”Så arbetar vi med psykisk ohälsa”
Panelen Speciallärare och specialpedagoger berättar om hur de balanserar stödbehoven beroende på elevernas mående.
LÄS MER Så tar vi in forskningen i vår spec-vardag
Sibel Brooks, speciallärare, Täby:
1.Hur märks det när måendet står i vägen för att man ska kunna upptäcka andra svårigheter?
– Närvaroproblematik, beteendeförändringar och förändrad social interaktion, men också psykosomatiska besvär som sömnsvårigheter, huvudvärk och magont kan vara tecken på att måendet skymmer andra orsaker. Skolan agerar alltid utifrån det som synliggörs eller kommer till kännedom.
2. Hur påverkar måendet möjligheten att skilja mellan pedagogiska behov och andra orsaker?
– Det kan vara svårt att upptäcka bakomliggande orsaker som dyslexi eller språklig sårbarhet när de signaler som uppmärksammas främst är uttryck för måendet. De samexisterar och påverkar varandra. Många anstränger sig i skolan för att sedan braka ihop hemma. Flickor är överrepresenterade i det mönstret.
3. Hur påverkar måendet elevens mottagande av insatser, och vad gör man när måendet är i vägen?
– Man vill inte sticka ut eller bli dömd. För att ge rätt stöd behöver skolan kartlägga elevens hela skolsituation och analysera både skydds- och riskfaktorer. Samverkan inom elevhälsoteamet samt med lärare och med externa aktörer är avgörande.
Kristina Widerberg, specialpedagog, Karlskrona:
1.Hur märks det när måendet står i vägen för att man ska kunna upptäcka andra svårigheter?
– Man märker det genom att elevens känsloreglering tar över och tränger undan den kognitiva förmågan. Prestationsnivån kan upplevas ojämn från dag till dag. En elev som verkar omotiverad kanske egentligen brottas med rädslan att misslyckas.
2. Hur påverkar måendet möjligheten att skilja mellan pedagogiska behov och andra orsaker?
– Det gäller att försöka hjälpa eleven att sänka stressnivån och det kan vara en utmaning och ett detektivarbete att hitta rätt vägar för det. Mår eleven dåligt för att uppgiften utmanar eller blir uppgiften en utmaning för att eleven mår dåligt?
3. Hur påverkar måendet elevens mottagande av insatser, och vad gör man när måendet är i vägen?
– Att lära sig en ny anpassning kan ta mycket energi och upplevas som ett misslyckande när eleven känner att hen sticker ut. Fokus behöver ligga på trygghet och stöd som kompenserar för de exekutiva funktionerna snarare än ämnesspecifika insatser.
Lotta Rolfsdotter Lindström, specialpedagog, Karlstad:
1.Hur märks det när måendet står i vägen för att man ska kunna upptäcka andra svårigheter?
– En del ungdomar bär på upplevelser och trauman som gör det svårt att kartlägga svårigheter. Det är svårt att veta vad som är vad. Ibland maskerar de själva sina behov i sitt dåliga mående, som ett slags självskadebeteende där de känner sig trygga i sin känsla men osäkra på hur de tar sig ur den.
2. Hur påverkar måendet möjligheten att skilja mellan pedagogiska behov och andra orsaker?
– Måendet påverkar hela skolsituationen och gör det svårt att se behoven. Man behöver bygga ett klimat och ett ledarskap som inger trygghet, och ibland låta skolan bara vara en plats där eleven får vara, för att sedan locka till undervisning. Först då börjar behoven visa sig tydligare.
3. Hur påverkar måendet elevens mottagande av insatser, och vad gör man när måendet är i vägen?
– När en elev mår riktigt dåligt behöver man tänka nytt, och man kan inte pressa på, men man behöver kartlägga skoltiden tillsammans. Det kan bli aktuellt med pauser, kortare lektioner, en promenad med en vuxen eller ett pingispass innan skol-arbetet fortsätter. På en liten verksamhet som vår, med 16 platser, har vi större möjligheter än i en vanlig skola.
LÄS ÄVEN
För höga krav på specialpedagoger? Panelen svarar
Så får vi alla att hitta in i elevgruppen
Panelen: Reaktiv i stället för proaktiv skola?
Panelen: Så jobbar vi mot demokratihotet
Panelen: Hur fungerar din dialog med vårdnadshavare
