
”De lägger sin kraft på att maskera sina svårigheter så att varken begåvningen eller funktionsnedsättningen märks förrän de kraschar.”
Särskilt stöd Barn med både funktionsnedsättning och särskild begåvning får ofta svårigheter i skolan. Specialpedagogen Pia Rehn berättar om hur skolan kan upptäcka och hjälpa dem.
Specialpedagogen och författaren Pia Rehn Bergander. Har skrivit boken ”När det enkla ändå blir svårt – Särskilt begåvade elever med adhd och autism”.
Det finns en risk att de här eleverna tror det är något fel på dem och många berättar om en eskalerande känsla av att vara trasiga på något sätt. De har inte tillgång till sina resurser och blir ofta missförstådda i skolan när de kämpar med sina funktionsnedsättningar, säger Pia Rehn, specialpedagog med magisterexamen i pedagogik. Hon är uppvuxen och utbildad i Finland men har länge varit yrkesverksam i Sverige, först inom skolan och sedan på Specialpedagogiska Skolmyndigheten.
Genom åren har hon haft ett växande intresse för särskilt begåvade elever. Nu har hon skrivit boken ”När det enkla ändå blir svårt – Särskilt begåvade elever med adhd och autism” om hur skolan kan upptäcka och stötta de särskilt begåvade med samtidig diagnos. På engelska kallas de ”twice exceptional” och på svenska dubbelt exceptionella eller 2E.
För de dubbelt exceptionella handlar alltså tillvaron om att hantera två ytterligheter – å ena sidan en exceptionell intelligens, å andra sidan nedsatta förmågor – och när dessa krockar blir det svårt för individen.
Det finns två grupper av särskilt begåvade elever, skriver författaren, dels de som har hög IQ utan funktionsnedsättning, dels de som har hög IQ och samtidig diagnos, som adhd eller autism. Den sistnämnda gruppen kan uppleva stora svårigheter i skolan.
– De upplever en stark paradox när de känner glappet mellan att förstå så mycket och att inte klara av att utföra skolarbetet i praktiken. I det glappet uppstår självkritik och ångest.
Begreppet dubbelt exceptionella är relativt nytt och påverkas av begrepp som intelligens, där forskningen är oenig om vad detta är och hur det ska mätas. Vissa forskare definierar intelligens som förmåga till abstrakt tänkande, att förstå komplexa idéer, att problemlösa. Andra definierar det som förmåga att lära sig snabbt av erfarenheter och att anpassa sig till rådande omständigheter. Förr ansågs IQ vara det enda måttet på intelligens, men i dag menar många att det bara mäter en viss typ av intelligens, dessutom mäts IQ inte i skolan.
Ändå uppmärksammar Skolverket särskilt begåvade elever och menar att de bör få stimulans. På sin hemsida erbjuder Skolverket ett studiepaket för lärare för arbete med just dessa elever. Skollagen slår också fast att alla elever ska ges den stimulans de behöver i sitt lärande, även elever som lätt når kunskapskraven i skolan. Exakt vilka och hur många dessa är vet ingen, inte heller hur många elever med 2E som finns. Även om prevalensen för adhd är omkring sex procent och för autism omkring två procent säger det inte något om hur vanlig kombinationen med hög intelligens är, menar Pia Rehn. Men begreppet 2E är erkänt i USA och i England och beskrivs i Sverige bland annat på SPSM:s hemsida.
– Hos dessa barn kan de intellektuella förmågorna vara väl utvecklade, medan känslolivet och de praktiska förmågorna kan vara försenade och ojämnt utvecklade. Därför är det viktigt att barnen får utredning och diagnos för sin funktionsnedsättning, men det är lika viktigt att skolan gör en kartläggning av lärandesituationen och att lärarna förstår båda sidorna.
De missförstås och de riskerar att utveckla en negativ självbild.
Att ha 2E innebär alltså att vara ovanlig på två sätt samtidigt, men hos vissa barn märks antingen bara den ena sidan – den höga intelligensen eller funktionsnedsättningen. Och hos andra barn, som kan maskera sina svårigheter, framträder inte någon av sidorna tydligt.
– Det är ett problem att de lägger sin kraft på att maskera sina svårigheter så att varken begåvningen eller funktionsnedsättningen märks förrän de kraschar. Då får de ofta inte de stödinsatser de behöver, de missförstås och de riskerar att utveckla en negativ självbild.
Utifrån kan eleven framstå som en vanlig, genomsnittlig elev men inombords kan hen känna sig som en paradox. Att förstå information och fakta går bra men att klara av att utföra uppgifter i praktiken går inte alls. Pia Rehn beskriver att dessa elever kan visa en kritisk och ifrågasättande attityd men samtidigt lida av en perfektionism som innebär att arbetet varken påbörjas eller avslutas.
”De lägger sin kraft på att maskera sina svårigheter så att varken begåvningen eller funktionsnedsättningen märks förrän de kraschar.”
– För en person med adhd kan flera förmågor vara nedsatta, så att det blir svårt att reglera affekter och aktivitetsnivåer, att komma igång och att avsluta, att prioritera och hålla fokus och att ha koll på tiden. För en person med autism kan det vara svårt att läsa av kontexten, se helheten och att se andras perspektiv och många kan vara sensoriskt känsliga.
I dag arbetar Pia Rehn på utbildningsförvaltningen i Botkyrka, strax söder om Stockholm, och bedömer behov av specialpedagogiska insatser för elever i kommunen. För att få ledtrådar till lösningar menar hon att de vuxna behöver lyssna på eleven så att åtgärderna prickar rätt. Insatserna kan liknas vid lasten på en gungbräda och det behövs lika mycket på båda sidor, först stöd för funktionsnedsättningarna, sedan stimulans (se ruta).
Att de förstår sig själva är halva lösningen, att vi vuxna förstår kan lösa resten.
– Vi måste lyssna på eleven, pröva åtgärder och lyssna igen, då kan vi skapa trygghet så att stressen minskar och eleven får tillgång till sina resurser, inte bara överlevnadsstrategierna, säger Pia Rehn. Att de förstår sig själva är halva lösningen, att vi vuxna förstår kan lösa resten.
Källa: Pia Rehn Bergander
LÄS ÄVEN
Dubbelt exceptionell: Hanna fick prestationsångest
Skolan som anpassar sig efter eleverna
Tema utbrändhet
Tema utbrändhet På Noblaskolan i Saltsjö-Boo lyser spec-utbrändheten med sin frånvaro, tack vare framgångsfaktorerna samverkan, gemenskap, struktur och arbetsfördelning.
Tema utbrändhet Sveriges Lärare larmar om specialpedagogers och speciallärares utsatthet på jobbet. Här är mekanismerna bakom missförhållandena, och kraven från Sveriges Lärare.
Tema utbrändhet Så förklarar specialläraren och specialpedagogen Emma, som äter ångestdämpande för att orka jobba, specars höga risk för utbrändhet Här är hennes berättelse.
Arbetsmiljö Chockerande hög risk för utbrändhet bland specar – Specialpedagogiks redaktör om arbetet bakom larmrapporten.
Krönika ”Min dröm är att skolan får vara en plats där teori och praktik, forskning och konst, kognitionsvetenskap och relationellt lärande får mötas och berika varandra”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Mitt jobb Planen var att arbeta på bank. Men efter ett tillfälligt jobb som elevassistent har Tord Söderqvist varit skolan trogen – som lärare, specialpedagog och nu rådgivare på SPSM.
Krönika ”Att utrusta elever med distraherande nöjesmaskiner och undra varför deras koncentrationsförmåga försämras är som att hälla bensin på en eld och undra varför det brinner”, skriver specialpedagogen och ämnesläraren Elin Zlatanovski.
Krönika Problemet att ens ha en ”angiverilag” på plats är större än lättnaden över undantagen, menar läraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski.
Krönika Ska det tas krafttag med skolan eller inte? Elin Zlatanovski, gymnasielärare och specialpedagog i Växjö, listar fyra punkter som vi inte borde behöva kompromissa med.
Krönika ”Hur kan regeringen på fullt allvar mena att en SKOLAS elevhälsoteam bör sakna pedagogisk kompetens?” undrar Elin Zlatanovski, lärare och specialpedagog i Växjö, och bjuder in skolminister Lotta Edholm för samtal.
Vi lärare debatt Språkstörning/DLD är minst lika vanligt som adhd men skolans kunskap släpar efter, skriver debattörena Berit Robrandt Ahlberg och Kerstin Wiström på internationella DLD-dagen den 18 oktober.
Vi lärare debatt Specialläraren Niclas Fohlin listar tre nödvändiga krav på staten för att vända läs- och skrivutvecklingen.
Apl Ibland ger en utlandsresa inte bara minnen utan också lärdomar för livet. Vi följde med eleverna och elevhälsan från Praktiska gymnasiet i Uppsala.
Mattekrisen Tre lärare som länge verkat för att förbättra undervisningen berättar om sina metoder – åsikterna är vitt skilda men resultaten lika goda.
Krönika Det gick! Den här hösten också … Specialpedagogiks nya krönikör om konsten att få en helklass att dra åt samma håll.
Vi lärare debatt Har inkludering som skolbegrepp i Sverige blivit för abstrakt – vad menar vi egentligen med det?
Mattekrisen ”Tänka, resonera, räkna”-metoden sprider sig snabbt men anses kontroversiell. Vi pratar med forskare, lärare och elever.
Särskilt stöd Uteblivet särskilt stöd är den största faktorn bakom att niondeklassare saknar gymnasiebehörighet.
Debatt ”Om spec ska ingå i elevhälsan tas engagemanget från något annat”, skriver specialläraren Jessica Hansson, angående förslaget om att organisera om EHT.
Krönika Höstterminen är på väg att sätta sig. Har du grundat väl med elevrelationerna?
Mitt jobb För specialläraren Helen Nilsson i Halmstad har ett långvarigt fackligt engagemang lett till att hon blivit ledamot i Sveriges Lärares intresseförening för speciallärare och specialpedagoger.
Panelen Vi frågade specialpedagoger och speciallärare om digitala verktyg och risken med externa entreprenörer – och om deras drömföreläsare!
Arbetsmiljö Hur stor är egentligen utbrändheten bland speciallärare och specialpedagoger? Efter Specialpedagogiks stora enkätundersökning fortsätter berättelserna att strömma in.
Skolutveckling Tillgänglighetsarbetet i skolan kan aldrig ta paus. Det är budskapet från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, när den lanserar ett nyutvecklat stödmaterial för att skapa större möjlighet för fler att nå trygghet, studiero och utbildningsmål.
Fackböcker Specialpedagogik i förskolan: Så får du ta blyga barn att våga delta i förskolans aktiviteter och få stöd i sin utveckling.
Fackböcker
Fackböcker Forskarna Gerth Hedov och Ann-Christin Sollerhed redaktörar en ny antologi om Downs syndrom och fysisk aktivitet.
Fackböcker Christian Hjortkjaer skriver om vad som skapar psykisk ohälsa hos unga i dag.
Fackböcker Ny bok om hur undervisningen kan organiseras i resursskolan.
Fackböcker Specialpedagogen och forskaren Annica Jäverbys nya bok ger många nya förslag på arbetssätt och verktyg att ta till för att nå fram till elever med oroande frånvaro.
Vuxenutbildning Lärcenter i Falköping är en spännande plats. Här arbetar man tvärdisciplinärt med specialpedagogik och ett studie- och yrkeslivsförberedande utbildningspaket, med fokus på entreprenörskap och studieteknik.
Vuxenutbildning 400 000 personer studerar på komvux varje år – fler än på gymnasiet. Ändå saknas lagkrav på elevhälsa och stödfunktionerna är inte lika utbyggda. Nu slår forskarna larm.
Vuxenutbildning Inom vuxenutbildningen är särskilt stöd och elevhälsa ett eftersatt område – men Komvux Malmö är ett ljus i mörkret som satsar på likvärdigheten via främjande specialpedagogik.
Krönika Anne-Marie Körling har precis haft sin sista lektion med elever. Specialläraren Niclas Fohlin hyllar här sin största förebild.
Vi lärare debatt ”Vi håller med Linnea Lindquist om att det är viktigt att lära barn att skilja på rätt och fel, men vi menar också att det spelar stor roll hur”, skriver lärarna Jennie Wilson och Niclas Fohlin i en slutreplik i ”skamdebatten”.
Vi lärare debatt Det handlar om ”pedagogiska knep och vår fingertoppskänsla”, svarar Linnea Lindquist, efter att lärarna Jennie Wilson och Niclas Fohlin reagerat på hennes ledartext om att skriva in skambestraffning i skollagen.
Vi lärare debatt ”Våra elever förtjänar att vara i en skola som präglas av lärande och utveckling, inte av rädsla och skam”, svarar lärarna Jennie Wilson och Niclas Fohlin Expressens Linnea Lindquist.
Krönika ”Vi får tänka att för just det här barnet betyder det allt om jag kan hjälpa, och det får vara gott nog”, skriver specialpedagogen Eva Augustsson i sin nya krönika.
Mitt jobb Som en byggnadsställning – så beskriver Ida Simberg sin roll som specialpedagog inom resursskolan.
Specialpedagogik Redaktören hälsar välkommen till ett nytt nummer av Specialpedagogik – huvudtemat denna gång är specialpedagogik inom vuxenutbildningen.
Panelen Vi frågade tre specialpedagoger vad de anser om detta senaste utspel från skolministern – och om EHT i stort.
Krönika När eleven knäcker läskoden öppnar sig skolans och livets alla möjligheter. Niclas Fohlin, speciallärare i läs- språk och skrivutveckling, berättar om en milstolpe i karriären.
Fackböcker Ungas och lokalt engagerades röster om skolan – framfiltrerade via kvalitativa forskningsmetoder.
Fackböcker En metod för integration – integration av interkulturella perspektiv i skolverksamheten.
Fackböcker Psykologen Jenny Nordin Hertzberg har skrivit en guide för alla som arbetar eller lever med traumatiskt utsatta barn och unga.
Fackböcker Metoder och hjälpmedel för elever i anpassade skolformer.
Krönika Vi kan inte förminska skolan och debatten till att enbart handla om att kunna rabbla utantill, skriver Niclas Fohlin, speciallärare i läs- språk och skrivutveckling.
Fackböcker Heltäckande handbok för transinkludering i skolan – främjande, förebyggande och åtgärdande, med många praktiska exempel.
Krönika Efter många år som VFU-handledare och mentor åt nyutexade frågar sig specialläraren Niclas Fohlin – hur kunde lärarutbildningen tappa så mycket, så snabbt?