![](https://arkiv.lararen.se/contentassets/b476262e8a284cd0a9a27803a23d678f/sarbegavade-barn.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
”De lägger sin kraft på att maskera sina svårigheter så att varken begåvningen eller funktionsnedsättningen märks förrän de kraschar.”
Särskilt stöd Barn med både funktionsnedsättning och särskild begåvning får ofta svårigheter i skolan. Specialpedagogen Pia Rehn berättar om hur skolan kan upptäcka och hjälpa dem.
Specialpedagogen och författaren Pia Rehn Bergander. Har skrivit boken ”När det enkla ändå blir svårt – Särskilt begåvade elever med adhd och autism”.
Det finns en risk att de här eleverna tror det är något fel på dem och många berättar om en eskalerande känsla av att vara trasiga på något sätt. De har inte tillgång till sina resurser och blir ofta missförstådda i skolan när de kämpar med sina funktionsnedsättningar, säger Pia Rehn, specialpedagog med magisterexamen i pedagogik. Hon är uppvuxen och utbildad i Finland men har länge varit yrkesverksam i Sverige, först inom skolan och sedan på Specialpedagogiska Skolmyndigheten.
Genom åren har hon haft ett växande intresse för särskilt begåvade elever. Nu har hon skrivit boken ”När det enkla ändå blir svårt – Särskilt begåvade elever med adhd och autism” om hur skolan kan upptäcka och stötta de särskilt begåvade med samtidig diagnos. På engelska kallas de ”twice exceptional” och på svenska dubbelt exceptionella eller 2E.
För de dubbelt exceptionella handlar alltså tillvaron om att hantera två ytterligheter – å ena sidan en exceptionell intelligens, å andra sidan nedsatta förmågor – och när dessa krockar blir det svårt för individen.
Det finns två grupper av särskilt begåvade elever, skriver författaren, dels de som har hög IQ utan funktionsnedsättning, dels de som har hög IQ och samtidig diagnos, som adhd eller autism. Den sistnämnda gruppen kan uppleva stora svårigheter i skolan.
– De upplever en stark paradox när de känner glappet mellan att förstå så mycket och att inte klara av att utföra skolarbetet i praktiken. I det glappet uppstår självkritik och ångest.
Begreppet dubbelt exceptionella är relativt nytt och påverkas av begrepp som intelligens, där forskningen är oenig om vad detta är och hur det ska mätas. Vissa forskare definierar intelligens som förmåga till abstrakt tänkande, att förstå komplexa idéer, att problemlösa. Andra definierar det som förmåga att lära sig snabbt av erfarenheter och att anpassa sig till rådande omständigheter. Förr ansågs IQ vara det enda måttet på intelligens, men i dag menar många att det bara mäter en viss typ av intelligens, dessutom mäts IQ inte i skolan.
Ändå uppmärksammar Skolverket särskilt begåvade elever och menar att de bör få stimulans. På sin hemsida erbjuder Skolverket ett studiepaket för lärare för arbete med just dessa elever. Skollagen slår också fast att alla elever ska ges den stimulans de behöver i sitt lärande, även elever som lätt når kunskapskraven i skolan. Exakt vilka och hur många dessa är vet ingen, inte heller hur många elever med 2E som finns. Även om prevalensen för adhd är omkring sex procent och för autism omkring två procent säger det inte något om hur vanlig kombinationen med hög intelligens är, menar Pia Rehn. Men begreppet 2E är erkänt i USA och i England och beskrivs i Sverige bland annat på SPSM:s hemsida.
– Hos dessa barn kan de intellektuella förmågorna vara väl utvecklade, medan känslolivet och de praktiska förmågorna kan vara försenade och ojämnt utvecklade. Därför är det viktigt att barnen får utredning och diagnos för sin funktionsnedsättning, men det är lika viktigt att skolan gör en kartläggning av lärandesituationen och att lärarna förstår båda sidorna.
De missförstås och de riskerar att utveckla en negativ självbild.
Att ha 2E innebär alltså att vara ovanlig på två sätt samtidigt, men hos vissa barn märks antingen bara den ena sidan – den höga intelligensen eller funktionsnedsättningen. Och hos andra barn, som kan maskera sina svårigheter, framträder inte någon av sidorna tydligt.
– Det är ett problem att de lägger sin kraft på att maskera sina svårigheter så att varken begåvningen eller funktionsnedsättningen märks förrän de kraschar. Då får de ofta inte de stödinsatser de behöver, de missförstås och de riskerar att utveckla en negativ självbild.
Utifrån kan eleven framstå som en vanlig, genomsnittlig elev men inombords kan hen känna sig som en paradox. Att förstå information och fakta går bra men att klara av att utföra uppgifter i praktiken går inte alls. Pia Rehn beskriver att dessa elever kan visa en kritisk och ifrågasättande attityd men samtidigt lida av en perfektionism som innebär att arbetet varken påbörjas eller avslutas.
”De lägger sin kraft på att maskera sina svårigheter så att varken begåvningen eller funktionsnedsättningen märks förrän de kraschar.”
– För en person med adhd kan flera förmågor vara nedsatta, så att det blir svårt att reglera affekter och aktivitetsnivåer, att komma igång och att avsluta, att prioritera och hålla fokus och att ha koll på tiden. För en person med autism kan det vara svårt att läsa av kontexten, se helheten och att se andras perspektiv och många kan vara sensoriskt känsliga.
I dag arbetar Pia Rehn på utbildningsförvaltningen i Botkyrka, strax söder om Stockholm, och bedömer behov av specialpedagogiska insatser för elever i kommunen. För att få ledtrådar till lösningar menar hon att de vuxna behöver lyssna på eleven så att åtgärderna prickar rätt. Insatserna kan liknas vid lasten på en gungbräda och det behövs lika mycket på båda sidor, först stöd för funktionsnedsättningarna, sedan stimulans (se ruta).
Att de förstår sig själva är halva lösningen, att vi vuxna förstår kan lösa resten.
– Vi måste lyssna på eleven, pröva åtgärder och lyssna igen, då kan vi skapa trygghet så att stressen minskar och eleven får tillgång till sina resurser, inte bara överlevnadsstrategierna, säger Pia Rehn. Att de förstår sig själva är halva lösningen, att vi vuxna förstår kan lösa resten.
Källa: Pia Rehn Bergander
LÄS ÄVEN
Dubbelt exceptionell: Hanna fick prestationsångest
Skolan som anpassar sig efter eleverna
Fackböcker Specialpedagogik i förskolan: Så får du ta blyga barn att våga delta i förskolans aktiviteter och få stöd i sin utveckling.
Fackböcker
Fackböcker Forskarna Gerth Hedov och Ann-Christin Sollerhed redaktörar en ny antologi om Downs syndrom och fysisk aktivitet.
Fackböcker Christian Hjortkjaer skriver om vad som skapar psykisk ohälsa hos unga i dag.
Fackböcker Ny bok om hur undervisningen kan organiseras i resursskolan.
Fackböcker Specialpedagogen och forskaren Annica Jäverbys nya bok ger många nya förslag på arbetssätt och verktyg att ta till för att nå fram till elever med oroande frånvaro.
Vuxenutbildning Lärcenter i Falköping är en spännande plats. Här arbetar man tvärdisciplinärt med specialpedagogik och ett studie- och yrkeslivsförberedande utbildningspaket, med fokus på entreprenörskap och studieteknik.
Vuxenutbildning 400 000 personer studerar på komvux varje år – fler än på gymnasiet. Ändå saknas lagkrav på elevhälsa och stödfunktionerna är inte lika utbyggda. Nu slår forskarna larm.
Vuxenutbildning Inom vuxenutbildningen är särskilt stöd och elevhälsa ett eftersatt område – men Komvux Malmö är ett ljus i mörkret som satsar på likvärdigheten via främjande specialpedagogik.
Krönika När eleven knäcker läskoden öppnar sig skolans och livets alla möjligheter. Niclas Fohlin, speciallärare i läs- språk och skrivutveckling, berättar om en milstolpe i karriären.
Fackböcker Ungas och lokalt engagerades röster om skolan – framfiltrerade via kvalitativa forskningsmetoder.
Fackböcker En metod för integration – integration av interkulturella perspektiv i skolverksamheten.
Krönika Efter många år som VFU-handledare och mentor åt nyutexade frågar sig specialläraren Niclas Fohlin – hur kunde lärarutbildningen tappa så mycket, så snabbt?
Krönika Sveriges Lärare har kommit ett steg närmare en ny förbundsordförande. Nu måste skolan våga ta ett steg bort från tyckonomin. Specialläraren Niclas Fohlin vill vara med och bygga upp en tillit till professionen och en skola i världsklass.
Inlärning Individuellt lärande kan lösa problem i vissa situationer, men skapa större problem i andra, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Specialpedagogik Redaktören hälsar välkommen till ett nytt nummer av Specialpedagogik, som redovisar en stor enkät där speciallärare och specialpedagoger berättar om sin arbetssituation – och om hur elevernas intressen alltid måste sättas främst.
Fackböcker Elevhälsan kan behöva denna djupa kunskapsöversikt om missbruksproblematik.
Fackböcker Ny, uppdaterad utgåva av ett referensverk om skolsocialt arbete.
Fackböcker Om barns motoriska utveckling i förskolans vardag och omsorgsmoment.
Fackböcker Autism och emapti – hur ligger det till, egentligen? Hur kan den tränas? Här är en ny bok med verktyg och strategier.
Inlärning För 20 år sedan fanns det tid för biologilärande i skogen. I dag tittar man på film. Mål- och resultatstyrningen är skolans största problem, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Fackböcker Evidensbaserad läsundervisning, progressionsmonitorering och kollaborativa möten tas upp i en bok för speciallärare och F–6-lärare.
Fackböcker Arbetar man i skolan måste man förhålla sig till AI. Här är tre böcker som ger en grundlig introduktion.
Specialpedagogik Höjdpunkterna på årets Specialpedagogikens dag, som arrangeras den 6 mars – kostnadsfritt och digitalt.
Specialpedagogik På Malmaskolan jobbar både specialpedagoger och speciallärare direkt med elever som behöver extra stöd.
Studiero Positivt beteendestöd bygger på evidensbaserad pedagogisk psykologi på både teori- och metodnivå. Peter Karlsson har skrivit flera böcker om PBS och implementerat förhållningssättet i skolor.
Studiero IBIS-modellen bygger på kartläggning och dokumentation som inte slukar resurser utan i stället frigör dem. Vi pratar med forskningsledaren Martin Karlberg.
Studiero Att snabbt kunna identifiera och hantera händelser direkt i klassrummet, i trygg förvissning om hur och varför, är en av många vinster Väringaskolan upplever med arbetet enligt IBIS-principerna.
Läsinlärning Specialläraren Niclas Fohlin besöker skolor som satsar på lästräning, och får en orolig känsla – håller vi på och ersätter läsfrämjande insatser med billiga läslistor?
Fortbildning Tre specialpedagoger berättar om hur de håller sig uppdaterade om forskningsläget.
Krönika När det tar stopp – ta reda på vad eleven kan. Där har du din utgångspunkt att jobba vidare från, skriver specialpedagogen Eva Augustsson.
Skolpolitik Redaktören inleder nya numret med att rapportera vart speciallärare och specialpedagoger tror förändringens vindar blåser i skolan.
Fackböcker Innebörden i de uppdaterade riktlinjerna för elevhälsan går inte längre att väja för, oavsett om man är rektor, elevhälsopersonal eller lärare.
Porträtt Niclas Fohlin har jobbat som lärare, speciallärare, specialpedagog. I dag är han pedagogisk utvecklingsledare och visar andra vägen till ett lärande där elever inte bara är åhörare utan även medskapare i undervisningen.
Studiero Allt fler skolor anställer beteendeanalytiker för att skapa trygghet ihop med specialpedagoger och lärare.
Vi lärare debatt Skolministerns skolvision är en omöjlig ekvation, både i pengar och personal. Det skriver specialläraren Mikael Vestman, som försöker skaka av sig misstanken att Lotta Edholms utspel var populistiskt påverkat av en polariserad debatt.
Elevhälsa ”Domen möjliggör för socialtjänsten att ta i med hårdhandskarna snabbare”, säger professor Titti Mattsson.
Fackböcker Svensk skola är dokumenterat usel på övergångar. Därför är Anna Borgs och Linda Hallbergs nya bok ovärderlig.
Krönika Specialläraren Niclas Fohlin var själv inte den lättaste eleven. Här berättar han om vändningen för honom själv – och om sin djupa oro över auktoritära strömningar i skolan.
Fackböcker Specialdidaktik handlar om undervisning som tar hänsyn till alla elever. Emma Leifler har skrivit den kompletta guiden.
Npf En ny snabbmetod för att identifiera adhd fungerar riktigt bra, enligt en studie från Lunds universitet.
Fackböcker Ominlärning och nyinlärning är bärande begrepp inom Wittingmetoden, som sammanfattas i en ny bok.
Särskilt stöd Högsta domstolen har beviljat prövningstillstånd i ett mål gällande en elev med autism som under nästan ett helt läsår nekats särskilt stöd.
Särskilt stöd För att garantin för tidiga stödinsatser ska fungera måste samrådsarbetet mellan lärare och specialpedagoger förbättras, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.
Fackböcker Idérikt om kommunikation med vårdnadshavare som har npf-diagnoser.
Krönika Polariseringen mellan elevhälsa och lärarkår är mest ett sociala medier-fenomen. Men för att den inte ska slå rot i verksamheten krävs starkare samarbete och öppnare samtal, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Fackböcker Allt om visuellt stöd – för alla tänkbara interaktiva situationer i skolan.
Fackböcker Kan en ny bok om positivt beteendestöd i förskolan göra mer skada än nytta? I teoridelen börjar det skava rejält.
Krönika
Mitt jobb För 20 år sedan visste Lena Fernlund knappt vad en specialpedagog var. Men efter många karriär-kringelikrokar blev det hennes slutmål. ”Jag har äntligen hittat rätt!”