Forskare varnar för begreppet ”dubbelt exceptionell”

LÄS MER Dubbelt exceptionell: Hanna fick prestationsångest

Elever med både dyslexi och särskild begåvning benämns ofta ”2e”, som i ”twice-exceptional”, eller ”dubbelt exceptionell”. När Tove Ekelund presenterar resultaten från sin avhandling om dyslexi och särskild begåvning är just ”dubbel”-begreppet något hon skulle vilja slippa i diskussionen.

– Det är missvisande eftersom det antyder två av samma sak, men här handlar det om en tvåsidighet med olika sidor. Det är något helt annat.

Tove Ekelund är associate professor vid Universitetet i Sørøst-Norge, med en bakgrund som logoped, specialpedagog, lärare och skolledare, och en av få svenska forskare som är specialiserade på 2e. I sin studie undersöker hon den här gruppen av elever som ofta faller mellan stolarna i skolan.

Elever med både särskild begåvning och dyslexi ofta har en annan dyslexiprofil än den man förväntar sig,

Ett av de starkaste resultaten handlar om hur vanliga läsförståelsetest med flervalsfrågor riskerar att missa dyslexi:

– Trots dyslexi kan eleverna prestera högt på standardiserade läsförståelsetest som bygger på flervalsfrågor. Det här testformatet tycks mäta elevernas strategianvändning snarare än deras faktiska läsförmåga, vilket gör att dyslexi kan maskeras. Stavningssvårigheter däremot är en tydlig markör för dyslexi som man inte bör missa.

Resultaten visar också att elever med både särskild begåvning och dyslexi ofta har en annan dyslexiprofil än den man förväntar sig, förklarar Tove.

Många har till exempel ett högt fonologiskt korttidsminne och tydliga avkodnings- och stavningssvårigheter. Det innebär att dyslexi riskerar att förbises om man har en alltför snäv bild av hur dyslexi ska se ut. Ett högt fonologiskt korttidsminne bör därför inte utesluta dyslexi utan i stället väcka frågor om särskild begåvning.

Konsekvensen för eleven är att kompensationen sker i det dolda och till ett högt pris.

– De uppfattas ofta som att de klarar sig. Men de lägger ner enorm kraft på att kompensera. Det sker till priset av en hög kognitiv och emotionell ansträngning. Och många får inte ens grundläggande stödinsatser som längre tid på prov eller upplästa frågor.

En av eleverna i studien satte ord på det med en precision som stannar kvar: ”Jag förstår fort och kan säga det, men jag är tvungen att skriva 500 ord – och det kan jag inte. Då blir det att jag inte gör något.” Kravet på skriftlig produktion blir i sig ett hinder, snarare än ett mått på vad eleven faktiskt kan. Men det är inte enskilda lärares bristande kunskap som skapar problemet utan skolans strukturer i sig, menar Tove:

– Eleven kompenserar och klarar sig ofta tillräckligt bra för att ingen ska reagera. Samtidigt är systemet främst inriktat på att uppmärksamma det som tydligt avviker eller skapar svårigheter. Det som fungerar, eller det som döljs genom kompensation, riskerar därför att gå under radarn. När svårigheterna väl blir synliga har begåvningen ofta redan länge förbisetts.

Det här är något lärare och special-pedagoger behöver hålla i minnet, understryker hon. Att en elev inte söker hjälp, inte sticker ut och inte misslyckas på proven betyder inte att allt är bra. Det kan betyda att eleven arbetar hårdare än någon förstår för att hålla fasaden uppe.

– Fråga eleven! Det är det enklaste och det mest förbisedda. De här eleverna kan ofta sätta ord på exakt vad som är svårt om någon faktiskt frågar. Det händer för sällan.

Bilden Tove återkommer till är den om gas och broms:

– De har båda sakerna samtidigt. Det brummar och låter av friktionen. Och då räcker det inte att bara kompensera för dyslexi. Man måste också ge stimulans och berikning för den särskilda begåvningen. Annars missas elevens tvåsidiga behov.

Det kräver att lärare och specialpedagogen håller två tankar samtidigt, att eleven både behöver stöd och utmaningar, och att de inte utesluter varandra. Anpassningar ska göra undervisningen tillgänglig utan att ta bort kunskapsstoffet. Det är en balansgång som kräver kunskap om tvåsidigheten, inte bara om dyslexi eller begåvning var för sig.

– De är inte det ena eller det andra. De är något annat. Och skolan behöver lära sig att se det.

LÄS ÄVEN

Särskilt begåvade som behöver särskilt stöd

Särbegåvade mår ofta dåligt i skolan

Skolan ser ofta särskilt begåvade barn som problem