![](/contentassets/94e2806b295d4c7fb3d38883ad36be33/bild2.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Eleverna tar själva stort ansvar för att följa upp trivsel i gemensamma utrymmen. Foto: Oskar Omne
Specialpedagog Henrik Westerberg och rektor Jeanette Lindberg med eleverna Orion, Oskar och Ebba. Foto: Oskar Omne
Studiero Att snabbt kunna identifiera och hantera händelser direkt i klassrummet, i trygg förvissning om hur och varför, är en av många vinster Väringaskolan upplever med arbetet enligt IBIS-principerna.
LÄS MER Positivt beteendestöd: Uppmuntran alltid bättre än kritik
I vardagen på Väringaskolan i Sigtuna är IBIS ständigt närvarande. När eleverna själva berättar handlar det genast om ”troféerna”. De har tillsammans, genom elevrådet, tagit fram tre fokusområden att tävla om. Utifrån dem har eleverna arbetat fram kriterier som ska uppfyllas för att lyckas med uppdraget.
– Kapprum, toaletter och matsalen! Där kan man vinna troféer, säger Oskar omedelbart.
På dessa platser tävlar klasserna mot varandra i att utföra vissa moment.
– Till exempel på toaletten, där ska det vara ordning, fortsätter Ebba. Om det inte finns pappershanddukar och sånt på golvet så sätter elevrådsrepresentanterna eller läraren ett kryss som visar att vi har gjort just den biten.
Nya elever kommer in snabbare i verksamheten och känner sig välkomna.
Klassen eller klasserna som fått flest kryss efter två veckor vinner en trofé. Det innebär att flera klasser kan knipa samma trofé, vilket är motiverande och målet är att alla elevgrupper ska ta dem vid varje tillfälle. Klasserna möts digitalt tillsammans med skolans rektor varannan fredag, en kort stund på morgonen, för att dela ut diplomen och lyfta varandra. Alla på hela skolan blir mer medvetna om hur framgångsrikt det är att samarbeta i klassen och ha en god sammanhållning.
–Troféerna är högst symboliska, säger rektor Jeanette Lindberg. De är en form för att uppmärksamma och uppmuntra trivselfaktorer som eleverna sköter och är framgångsrika i, och det har verkligen varit bidragande i arbetet med trygghet och studiero på skolan.
Eleverna tar själva stort ansvar för att följa upp trivsel i gemensamma utrymmen. Foto: Oskar Omne
– Om man ska lyckas implementera IBIS är det avgörande att man jobbar skolövergripande, säger Henrik Westerberg som är specialpedagog på Väringaskolan. I vårt årshjul definieras tydligt varje medarbetares roll och ansvar inom och kring arbetet med IBIS. Planeringen i årshjulet innehåller även gemensamma fortbildningar för att förankra de kärnvärden som ingår i IBIS-arbetet samt tid för insamling och analys av data.
– Det räcker inte med enskilda lärare som driver arbetet, alla som arbetar med eleverna måste vara engagerade, förklarar Henrik. Att följa rutiner och årshjul kan vid första anblick se rätt tidskrävande ut, men i slutändan innebär det en tidsbesparing. IBIS-principerna har dessutom gett oss verktyg för att förbättra samarbetet inom skolan och till exempel effektivisera våra möten.
Alla vuxna måste vara engagerade, inte bara enskilda drivande lärare.
Jeanette Lindberg berättar att hon sedan tidigare har etablerat två ledningsgrupper, en administrativ och en pedagogisk. Denna uppdelning hjälper verksamheten att bibehålla fokus och säkerställer att IBIS drivs effektivt. En stark pedagogisk ledning är nyckeln, annars är det lätt att tappa bort sig i den administrativa vardagen.
Martin Karlberg som leder IBIS-forskningen på Uppsala universitet (intervju med honom här) talar sig varm för den datadrivna delen av projektet, och detta bekräftas i praktiken av av Väringaskolans rektor Jeanette Lindberg:
– IBIS har hjälpt oss att samla in och använda data på mycket mer strategiskt och effektivt sätt. Genom underlagen för insamling av data som IBIS-manualen tillhandahåller kan vi se mönster och strukturer som hjälper oss att utvärdera och förbättra vårt arbete. Datadrivna tillvägagångssätt har blivit en viktig och levande resurs för vår skola och hjälper oss att fatta än mer välgrundade beslut.
–Vi har märkt att genom att använda IBIS arbetar vi mer effektivt på gruppnivå, utvecklar Henrik Westerberg. Det har ökat lärarnas kollegiala lärande kring hur man använder den egna praktiken i olika elevgrupper utifrån just den gruppens behov, vilket bidrar till en ökad likvärdighet i klassrummen. Detta har lett till färre ärenden och ger oss en tydlig överblick över klassernas situationer.
Jeanette Lindberg, rektor, och Henrik Westerberg, specialpedagog. Foto: Oskar Omne
Henrik och Jeanette tror att förankringen av projektet hos alla medarbetare har varit en springande punkt för hur väl det har fallit ut. Implementeringen började med att alla i personalen fick samma information och samma uppgift vid samma tidpunkt. Alla i verksamheten, även de i köket och i administrationen, har fem glashjärtan som de under dagen använder som en fysisk påminnelse för att uppmärksamma positiva händelser och insatser hos eleverna.
-Det har medfört att alla medarbetare har ett gemensamt incitament kring hur vi kommunicerar med våra elever som främjar en trivsam miljö med goda relationer, säger Jeanette.
Samma moment kan på en annan skola uttryckas i form av att läraren kommer in klassrummet med fem hårsnoddar på ena handleden, som under lektionens gång flyttas över till den andra handleden i takt med positiva uppmärksammanden.
Medarbetarnas positiva inställning till att starta upp projektet märks verkligen i verksamheten genom att den smittar av sig på eleverna. Utan denna tror inte Henrik och Jeanette att eleverna skulle ha samma motivation till att driva IBIS-arbetet framåt i klasserna. IBIS-projektet märks även på hur eleverna förhåller sig till sitt eget lärande och andra delar av skoldagen.
– Vi har sett hur eleverna blir mer självledda och engagerade i sin lärandeprocess, säger Henrik Westerberg.
När skolan under en period hade ett större intag av elever i de äldre årskurserna, med olika skolkulturella bakgrunder, var implementeringen av IBIS en framgångsfaktor för att snabbare åstadkomma en gemenskap och sammanhållning i elevgrupperna.
– Att införa ett så här omfattande program tar tid, men när processen väl är i gång är resultaten verkligen imponerande, konstaterar Jeanette Lindberg.
LÄS ÄVEN
Kan en justerad skolpolitik äntligen hamna rätt
Mikael Vestman: ”Vi speciallärare är inte imponerade, Lotta Edholm”
Fackböcker Specialpedagogik i förskolan: Så får du ta blyga barn att våga delta i förskolans aktiviteter och få stöd i sin utveckling.
Fackböcker
Fackböcker Forskarna Gerth Hedov och Ann-Christin Sollerhed redaktörar en ny antologi om Downs syndrom och fysisk aktivitet.
Fackböcker Christian Hjortkjaer skriver om vad som skapar psykisk ohälsa hos unga i dag.
Fackböcker Ny bok om hur undervisningen kan organiseras i resursskolan.
Fackböcker Specialpedagogen och forskaren Annica Jäverbys nya bok ger många nya förslag på arbetssätt och verktyg att ta till för att nå fram till elever med oroande frånvaro.
Vuxenutbildning Lärcenter i Falköping är en spännande plats. Här arbetar man tvärdisciplinärt med specialpedagogik och ett studie- och yrkeslivsförberedande utbildningspaket, med fokus på entreprenörskap och studieteknik.
Vuxenutbildning 400 000 personer studerar på komvux varje år – fler än på gymnasiet. Ändå saknas lagkrav på elevhälsa och stödfunktionerna är inte lika utbyggda. Nu slår forskarna larm.
Vuxenutbildning Inom vuxenutbildningen är särskilt stöd och elevhälsa ett eftersatt område – men Komvux Malmö är ett ljus i mörkret som satsar på likvärdigheten via främjande specialpedagogik.
Krönika När eleven knäcker läskoden öppnar sig skolans och livets alla möjligheter. Niclas Fohlin, speciallärare i läs- språk och skrivutveckling, berättar om en milstolpe i karriären.
Fackböcker Ungas och lokalt engagerades röster om skolan – framfiltrerade via kvalitativa forskningsmetoder.
Fackböcker En metod för integration – integration av interkulturella perspektiv i skolverksamheten.
Krönika Efter många år som VFU-handledare och mentor åt nyutexade frågar sig specialläraren Niclas Fohlin – hur kunde lärarutbildningen tappa så mycket, så snabbt?
Krönika Sveriges Lärare har kommit ett steg närmare en ny förbundsordförande. Nu måste skolan våga ta ett steg bort från tyckonomin. Specialläraren Niclas Fohlin vill vara med och bygga upp en tillit till professionen och en skola i världsklass.
Inlärning Individuellt lärande kan lösa problem i vissa situationer, men skapa större problem i andra, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Specialpedagogik Redaktören hälsar välkommen till ett nytt nummer av Specialpedagogik, som redovisar en stor enkät där speciallärare och specialpedagoger berättar om sin arbetssituation – och om hur elevernas intressen alltid måste sättas främst.
Fackböcker Elevhälsan kan behöva denna djupa kunskapsöversikt om missbruksproblematik.
Fackböcker Ny, uppdaterad utgåva av ett referensverk om skolsocialt arbete.
Fackböcker Om barns motoriska utveckling i förskolans vardag och omsorgsmoment.
Fackböcker Autism och emapti – hur ligger det till, egentligen? Hur kan den tränas? Här är en ny bok med verktyg och strategier.
Inlärning För 20 år sedan fanns det tid för biologilärande i skogen. I dag tittar man på film. Mål- och resultatstyrningen är skolans största problem, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Fackböcker Evidensbaserad läsundervisning, progressionsmonitorering och kollaborativa möten tas upp i en bok för speciallärare och F–6-lärare.
Fackböcker Arbetar man i skolan måste man förhålla sig till AI. Här är tre böcker som ger en grundlig introduktion.
Specialpedagogik Höjdpunkterna på årets Specialpedagogikens dag, som arrangeras den 6 mars – kostnadsfritt och digitalt.
Specialpedagogik På Malmaskolan jobbar både specialpedagoger och speciallärare direkt med elever som behöver extra stöd.
Studiero Positivt beteendestöd bygger på evidensbaserad pedagogisk psykologi på både teori- och metodnivå. Peter Karlsson har skrivit flera böcker om PBS och implementerat förhållningssättet i skolor.
Studiero IBIS-modellen bygger på kartläggning och dokumentation som inte slukar resurser utan i stället frigör dem. Vi pratar med forskningsledaren Martin Karlberg.
Studiero Att snabbt kunna identifiera och hantera händelser direkt i klassrummet, i trygg förvissning om hur och varför, är en av många vinster Väringaskolan upplever med arbetet enligt IBIS-principerna.
Läsinlärning Specialläraren Niclas Fohlin besöker skolor som satsar på lästräning, och får en orolig känsla – håller vi på och ersätter läsfrämjande insatser med billiga läslistor?
Fortbildning Tre specialpedagoger berättar om hur de håller sig uppdaterade om forskningsläget.
Krönika När det tar stopp – ta reda på vad eleven kan. Där har du din utgångspunkt att jobba vidare från, skriver specialpedagogen Eva Augustsson.
Skolpolitik Redaktören inleder nya numret med att rapportera vart speciallärare och specialpedagoger tror förändringens vindar blåser i skolan.
Fackböcker Innebörden i de uppdaterade riktlinjerna för elevhälsan går inte längre att väja för, oavsett om man är rektor, elevhälsopersonal eller lärare.
Porträtt Niclas Fohlin har jobbat som lärare, speciallärare, specialpedagog. I dag är han pedagogisk utvecklingsledare och visar andra vägen till ett lärande där elever inte bara är åhörare utan även medskapare i undervisningen.
Studiero Allt fler skolor anställer beteendeanalytiker för att skapa trygghet ihop med specialpedagoger och lärare.
Vi lärare debatt Skolministerns skolvision är en omöjlig ekvation, både i pengar och personal. Det skriver specialläraren Mikael Vestman, som försöker skaka av sig misstanken att Lotta Edholms utspel var populistiskt påverkat av en polariserad debatt.
Elevhälsa ”Domen möjliggör för socialtjänsten att ta i med hårdhandskarna snabbare”, säger professor Titti Mattsson.
Fackböcker Svensk skola är dokumenterat usel på övergångar. Därför är Anna Borgs och Linda Hallbergs nya bok ovärderlig.
Krönika Specialläraren Niclas Fohlin var själv inte den lättaste eleven. Här berättar han om vändningen för honom själv – och om sin djupa oro över auktoritära strömningar i skolan.
Fackböcker Specialdidaktik handlar om undervisning som tar hänsyn till alla elever. Emma Leifler har skrivit den kompletta guiden.
Npf En ny snabbmetod för att identifiera adhd fungerar riktigt bra, enligt en studie från Lunds universitet.
Fackböcker Ominlärning och nyinlärning är bärande begrepp inom Wittingmetoden, som sammanfattas i en ny bok.
Särskilt stöd Högsta domstolen har beviljat prövningstillstånd i ett mål gällande en elev med autism som under nästan ett helt läsår nekats särskilt stöd.
Särskilt stöd För att garantin för tidiga stödinsatser ska fungera måste samrådsarbetet mellan lärare och specialpedagoger förbättras, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.
Fackböcker Idérikt om kommunikation med vårdnadshavare som har npf-diagnoser.
Krönika Polariseringen mellan elevhälsa och lärarkår är mest ett sociala medier-fenomen. Men för att den inte ska slå rot i verksamheten krävs starkare samarbete och öppnare samtal, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Fackböcker Allt om visuellt stöd – för alla tänkbara interaktiva situationer i skolan.
Fackböcker Kan en ny bok om positivt beteendestöd i förskolan göra mer skada än nytta? I teoridelen börjar det skava rejält.
Krönika
Mitt jobb För 20 år sedan visste Lena Fernlund knappt vad en specialpedagog var. Men efter många karriär-kringelikrokar blev det hennes slutmål. ”Jag har äntligen hittat rätt!”