
Eleverna tränas i att våga försöka, och i insikten att alla gör fel ibland. ”Vad händer om jag svimmar och faller”, frågar Nea skämtsamt, och eleverna svarar: ”Nej, då får man träna mer!”
Anna Lindbäck, beteendeanalytiker på Rösjöskolan, och Anna-Linnéa Olsson, lärare.
Studiero Allt fler skolor anställer beteendeanalytiker för att skapa trygghet ihop med specialpedagoger och lärare. På Rösjöskolan har detta gett många förändringar och skapat en bättre miljö för både elever och skolpersonal.
Ta ansvar, visa hänsyn, vara fokuserad. Ledorden finns skrivna på glasrutan vid skolans entré och välkomnar elever, personal och besökare. Skolan ligger i Sollentuna kommun norr om Stockholm, i området Edsberg som har ett högt socioekonomiskt index. I den klassiska skolbyggnaden, naturnära med både skog och sjö inpå knuten, ryms 380 elever från förskoleklass till årskurs sex. I samma lokaler finns även anpassad grundskola och förberedelseklass.
Att säga till ger sällan effekt. Det gäller att göra annorlunda.
För snart fyra år sedan beslöt den dåvarande rektorn att satsa på positivt beteendestöd och tog hjälp av Anna Lindbäck som anställdes som beteendeanalytiker.
– Positivt beteendestöd baseras på beteendeanalys, att förstå och påverka beteenden. Det ligger otroligt mycket vetenskap bakom och utifrån detta har vårt arbete vuxit fram. Vi har ett inkluderande förhållningssätt i hela skolan och alla elever ska få nå sin fulla potential, förklarar hon.
En som tydligt kan se ett före och efter är lågstadieläraren Anna-Linnéa ”Nea” Olsson. Hon har varit på skolan i åtta år.
– Vi har alltid arbetat tätt mellan de olika skolformerna och alltid strävat efter ett inkluderande förhållningssätt, säger hon. Men innan arbetet med positivt beteendestöd startade när Anna kom så tampades vi liksom de flesta andra skolor med bristande arbetsro och trivsel på skolan. Nu finns ett mer positivt klimat, studieron har påverkats positivt, fler elever är sysselsatta med det de ska och det har även inneburit en reducerad stressnivå bland oss kollegor.
Eleverna tränas i att våga försöka, och i insikten att alla gör fel ibland. ”Vad händer om jag svimmar och faller”, frågar Nea skämtsamt, och eleverna svarar: ”Nej, då får man träna mer!”
Bland det första Anna Lindbäck tog sig an i förändringsarbetet var att tydliggöra förväntningarna, hur man skulle agera som vuxen och som elev. Att även ha med eleverna var viktigt och därför var de med redan från början genom att tycka till och rösta om skolans grundvärderingar, hur man ville vara mot varandra.
Skolan betade sedan av område efter område. Först ut blev korridorer och kapprum. De enades bland annat om att inte springa inomhus, alltid hälsa på varandra, inte slänga skräp, prata med 50-centimeters-rösten, det vill säga inte skrika åt varandra på håll.
– Alla visste sedan hur de förväntades uppträda, och när man vet det är det lätt att göra rätt. Vi vuxna uppmuntrar när det blir rätt och påminner när det behövds. Vi förstärker även genom positiv feedback till varje barn, som exempelvis ”Tack för att du går inomhus”. Det handlar om att vända på pannkakan, att uppmuntra det som är rätt i stället för att kritisera det som är fel, säger Anna-Linnéa ”Nea” Olsson och tillägger att detta med positiv feedback fungerar lika bra i klassrummet.
– Det har en enorm effekt. När jag säger till någon att ”vad fint du sitter på stolen” får det direkt ringar på vattnet. Alla vill göra rätt och känna sig viktiga och sedda.
För att se hur väl metoden fungerar görs regelbundna mätningar och skolan kan därmed visa på konkreta resultat, vilket uppmuntrar alla att fortsätta på den inslagna vägen.
– När man ser att det fungerar motiveras man att hålla i och hålla ut, säger Anna Lindbäck.
Bildstöd påminner om reglerna som tagits fram gemensamt.
I arbetet finns även den så kallade PBS-triangeln där basen utgörs av insatser som ges till alla elever och involverar all personal, till exempel relationsbyggande, tydliggörande strategier, rutiner och positiv förstärkning. Nästa nivå utgörs av insatser som riktas till några elever där insatserna i basen inte riktigt räcker till. Toppen av triangeln utgörs av individuella insatser riktade till enskilda elever som redan har stora utmaningar. För dem görs individuella kartläggningar som resulterar i en individuell plan.
Anna-Linnéa ”Nea” Olsson berättar att hon tagit till sig triangeln för att nå så många elever som möjligt.
– Barn vill vara duktiga och göra rätt, och om majoriteten följer planen blir det mer tid till dem som behöver extra insatser. Om vi exempelvis har någon i nivå två som har svårt att reglera sitt beteende och springer i stället för att gå i korridoren, då kan vi jobba med den eleven mer intensivt genom att öva på att gå tillsammans och då ge positiv feedback.
– Ja, att säga till flera gånger ger sällan effekt, det gäller att göra annorlunda, tillägger Anna Lindbäck.
I arbetet utgår skolan från vad varje enskilt barn behöver utifrån styrkor och utmaningar. De använder därför både bildstöd och video för att tydliggöra, liksom coachande samtal som mynnar ut i nya strategier och överenskommelser. Förändringar i miljön är också en viktig komponent i arbetet, att skapa miljöer som främjar lärandet – för den enskilde, en klass eller hela skolan.
– Det här är sådant som har sin bas i forskning, det är beprövade metoder, säger Anna Lindbäck. Vi kan inte förutsätta att alla elever kommer till skolan redo att lära, och det är viktigt att komma ihåg att det är vi vuxna som måste ändra på oss för att elevernas beteende ska förändras.
Anna-Linnéa ”Nea” Olsson fortsätter:
– För oss på lågstadiet har positivt beteendestöd blivit en ryggrad i vårt förhållningssätt. Det har lett till färre tillsägelser och att det blivit både lugnare och tryggare i skolan, så att vi kan fokusera på lärandet.
Vad säger ni om den kritik som finns mot positivt beteendestöd och liknande metoder?
– Oavsett storlek på människor vill alla bemötas med respekt, i synnerhet när man gjort något som inte är bra, säger Anna-Linnéa ”Nea” Olsson.
– Jag tror att de som kommer med kritiken har missförstått, säger Anna Lindbäck. Det här handlar inte enbart om att fokusera på det positiva, hos oss blir det också tydliga konsekvenser på beteenden som inte följer det vi har kommit överens om. Men vi vuxna ska stötta och hjälpa, inte straffa. De som testat detta och är kritiska kanske inte har gjort det tillräckligt ofta eller fortsatt tillräckligt länge. Man måste göra rätt för att se effekt.
LÄS ÄVEN
Niclas Fohlin: ”Vilka blir förlorarna i en alltmer auktoritär skola?”
Tema utbrändhet
Tema utbrändhet På Noblaskolan i Saltsjö-Boo lyser spec-utbrändheten med sin frånvaro, tack vare framgångsfaktorerna samverkan, gemenskap, struktur och arbetsfördelning.
Tema utbrändhet Sveriges Lärare larmar om specialpedagogers och speciallärares utsatthet på jobbet. Här är mekanismerna bakom missförhållandena, och kraven från Sveriges Lärare.
Tema utbrändhet Så förklarar specialläraren och specialpedagogen Emma, som äter ångestdämpande för att orka jobba, specars höga risk för utbrändhet Här är hennes berättelse.
Arbetsmiljö Chockerande hög risk för utbrändhet bland specar – Specialpedagogiks redaktör om arbetet bakom larmrapporten.
Krönika ”Min dröm är att skolan får vara en plats där teori och praktik, forskning och konst, kognitionsvetenskap och relationellt lärande får mötas och berika varandra”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Mitt jobb Planen var att arbeta på bank. Men efter ett tillfälligt jobb som elevassistent har Tord Söderqvist varit skolan trogen – som lärare, specialpedagog och nu rådgivare på SPSM.
Krönika ”Att utrusta elever med distraherande nöjesmaskiner och undra varför deras koncentrationsförmåga försämras är som att hälla bensin på en eld och undra varför det brinner”, skriver specialpedagogen och ämnesläraren Elin Zlatanovski.
Krönika Problemet att ens ha en ”angiverilag” på plats är större än lättnaden över undantagen, menar läraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski.
Krönika Ska det tas krafttag med skolan eller inte? Elin Zlatanovski, gymnasielärare och specialpedagog i Växjö, listar fyra punkter som vi inte borde behöva kompromissa med.
Krönika ”Hur kan regeringen på fullt allvar mena att en SKOLAS elevhälsoteam bör sakna pedagogisk kompetens?” undrar Elin Zlatanovski, lärare och specialpedagog i Växjö, och bjuder in skolminister Lotta Edholm för samtal.
Vi lärare debatt Språkstörning/DLD är minst lika vanligt som adhd men skolans kunskap släpar efter, skriver debattörena Berit Robrandt Ahlberg och Kerstin Wiström på internationella DLD-dagen den 18 oktober.
Vi lärare debatt Specialläraren Niclas Fohlin listar tre nödvändiga krav på staten för att vända läs- och skrivutvecklingen.
Apl Ibland ger en utlandsresa inte bara minnen utan också lärdomar för livet. Vi följde med eleverna och elevhälsan från Praktiska gymnasiet i Uppsala.
Mattekrisen Tre lärare som länge verkat för att förbättra undervisningen berättar om sina metoder – åsikterna är vitt skilda men resultaten lika goda.
Krönika Det gick! Den här hösten också … Specialpedagogiks nya krönikör om konsten att få en helklass att dra åt samma håll.
Vi lärare debatt Har inkludering som skolbegrepp i Sverige blivit för abstrakt – vad menar vi egentligen med det?
Mattekrisen ”Tänka, resonera, räkna”-metoden sprider sig snabbt men anses kontroversiell. Vi pratar med forskare, lärare och elever.
Särskilt stöd Uteblivet särskilt stöd är den största faktorn bakom att niondeklassare saknar gymnasiebehörighet.
Debatt ”Om spec ska ingå i elevhälsan tas engagemanget från något annat”, skriver specialläraren Jessica Hansson, angående förslaget om att organisera om EHT.
Krönika Höstterminen är på väg att sätta sig. Har du grundat väl med elevrelationerna?
Mitt jobb För specialläraren Helen Nilsson i Halmstad har ett långvarigt fackligt engagemang lett till att hon blivit ledamot i Sveriges Lärares intresseförening för speciallärare och specialpedagoger.
Panelen Vi frågade specialpedagoger och speciallärare om digitala verktyg och risken med externa entreprenörer – och om deras drömföreläsare!
Arbetsmiljö Hur stor är egentligen utbrändheten bland speciallärare och specialpedagoger? Efter Specialpedagogiks stora enkätundersökning fortsätter berättelserna att strömma in.
Skolutveckling Tillgänglighetsarbetet i skolan kan aldrig ta paus. Det är budskapet från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, när den lanserar ett nyutvecklat stödmaterial för att skapa större möjlighet för fler att nå trygghet, studiero och utbildningsmål.
Fackböcker Specialpedagogik i förskolan: Så får du ta blyga barn att våga delta i förskolans aktiviteter och få stöd i sin utveckling.
Fackböcker
Fackböcker Forskarna Gerth Hedov och Ann-Christin Sollerhed redaktörar en ny antologi om Downs syndrom och fysisk aktivitet.
Fackböcker Christian Hjortkjaer skriver om vad som skapar psykisk ohälsa hos unga i dag.
Fackböcker Ny bok om hur undervisningen kan organiseras i resursskolan.
Fackböcker Specialpedagogen och forskaren Annica Jäverbys nya bok ger många nya förslag på arbetssätt och verktyg att ta till för att nå fram till elever med oroande frånvaro.
Vuxenutbildning Lärcenter i Falköping är en spännande plats. Här arbetar man tvärdisciplinärt med specialpedagogik och ett studie- och yrkeslivsförberedande utbildningspaket, med fokus på entreprenörskap och studieteknik.
Vuxenutbildning 400 000 personer studerar på komvux varje år – fler än på gymnasiet. Ändå saknas lagkrav på elevhälsa och stödfunktionerna är inte lika utbyggda. Nu slår forskarna larm.
Vuxenutbildning Inom vuxenutbildningen är särskilt stöd och elevhälsa ett eftersatt område – men Komvux Malmö är ett ljus i mörkret som satsar på likvärdigheten via främjande specialpedagogik.
Krönika Anne-Marie Körling har precis haft sin sista lektion med elever. Specialläraren Niclas Fohlin hyllar här sin största förebild.
Vi lärare debatt ”Vi håller med Linnea Lindquist om att det är viktigt att lära barn att skilja på rätt och fel, men vi menar också att det spelar stor roll hur”, skriver lärarna Jennie Wilson och Niclas Fohlin i en slutreplik i ”skamdebatten”.
Vi lärare debatt Det handlar om ”pedagogiska knep och vår fingertoppskänsla”, svarar Linnea Lindquist, efter att lärarna Jennie Wilson och Niclas Fohlin reagerat på hennes ledartext om att skriva in skambestraffning i skollagen.
Vi lärare debatt ”Våra elever förtjänar att vara i en skola som präglas av lärande och utveckling, inte av rädsla och skam”, svarar lärarna Jennie Wilson och Niclas Fohlin Expressens Linnea Lindquist.
Krönika ”Vi får tänka att för just det här barnet betyder det allt om jag kan hjälpa, och det får vara gott nog”, skriver specialpedagogen Eva Augustsson i sin nya krönika.
Mitt jobb Som en byggnadsställning – så beskriver Ida Simberg sin roll som specialpedagog inom resursskolan.
Specialpedagogik Redaktören hälsar välkommen till ett nytt nummer av Specialpedagogik – huvudtemat denna gång är specialpedagogik inom vuxenutbildningen.
Panelen Vi frågade tre specialpedagoger vad de anser om detta senaste utspel från skolministern – och om EHT i stort.
Krönika När eleven knäcker läskoden öppnar sig skolans och livets alla möjligheter. Niclas Fohlin, speciallärare i läs- språk och skrivutveckling, berättar om en milstolpe i karriären.
Fackböcker Ungas och lokalt engagerades röster om skolan – framfiltrerade via kvalitativa forskningsmetoder.
Fackböcker En metod för integration – integration av interkulturella perspektiv i skolverksamheten.
Fackböcker Psykologen Jenny Nordin Hertzberg har skrivit en guide för alla som arbetar eller lever med traumatiskt utsatta barn och unga.
Fackböcker Metoder och hjälpmedel för elever i anpassade skolformer.
Krönika Vi kan inte förminska skolan och debatten till att enbart handla om att kunna rabbla utantill, skriver Niclas Fohlin, speciallärare i läs- språk och skrivutveckling.
Fackböcker Heltäckande handbok för transinkludering i skolan – främjande, förebyggande och åtgärdande, med många praktiska exempel.
Krönika Efter många år som VFU-handledare och mentor åt nyutexade frågar sig specialläraren Niclas Fohlin – hur kunde lärarutbildningen tappa så mycket, så snabbt?