Mer hands-on som spec i resursskolan

LÄS MER Att vara spec på Estniska skolan: ”Alla gör det där lilla extra”

Efter många år som lärare vidareutbildade Ida Simberg sig till specialpedagog. Redan under utbildningen började hon arbeta på Hermods vuxenutbildning, där hon var specialpedagog för åtta olika skolor runt om i Stockholm. Men att arbeta på kontor och med vuxna elever var inte så härligt som hon från början hade tänkt sig. Saknaden efter att få träffa elever och ungdomar växte sig allt starkare och hon började se sig om efter ett nytt jobb. Det var då det dök upp – resursskolan Magelungen i Älvsjö.

– Jag hade hört mycket gott om Magel­ungen, säger hon. Det är ju en erkänd verksamhet med både resurs- och behandlingsskolor och när jag och en kursare skrev vår uppsats med inriktning på problematisk frånvaro kontaktade och intervjuade vi just Magelungen. När jag sedan tittade efter intressanta tjänster dök de upp igen. En slump, men kanske var det meningen …

I verksamheten är alla nära och det innebär också korta beslutsvägar.

80 procent av sin tjänst har Ida på ­skolans högstadium med totalt 44 elever varav sex är behandlingselever, resterande 20 procent gäller skolans låg- och mellan­stadier med dess åtta elever. Det är en liten, personaltät skola, vilket Ida upp­skattar.

– I verksamheten är alla nära och det innebär också korta beslutsvägar. Det är ett 15-tal personer som arbetar på golvet­ dagligen, och det finns ytterligare­ en special­pedagog förutom jag, samt ­behandlingschef och rektor. 

Hon har varit på skolan sedan slutet av 2022 och i uppdraget just nu ligger att kartlägga skolans fysiska och psykosociala lärmiljöer. Ida arbetar dessutom som ledningsstöd till rektorn samt med skolutveckling och olika processer. Dessutom är hon med i elevhälsoteamet, som har en stor och central roll på skolan.

– Lokala EHT träffas varje vecka och en gång i månaden är alla med, såsom skolsköterska, skolpsykolog och studie- och yrkesvägledare. Vi arbetar både främjande och åtgärdande, det är både långa och korta puckar.

På skolan finns tre årskurser på högstadiet, en sjua, en åtta och en nia, men det finns även en grupp som kallas Klivet. Eleverna som är placerade där har en bakgrund av hög skolfrånvaro och/eller sociala utmaningar – och i gruppen är relationsskapande och skolnärmande två centrala begrepp. I Klivet går man åldersblandat och det är lite som namnet visar: ett kliv tillbaka in i skolan.

– Målet är att så småningom gå i sin ordinarie årskurs på skolan, men alla våra elever har olika bakgrund med olika förutsättningar att komma dit. Det tar helt enkelt olika lång tid, och det medför att skolarbetet i Klivet är mer individuellt eftersom alla är på olika nivåer, förklarar Ida och berättar vidare att det handlar mycket om kontaktskapande, att träffa eleverna – kanske på en fika – och ge en positiv bild av skolan, bygga relation och även hitta en motivation, en nyckel som kan vara vägen in till lusten och lärandet.  

Vi jobbar inte en-till-en, men vissa har behov av individuell hjälp. Då kan det vara svårt att få till undervisningen på det sätt de behöver och det kan bli en frustration hos eleverna.

De gånger Ida är med i undervisningen på skolan är det oftast i form av observatör. Hon ser  sig som en person som är ett stöd för lärarna så att de i sin tur kan ge eleverna rätt verktyg.

– Jag ser mig, eller snarare specialpedagogens uppdrag, lite som en byggnads­ställning, som stöttar och hjälper till i relationer och med inlärningsstrategier för elever, lärare och vårdnadshavare.

Det finaste med att arbeta på Magelungen tycker hon är allas engagemang – och eleverna såklart.

– Vi på skolan jobbar tätt och vi vill ju alla att eleverna ska lyckas, att de ska gå ut nian med en känsla av sammanhang, såklart med betyg och en självkänsla, att det här kan jag nu. Jag vill vidare!

Hon sticker inte under stol med att det även finns utmaningar med att jobba på skolan, bland annat att hitta de rätta nycklarna för att få elever med stor frånvaro att komma tillbaka, att hålla i och hålla ut. 

– Det kan också vara en utmaning att alla elevers behov blir mötta, att de får det de behöver. Vi jobbar inte en-till-en, men vissa har behov av individuell hjälp. Då kan det vara svårt att få till undervisningen på det sätt de behöver, och det kan bli en frustration hos eleverna.

Förutom Ida finns ytterligare en specialpedagog på skolan som arbetar mer elevnära med närvaron medan Ida arbetar mer organisatoriskt.

– Vi kompletterar och stöttar varandra, det är jättekul. Dessutom är vår rektor ­utbildad specialpedagog, säger hon och tillägger en sak hon hörde under sin ­utbildning, något som är bra att påminna sig om.

– Det var så fint beskrivet, att man som specialpedagog är detektiven som letar fram det stöd som eleverna behöver och att man sedan är deras ambassadör inför lärarna. Det där vill jag aldrig glömma.

Magelungen Älvsjö må vara en liten enhet, men Magelungen som huvudman har många skolor och verksamheter runt om i landet. En gång per år bjuds all personal in till Open space, en konferens med olika föreläsare, workshops och samtal som alla på Magelungen själva håller i och där ­konferensdeltagarna fritt kan välja att vara med på det som lockar dem mest.

– Magelungen håller även på med viss produktutveckling. Bra metoder eller arbetssätt som vi inom företaget använder delar vi med oss av och i bästa fall kommer de ut i produktion och kan säljas. Då är vilken skola eller verksamhet som helst välkommen att köpa. Jag vet att vi nu har samtalskort ute.

LÄS ÄVEN

Fohlin: ”Vad är fakta utan förståelse?

Specarna har fått nog: ”Insatspyramiden har hamnat upp och ner”

IBIS-modellen ger en tryggare skola