
Specialpedagogen Ingrid Dahlberg Nylund och eleven Mahmoud Alrahmon, hemma i Uppsala igen.
EHT-svenskgänget Ingrid Dahlberg Nylund, Jessica Kasende och Camilla Everlycke med ciceronen Nati, engelsklärare på skolan.
Apl Ibland ger en utlandsresa inte bara minnen utan också lärdomar för livet. Vi följde med eleverna och elevhälsan från Praktiska gymnasiet i Uppsala.
Som ett Erasmusprojekt får elever från Praktiska gymnasiets skolor under tre veckor varje termin göra en utlandspraktik inom sitt framtida yrke. I år har nio elever från Praktiska Uppsala varit i främst spanska Córdoba men också i Italien, Cypern och Portugal.
– Praktiken var lyckad, jag lärde mig mycket och blev stärkt i min yrkesroll, säger Kirke, som utbildar sig till billackerare och jobbade som ensam tjej på en bilverkstad. Men mest av allt uppskattade jag kontakten jag fick med andra studenter och att man blev tvungen att vara mer självständig.
Madde, snart klar målare, håller med:
– Engelskkunskaperna är skrala i Spanien så man fick hanka sig fram med Google Translate, men det gav erfarenheter för livet att möta nya människor och kulturer.
Dels stärks eleverna i studieval och blivande yrkesroller, dels är det motiverande för de yngre eleverna att höra om möjligheten.
Emil, blivande elektriker, hade viss otur med sin praktikplats och tyckte inte att han fick lära sig så mycket som han hoppats på.
– De lät mig knappt göra några elinstallationer, säger han. Men jag hade aldrig varit utomlands innan så det var ändå en fantastisk chans.
Andra el-elever har haft bättre upplevelser – en fick följa med sitt företag på flera uppdrag i södra Spanien.
Praktikplatserna ordnas via organisationen Training Europe i Spanien, som även arrangerar elevernas boende med självhushåll på vandrarhem. Premissen är att varje elev ska jobba på ett företag inom området hen utbildar sig inom, i regel klockan 8:30–13. Kirke fick som ensam tjej på verkstaden göra lackeringar, Madde var med sitt företag hos en privat familj som beställt en totalrenovering, och fick bland annat spackla och måla trappräcken.
Specialpedagogen Ingrid Dahlberg Nylund och eleven Mahmoud Alrahmon, hemma i Uppsala igen.
I samband med elevernas praktik får även personal jobbskugga i syfte att stärka kunskaperna och kontakterna mellan EU-länderna. Den här gången, i maj 2024, var tre från elevhälsan med – specialpedagoger från Praktiska Örnsköldsvik respektive Uppsala samt kurator från Praktiska Täby.
Före resan får man göra en Learning agreement där man specificerar vad man önskar få ut av den.
– Mitt mål var att få kunskap om hur skolorna i Spanien arbetar utifrån ett inkluderande perspektiv och hur deras elevhälsa fungerar, säger Ingrid Dahlberg Nylund, specialpedagog som var med på resan.
Man bodde centralt i Córdoba, nära de judiska kvarteren, och tog varje dag buss till skolan, IES (Instituto de Secundaria) de Rafael de la Hoz, där engelskläraren Nati fungerade som kontaktperson och mötte med ett digert program.
– Det är en offentligägd skola för åldern 12–16, med 250 elever, omringad av ett låst järnstängsel med skolgård i mitten, berättar Ingrid. Under hela rasterna spelades ABBA på hög volym, inte för att vi svenskar var där utan för att det ansågs lugnande. Det var generellt en hög ljudvolym i skolan, inga ljudabsorbenter eller liknande.
På skolan finns också en grupp för elever med IF – under den här tiden var de sex stycken – som går kvar tills de fyller 21. De har en egen avdelning, där specialpedagoger med assistenter undervisar, men ibland också lektioner gemensamma med övriga skolan. Man varvar teoretiska moment med trädgårdsskötsel, bakning, konst, idrott, dans och annat. Man gör också olika studiebesök i staden för att eleverna ska få en uppfattning om sin hemmiljö. De befinner sig på olika utvecklingsnivåer och några får regelbundet stöd av en logoped.
– Men det tillhör inte vanligheterna med en särskild undervisningsgrupp för elever med IF i den vanliga skolan, säger Ingrid, och berättar att man i Spanien delar in eleverna i fyra grupper: A betecknar ”vanliga” elever i vanlig skola, B är vanlig skola med elever i behov av stöd i klasserna, C är som den i Córdoba, med en insprängd särskild undervisningsgrupp, och D är separata skolenheter för elever med IF.
Kanske kan den här typen av europeiska samarbeten inom prao och studie- och yrkesvägledning växa framöver, tänker Ingrid Dahlberg Nylund:
– Dels är det en fantastisk möjlighet för eleverna att stärkas i sina studieval och blivande yrkesroller, dels är det motiverande för övriga elever i årskurs 1 och 2 att höra om möjligheten. De får också en inblick i hur det fungerar i andra EU-länder för olika yrkesgrupper.
– Jag reagerade på att maskiner och verktyg var omodernare än vad jag är van vid i Sverige, säger Kirke. Men de var fullt fungerande, så erfarenheten blir att det inte är prylarna utan yrkeskunskapen det hänger på, och att kunnandet växer när man får jobba på olika sätt i olika länder.
LÄS ÄVEN
Tema utbrändhet
Tema utbrändhet På Noblaskolan i Saltsjö-Boo lyser spec-utbrändheten med sin frånvaro, tack vare framgångsfaktorerna samverkan, gemenskap, struktur och arbetsfördelning.
Tema utbrändhet Sveriges Lärare larmar om specialpedagogers och speciallärares utsatthet på jobbet. Här är mekanismerna bakom missförhållandena, och kraven från Sveriges Lärare.
Tema utbrändhet Så förklarar specialläraren och specialpedagogen Emma, som äter ångestdämpande för att orka jobba, specars höga risk för utbrändhet Här är hennes berättelse.
Arbetsmiljö Chockerande hög risk för utbrändhet bland specar – Specialpedagogiks redaktör om arbetet bakom larmrapporten.
Krönika ”Min dröm är att skolan får vara en plats där teori och praktik, forskning och konst, kognitionsvetenskap och relationellt lärande får mötas och berika varandra”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Mitt jobb Planen var att arbeta på bank. Men efter ett tillfälligt jobb som elevassistent har Tord Söderqvist varit skolan trogen – som lärare, specialpedagog och nu rådgivare på SPSM.
Krönika ”Att utrusta elever med distraherande nöjesmaskiner och undra varför deras koncentrationsförmåga försämras är som att hälla bensin på en eld och undra varför det brinner”, skriver specialpedagogen och ämnesläraren Elin Zlatanovski.
Krönika Problemet att ens ha en ”angiverilag” på plats är större än lättnaden över undantagen, menar läraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski.
Krönika Ska det tas krafttag med skolan eller inte? Elin Zlatanovski, gymnasielärare och specialpedagog i Växjö, listar fyra punkter som vi inte borde behöva kompromissa med.
Krönika ”Hur kan regeringen på fullt allvar mena att en SKOLAS elevhälsoteam bör sakna pedagogisk kompetens?” undrar Elin Zlatanovski, lärare och specialpedagog i Växjö, och bjuder in skolminister Lotta Edholm för samtal.
Vi lärare debatt Språkstörning/DLD är minst lika vanligt som adhd men skolans kunskap släpar efter, skriver debattörena Berit Robrandt Ahlberg och Kerstin Wiström på internationella DLD-dagen den 18 oktober.
Vi lärare debatt Specialläraren Niclas Fohlin listar tre nödvändiga krav på staten för att vända läs- och skrivutvecklingen.
Apl Ibland ger en utlandsresa inte bara minnen utan också lärdomar för livet. Vi följde med eleverna och elevhälsan från Praktiska gymnasiet i Uppsala.
Mattekrisen Tre lärare som länge verkat för att förbättra undervisningen berättar om sina metoder – åsikterna är vitt skilda men resultaten lika goda.
Krönika Det gick! Den här hösten också … Specialpedagogiks nya krönikör om konsten att få en helklass att dra åt samma håll.
Vi lärare debatt Har inkludering som skolbegrepp i Sverige blivit för abstrakt – vad menar vi egentligen med det?
Mattekrisen ”Tänka, resonera, räkna”-metoden sprider sig snabbt men anses kontroversiell. Vi pratar med forskare, lärare och elever.
Särskilt stöd Uteblivet särskilt stöd är den största faktorn bakom att niondeklassare saknar gymnasiebehörighet.
Debatt ”Om spec ska ingå i elevhälsan tas engagemanget från något annat”, skriver specialläraren Jessica Hansson, angående förslaget om att organisera om EHT.
Krönika Höstterminen är på väg att sätta sig. Har du grundat väl med elevrelationerna?
Mitt jobb För specialläraren Helen Nilsson i Halmstad har ett långvarigt fackligt engagemang lett till att hon blivit ledamot i Sveriges Lärares intresseförening för speciallärare och specialpedagoger.
Panelen Vi frågade specialpedagoger och speciallärare om digitala verktyg och risken med externa entreprenörer – och om deras drömföreläsare!
Arbetsmiljö Hur stor är egentligen utbrändheten bland speciallärare och specialpedagoger? Efter Specialpedagogiks stora enkätundersökning fortsätter berättelserna att strömma in.
Skolutveckling Tillgänglighetsarbetet i skolan kan aldrig ta paus. Det är budskapet från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, när den lanserar ett nyutvecklat stödmaterial för att skapa större möjlighet för fler att nå trygghet, studiero och utbildningsmål.
Fackböcker Specialpedagogik i förskolan: Så får du ta blyga barn att våga delta i förskolans aktiviteter och få stöd i sin utveckling.
Fackböcker
Fackböcker Forskarna Gerth Hedov och Ann-Christin Sollerhed redaktörar en ny antologi om Downs syndrom och fysisk aktivitet.
Fackböcker Christian Hjortkjaer skriver om vad som skapar psykisk ohälsa hos unga i dag.
Fackböcker Ny bok om hur undervisningen kan organiseras i resursskolan.
Fackböcker Specialpedagogen och forskaren Annica Jäverbys nya bok ger många nya förslag på arbetssätt och verktyg att ta till för att nå fram till elever med oroande frånvaro.
Vuxenutbildning Lärcenter i Falköping är en spännande plats. Här arbetar man tvärdisciplinärt med specialpedagogik och ett studie- och yrkeslivsförberedande utbildningspaket, med fokus på entreprenörskap och studieteknik.
Vuxenutbildning 400 000 personer studerar på komvux varje år – fler än på gymnasiet. Ändå saknas lagkrav på elevhälsa och stödfunktionerna är inte lika utbyggda. Nu slår forskarna larm.
Vuxenutbildning Inom vuxenutbildningen är särskilt stöd och elevhälsa ett eftersatt område – men Komvux Malmö är ett ljus i mörkret som satsar på likvärdigheten via främjande specialpedagogik.
Krönika Anne-Marie Körling har precis haft sin sista lektion med elever. Specialläraren Niclas Fohlin hyllar här sin största förebild.
Vi lärare debatt ”Vi håller med Linnea Lindquist om att det är viktigt att lära barn att skilja på rätt och fel, men vi menar också att det spelar stor roll hur”, skriver lärarna Jennie Wilson och Niclas Fohlin i en slutreplik i ”skamdebatten”.
Vi lärare debatt Det handlar om ”pedagogiska knep och vår fingertoppskänsla”, svarar Linnea Lindquist, efter att lärarna Jennie Wilson och Niclas Fohlin reagerat på hennes ledartext om att skriva in skambestraffning i skollagen.
Vi lärare debatt ”Våra elever förtjänar att vara i en skola som präglas av lärande och utveckling, inte av rädsla och skam”, svarar lärarna Jennie Wilson och Niclas Fohlin Expressens Linnea Lindquist.
Krönika ”Vi får tänka att för just det här barnet betyder det allt om jag kan hjälpa, och det får vara gott nog”, skriver specialpedagogen Eva Augustsson i sin nya krönika.
Mitt jobb Som en byggnadsställning – så beskriver Ida Simberg sin roll som specialpedagog inom resursskolan.
Specialpedagogik Redaktören hälsar välkommen till ett nytt nummer av Specialpedagogik – huvudtemat denna gång är specialpedagogik inom vuxenutbildningen.
Panelen Vi frågade tre specialpedagoger vad de anser om detta senaste utspel från skolministern – och om EHT i stort.
Krönika När eleven knäcker läskoden öppnar sig skolans och livets alla möjligheter. Niclas Fohlin, speciallärare i läs- språk och skrivutveckling, berättar om en milstolpe i karriären.
Fackböcker Ungas och lokalt engagerades röster om skolan – framfiltrerade via kvalitativa forskningsmetoder.
Fackböcker En metod för integration – integration av interkulturella perspektiv i skolverksamheten.
Fackböcker Psykologen Jenny Nordin Hertzberg har skrivit en guide för alla som arbetar eller lever med traumatiskt utsatta barn och unga.
Fackböcker Metoder och hjälpmedel för elever i anpassade skolformer.
Krönika Vi kan inte förminska skolan och debatten till att enbart handla om att kunna rabbla utantill, skriver Niclas Fohlin, speciallärare i läs- språk och skrivutveckling.
Fackböcker Heltäckande handbok för transinkludering i skolan – främjande, förebyggande och åtgärdande, med många praktiska exempel.
Krönika Efter många år som VFU-handledare och mentor åt nyutexade frågar sig specialläraren Niclas Fohlin – hur kunde lärarutbildningen tappa så mycket, så snabbt?