Yrkesgruppen som aldrig ger upp – nytt nummer ute

Redaktören hälsar välkommen till ett nytt nummer av Specialpedagogik, som redovisar en stor enkät där speciallärare och specialpedagoger berättar om sin arbetssituation – och om hur elevernas intressen alltid måste sättas främst.

Inför det här numret av tidningen skickade vi ut en enkät som många av er deltog i – sammanlagt nära 8 procent­ av Sveriges samtliga ­speciallärare och specialpedagoger. Vi är enormt tacksamma för det. Dels för att det gav underlaget till hela temat i tidningen, men ännu mer för att vi fick en sällsynt insyn i hur specarna i landet har det på jobbet, här och nu, och i hur de tänker och känner kring det.

Specarna har i sitt DNA att först och främst se till elevens bästa – problematiskt nog också när detta kan få som konsekvens att inte alltid vara till det bästa för det egna välmåendet.

Det mest häpnadsväckande med enkätundersökningen, som vi skickade ut med vårt nyhetsbrev den 30 januari, är att nästan hälften av alla som besvarade flervalsfrågorna genom att kryssa i rutor också valde det frivilliga alternativet att skriva egna kommentarer. Urstarka, ­välskrivna, genomtänkta tankar – vi publicerar så många vi får plats med i vårt nya nummer, där vi ocksåi har bett forskare kommentera ­resultatet av enkäten. De identifierar flera viktiga mönster och tendenser. Jag överlämnar analysen till dem, och till er.

Men en sak jag måste nämna, en sak jag ser som genomgående i mängden av svar och som bekräftar det jag alltid känt och ofta tagit upp som redaktör för den här tidningen, är professionernas seriositet och hängivenhet. Speciallärare och special­pedagoger är sammantaget en yrkesgrupp som har i sitt DNA att först och främst se till elevens bästa – problematiskt nog också när detta kan få som konsekvens att inte alltid vara till det bästa för det egna välmåendet.

Denna inställning till jobbet syns tydligt i reportaget vi inkluderat i temablocket, från Vinstaskolan i Stockholm, dit vi åkte för att träffa två av specialpedagogerna som hade deltagit i enkätundersökningen.

Tyvärr fick inte vuxenutbildningen plats i enkäten den här gången – vilket vi fick så många idérika kommentarer om att vi härnäst kan presentera ett temanummer om just detta – speciallärare och special­pedagoger i vuxenutbildningen.

En annan sak som stack ut i enkäten är brister i tillgänglig lärmiljö – kanske ett eget tema, det också? Tipsa oss gärna om vinklar, intervjupersoner och verksamheter!

LÄS ÄVEN

Eva Augustsson: ”Du måste vara där eleven är”

IBIS-modellen ger en tryggare skola

Kan en justerad skolpolitik äntligen hamna rätt?