
En elev får hjälp med uttal och avkodning.
Komvux-eleverna Ekhlas och Habiba Ali får stöd av specialpedagogen Sabina Ahlbäck och specialläraren Ingrid Iversen.
Vuxenutbildning Inom vuxenutbildningen är särskilt stöd och elevhälsa ett eftersatt område – men Komvux Malmö är ett ljus i mörkret som satsar på likvärdigheten via främjande specialpedagogik.
Kalsonger.
Hur ska det ordet uttalas egentligen? Och var kan jag hitta information om hedersrelaterade frågor, och kan någon hjälpa mig med datorn? Varje dag mellan klockan 11 och 13 finns personal på plats i studieverkstans drop-in på SFI-enheten på Södervärn. Enhetens specialpedagoger, speciallärare, kurator och it-pedagog, som alla ingår i den pedagogiska stödorganisationen, PS, turas om med bemanningen. Under den mest intensiva perioden vid lunch ser de till att vara två för att räcka till.
En av dem som bemannar studieverkstan emellanåt är specialpedagogen Sabina Ahlbäck. Tidigare har hon arbetat många år i grundskolan men ingår sedan tre år tillbaka i PS-teamet på Södervärn. Skillnaden från grundskolan är markant. På SFI finns sammanlagt fem olika rektorer som alla har olika elev- och lärargrupper med olika behov att fokusera på, vilket leder till olika prioriteringsområden.
– Alla dessa har vi i PS att förhålla oss till. I grundskolan jobbar ju alla i samma organisation, här står man i stället utanför, säger hon. Här behöver jag vara mycket mer beskrivande i hur jag uppfattar något, lyssna och välja när jag ska presentera olika tankar.
Specialläraren Ingrid Iversen håller med och tillägger att det ställs högre krav på både tydlighet i kommunikationen och rutiner:
– Det krävs också mer tålamod. Det kan ta tid att få med alla på båten, vilket är en utmaning. Det är betydligt lättare i mindre sammanhang som i grundskolan.
Vi anställde fler specialpedagoger för att kunna bli mer främjande än åtgärdande.
Annat som Sabina Ahlbäck påpekar skiljer sig på vuxenutbildning jämfört med på grundskolan är att det inte finns samma dokumentationsbörda och heller inte något särskilt stöd att ta hänsyn till.
– Här har jag även specialpedagogkollegor, vilket jag inte hade på grundskolan, där var jag helt ensam och kunde ibland undra om jag var den enda som tänkte udda. Här har vi möjlighet att dela erfarenheter och växa både tillsammans och som individer.
En annan fördel är att ingen i PS-teamet är knuten till en och samma enhet för alltid, alla tillhör nämligen Malmös gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltning och jobbar för hela komvux.
– Det innebär att vi kan flyttas dit där behov finns, så oavsett om det blir färre elever här på SFI så har jag min anställning kvar, säger Sabina Ahlbäck.
En elev får hjälp med uttal och avkodning.
Komvux i Malmö är en enorm organisation med flera skolbyggnader runt om i staden, dessutom har de samarbete med ett flertal externa utbildningsutövare. Alla externa utövare som staden anlitar måste också samarbeta med PS på samma sätt som de interna enheterna.
Komvux erbjuder studier på SFI, grundskole- och gymnasienivå samt ett antal olika yrkesutbildningar. Till utbildningarna kommer vuxna från både när och fjärran, och de är många. Bara på SFI-enheten finns denna termin cirka 4 500 elever registrerade i studier, och sett till samtliga utbildningar går det att räkna till över 20 000 elever årligen som befinner sig på komvux i kortare eller längre perioder.
Den pedagogiska stödorganisationen sjösattes sensommaren 2018 med ambitionen att skapa en större likvärdighet där alla elever skulle ha samma tillgång till stöd, ledning och stimulans – och så även på de upphandlade utbildningarna. Lotta Lovén, rektor på Komvux Malmö, berättar att man tidigare hade sju kuratorer i organisationen, jämfört med dagens tre, och att man arbetade väldigt mycket med åtgärdande insatser:
– Vi ville flytta proportionerna och skifta fokus till pedagogiken. Därför anställde vi flera specialpedagoger. Vi ville gå från det åtgärdande arbetet till det främjande och ha själva lär-situationen i fokus.
I PS-teamet på SFI-enheten på Södervärn ingår tre specialpedagoger, en speciallärare, tre bibliotekarier, en kurator och en it-pedagog, och liknande upplägg finns även i den övriga komvux-organisationen i staden. Rektor Lotta Lovén berättar att just it-pedagogernas roll förändrades 2022. Tidigare hade alla arbetat på väldigt olika sätt, men då stramades arbetsbeskrivningen upp, innehållet i rollen blev större och kravprofilen uppgraderades.
Hon berättar vidare att detta med att ha bibliotekarier i PS-teamen är unikt – i alla fall vad hon känner till, och att de utgör en viktig del i maskineriet.
– De har kompetenser som överlappar de övriga inblandade. De har per se ett främjande arbete. De hjälper inte bara till med litteratur utan undervisar även i hur man söker och värderar information och hur man förhåller sig till källor. Det är viktigt att ta vara på deras kompetens och samtidigt bredda gemene mans syn på vad bibliotekarierna kan bistå med.
Lotta Lovén, rektor på Komvux Malmö.
Med den pedagogiska stödorganisationen har komvux-verksamheten fått möjlighet att organiseras på bästa sätt för att uppfylla det som poängteras i läroplanen.
– Att främja elevers utveckling och lärande, säger Lotta Lovén och tillägger att PS-upplägget dock fick ett blandat mottagande när det först presenterades.
När ledningen berättade om bakgrunden, att man hädanefter skulle arbeta mer främjande, var det något som visserligen var lätt för alla att köpa, men när det verkliga arbetet drog i gång blev det svårare.
– Det fanns bland annat en oro för att få fler specialpedagoger och vad det skulle innebära. Men det hela har successivt blivit bättre, vi har gått från motvind till medvind. Man måste låta folk erfara att det här inte innebär att det tar tid utan att det ger tid.
Specialläraren Ingrid Iversen tycker att det fungerar bra. Hon tillbringar mycket av sin tid ute i klassrummen för att hjälpa lärare med olika övningar de kan testa, exempelvis när det gäller grundläggande skriv- och läsutveckling. Ingrid testar även eleverna både före och efter insatserna.
– Men alla försöker vi verka så mycket som möjligt på gruppnivå i stället för på individuell nivå.
Mestadels är hon på plats på SFI, men hon arbetar även gentemot E2C Second Chance, som är en utbildning för unga som inte avslutat grundskolan eller gymnasiet. Hon är även kopplad till Iris, en skola för romer.
– För mig som individ betyder det här att jag fortsätter att utvecklas i min roll och får nya spännande uppdrag. Det ställs höga krav och man måste vara flexibel när man går in och ut i olika verksamheter men det är också väldigt roligt, säger Ingrid Iversen.
Sabina Ahlbäck tillbringar inte sina dagar ute i klassrummen som Ingrid, i stället ägnar hon mycket tid åt det specialpedagogiska arbetet – bland annat genom att delta i arbetslagens pedagogiska diskussioner. Men även för Sabina krävs en stor dos flexibilitet.
– Ja det sker ständiga förändringar, grupper som upplöses och lärare som flyttar på sig. Det blir så eftersom vi har kontinuerligt intag och det kan komma nya elever varje vecka. Det är något man får lära sig att hantera. Det är spännande att arbeta med vuxna och lärande, och jag tycker att det är väldigt roligt att gå till jobbet.
Att arbeta tillsamman med andra professioner är också något hon uppskattar.
– Det leder till bättre kunskap om både utmaningar och framgångsfaktorer. Det är också roligt att få tänka utanför boxen. Även om det tar tid att genomföra saker får jag energi av att hitta lösningar med de andra här.
Ingrid och Sabina berättar att PS-teamet har återkommande träffar, även hela dagar, och att de även har tillgång till handledning av en psykolog fyra gånger per termin där de får stöttning i sina yrkesroller. Något de upplever som ”oerhört lyxigt”.
Är då PS-organisationen på komvux i Malmö färdig och komplett? Nej, det finns fortfarande utmaningar, påpekar Lotta Lovén.
– Bland annat behöver vi fundera på hur den digitala undervisningen kan utvecklas, säger hon. AI, och hur allt ställs på ända med det, är en annan sak att förhålla sig till. Det är en utmaning, men vi är väl rustade. Vi behöver även bli bättre på det tvärprofessionella och hur vi kan använda det för verksamhetens bästa.
Avslutningsvis ger Lotta Lovén några råd till dem som eventuellt vill göra en liknande satsning och införa en pedagogisk stödorganisation.
– Det gäller att först ha en klar och tydlig bild av hur och varför, och kommunicera det till medarbetare på bästa sätt. Sedan gäller det att hålla i och hålla ut.
Specialpedagoger, speciallärare, kurator och it-pedagog på SFI-enheterna ingår i den pedagogiska stödorganisationen PS och turas om med bemanningen.
Antal PS-medarbetare totalt på komvux i Malmö:
LÄS ÄVEN
Tema utbrändhet
Tema utbrändhet På Noblaskolan i Saltsjö-Boo lyser spec-utbrändheten med sin frånvaro, tack vare framgångsfaktorerna samverkan, gemenskap, struktur och arbetsfördelning.
Tema utbrändhet Sveriges Lärare larmar om specialpedagogers och speciallärares utsatthet på jobbet. Här är mekanismerna bakom missförhållandena, och kraven från Sveriges Lärare.
Tema utbrändhet Så förklarar specialläraren och specialpedagogen Emma, som äter ångestdämpande för att orka jobba, specars höga risk för utbrändhet Här är hennes berättelse.
Krönika ”Min dröm är att skolan får vara en plats där teori och praktik, forskning och konst, kognitionsvetenskap och relationellt lärande får mötas och berika varandra”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Mitt jobb Planen var att arbeta på bank. Men efter ett tillfälligt jobb som elevassistent har Tord Söderqvist varit skolan trogen – som lärare, specialpedagog och nu rådgivare på SPSM.
Krönika ”Att utrusta elever med distraherande nöjesmaskiner och undra varför deras koncentrationsförmåga försämras är som att hälla bensin på en eld och undra varför det brinner”, skriver specialpedagogen och ämnesläraren Elin Zlatanovski.
Krönika Problemet att ens ha en ”angiverilag” på plats är större än lättnaden över undantagen, menar läraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski.
Krönika Ska det tas krafttag med skolan eller inte? Elin Zlatanovski, gymnasielärare och specialpedagog i Växjö, listar fyra punkter som vi inte borde behöva kompromissa med.
Krönika ”Hur kan regeringen på fullt allvar mena att en SKOLAS elevhälsoteam bör sakna pedagogisk kompetens?” undrar Elin Zlatanovski, lärare och specialpedagog i Växjö, och bjuder in skolminister Lotta Edholm för samtal.
Vi lärare debatt Språkstörning/DLD är minst lika vanligt som adhd men skolans kunskap släpar efter, skriver debattörena Berit Robrandt Ahlberg och Kerstin Wiström på internationella DLD-dagen den 18 oktober.
Vi lärare debatt Specialläraren Niclas Fohlin listar tre nödvändiga krav på staten för att vända läs- och skrivutvecklingen.
Apl Ibland ger en utlandsresa inte bara minnen utan också lärdomar för livet. Vi följde med eleverna och elevhälsan från Praktiska gymnasiet i Uppsala.
Mattekrisen Tre lärare som länge verkat för att förbättra undervisningen berättar om sina metoder – åsikterna är vitt skilda men resultaten lika goda.
Krönika Det gick! Den här hösten också … Specialpedagogiks nya krönikör om konsten att få en helklass att dra åt samma håll.
Vi lärare debatt Har inkludering som skolbegrepp i Sverige blivit för abstrakt – vad menar vi egentligen med det?
Mattekrisen ”Tänka, resonera, räkna”-metoden sprider sig snabbt men anses kontroversiell. Vi pratar med forskare, lärare och elever.
Särskilt stöd Uteblivet särskilt stöd är den största faktorn bakom att niondeklassare saknar gymnasiebehörighet.
Debatt ”Om spec ska ingå i elevhälsan tas engagemanget från något annat”, skriver specialläraren Jessica Hansson, angående förslaget om att organisera om EHT.
Krönika Höstterminen är på väg att sätta sig. Har du grundat väl med elevrelationerna?
Mitt jobb För specialläraren Helen Nilsson i Halmstad har ett långvarigt fackligt engagemang lett till att hon blivit ledamot i Sveriges Lärares intresseförening för speciallärare och specialpedagoger.
Panelen Vi frågade specialpedagoger och speciallärare om digitala verktyg och risken med externa entreprenörer – och om deras drömföreläsare!
Arbetsmiljö Hur stor är egentligen utbrändheten bland speciallärare och specialpedagoger? Efter Specialpedagogiks stora enkätundersökning fortsätter berättelserna att strömma in.
Skolutveckling Tillgänglighetsarbetet i skolan kan aldrig ta paus. Det är budskapet från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, när den lanserar ett nyutvecklat stödmaterial för att skapa större möjlighet för fler att nå trygghet, studiero och utbildningsmål.
Fackböcker Specialpedagogik i förskolan: Så får du ta blyga barn att våga delta i förskolans aktiviteter och få stöd i sin utveckling.
Fackböcker
Fackböcker Forskarna Gerth Hedov och Ann-Christin Sollerhed redaktörar en ny antologi om Downs syndrom och fysisk aktivitet.
Fackböcker Christian Hjortkjaer skriver om vad som skapar psykisk ohälsa hos unga i dag.
Fackböcker Ny bok om hur undervisningen kan organiseras i resursskolan.
Fackböcker Specialpedagogen och forskaren Annica Jäverbys nya bok ger många nya förslag på arbetssätt och verktyg att ta till för att nå fram till elever med oroande frånvaro.
Vuxenutbildning Lärcenter i Falköping är en spännande plats. Här arbetar man tvärdisciplinärt med specialpedagogik och ett studie- och yrkeslivsförberedande utbildningspaket, med fokus på entreprenörskap och studieteknik.
Vuxenutbildning 400 000 personer studerar på komvux varje år – fler än på gymnasiet. Ändå saknas lagkrav på elevhälsa och stödfunktionerna är inte lika utbyggda. Nu slår forskarna larm.
Vuxenutbildning Inom vuxenutbildningen är särskilt stöd och elevhälsa ett eftersatt område – men Komvux Malmö är ett ljus i mörkret som satsar på likvärdigheten via främjande specialpedagogik.
Krönika Anne-Marie Körling har precis haft sin sista lektion med elever. Specialläraren Niclas Fohlin hyllar här sin största förebild.
Vi lärare debatt ”Vi håller med Linnea Lindquist om att det är viktigt att lära barn att skilja på rätt och fel, men vi menar också att det spelar stor roll hur”, skriver lärarna Jennie Wilson och Niclas Fohlin i en slutreplik i ”skamdebatten”.
Vi lärare debatt Det handlar om ”pedagogiska knep och vår fingertoppskänsla”, svarar Linnea Lindquist, efter att lärarna Jennie Wilson och Niclas Fohlin reagerat på hennes ledartext om att skriva in skambestraffning i skollagen.
Vi lärare debatt ”Våra elever förtjänar att vara i en skola som präglas av lärande och utveckling, inte av rädsla och skam”, svarar lärarna Jennie Wilson och Niclas Fohlin Expressens Linnea Lindquist.
Krönika ”Vi får tänka att för just det här barnet betyder det allt om jag kan hjälpa, och det får vara gott nog”, skriver specialpedagogen Eva Augustsson i sin nya krönika.
Mitt jobb Som en byggnadsställning – så beskriver Ida Simberg sin roll som specialpedagog inom resursskolan.
Specialpedagogik Redaktören hälsar välkommen till ett nytt nummer av Specialpedagogik – huvudtemat denna gång är specialpedagogik inom vuxenutbildningen.
Panelen Vi frågade tre specialpedagoger vad de anser om detta senaste utspel från skolministern – och om EHT i stort.
Krönika När eleven knäcker läskoden öppnar sig skolans och livets alla möjligheter. Niclas Fohlin, speciallärare i läs- språk och skrivutveckling, berättar om en milstolpe i karriären.
Fackböcker Ungas och lokalt engagerades röster om skolan – framfiltrerade via kvalitativa forskningsmetoder.
Fackböcker En metod för integration – integration av interkulturella perspektiv i skolverksamheten.
Fackböcker Psykologen Jenny Nordin Hertzberg har skrivit en guide för alla som arbetar eller lever med traumatiskt utsatta barn och unga.
Fackböcker Metoder och hjälpmedel för elever i anpassade skolformer.
Krönika Vi kan inte förminska skolan och debatten till att enbart handla om att kunna rabbla utantill, skriver Niclas Fohlin, speciallärare i läs- språk och skrivutveckling.
Fackböcker Heltäckande handbok för transinkludering i skolan – främjande, förebyggande och åtgärdande, med många praktiska exempel.
Krönika Efter många år som VFU-handledare och mentor åt nyutexade frågar sig specialläraren Niclas Fohlin – hur kunde lärarutbildningen tappa så mycket, så snabbt?
Fackböcker Det talas alltmer om hur hjärnan fungerar, och hur undervisningen kan formas utifrån den vetskapen. Den här boken tar ett förskolegrepp på samma ämne.