med inköp av de fotbollsmål som eleverna har önskat till sin skolgård, men att övriga leksaker som eleverna önskat ska köpas in snarast. Efter varje punkt som diskuteras gör Matilda Hasler en sammanfattning som bekräftar vad eleverna sagt, ofta med ett tillägg som visar hur viktiga deras röster är.
– Ni har använt er demokrati rätt. Vi har lyssnat och nu ser ni ett resultat. Det är bra jobbat att ni fångat upp vad era klasser tycker.
Vi måste ha med oss eleverna om vi ska komma framåt.
När det blir dags att ta upp dagens fokusområde blir det extra tydligt hur elevernas röster får ett sammanhang. På sina klassråd har eleverna tidigare gått igenom vilka platser på skolan de upplever är trygga respektive otrygga. När klassrepresentanterna redovisar resultatet från sina klasser är det en sak som sticker ut – elevernas önskemål om ökad vuxennärvaro under rasterna och att de som är rastvärdar inte bara finns på skolgården utan faktiskt också engagerar sig mer.
Under mötet får de en direkt återkoppling av Sophie Sundberg, som berättar att de under gårdagens arbetsplatsträff för personalen pratat om just vad uppdraget som rastvärd innebär.
– Ni ska veta att vi jobbar med detta, vi vuxna också, så det ni sagt nu är jätteviktig information till oss, säger Sophie Sundberg.
Så nu när Matilda Hasler och Sophie Sundberg lyft frågan om säkerhet på rasterna hos både elever och lärare tar de med sig informationen in i en ny uppdragsbeskrivning av hur rastvärdarna behöver jobba för att eleverna ska känna sig trygga.
Mikael i klass 3 visar med hjälp av kartan vilka trygga och otrygga platser på skolan som hans klass identifierat. Från vänster Elin, Hirad och Maja.
Arbetet med elevrådet har fler funktioner, enligt Matilda Hasler. Utifrån sin drivkraft att alla elever på skolan ska få synas har hon märkt hur många elever blommat upp när de fått vara med i elevrådet.
– Här ska alla elever lyckas. De får ett annat sammanhang än i klassrummet. Där de kan ha stora svårigheter, men här får de känna att deras röster är viktiga.
Om det första året efter Skolinspektionens kritiska rapport mest handlade om att åtgärda allt som inte fungerade, känner Matilda Hasler nu att skolan börjar kunna skörda resultatet.
– I början handlade det inte så mycket om verksamhetsutveckling utan mer om att få elevdemokrati, ordningsregler och PDK-plan på plats. Men nu kan vi ta ett större grepp och kommer till exempel att jobba med måluppfyllelse i matematik, stärka bedömningskompetensen och fortsätta arbetet med att öka elevnärvaron.
LÄS ÄVEN
Elevinflytande och läraransvar – vem håller i rodret?
