
Lena i samspråk med kollegan Monica Magnusson om hjälpmedel.
Som specialpedagog på Myrvikens skola stöttar Lena sina kollegor i verksamheten. Foto: Sandra Lee Petterson
Mitt jobb För 20 år sedan visste Lena Fernlund knappt vad en specialpedagog var. Men efter många karriär-kringelikrokar blev det hennes slutmål. ”Jag har äntligen hittat rätt!”
Sedan starten på höstterminen jobbar Lena Fernlund som är nybakad specialpedagog heltid på Myrvikens skola, i jämtländska Oviken, en F–9-skola med cirka 230 elever.
– Jag trodde att det skulle vara smekmånad de första två, tre månaderna men det var fullt ös redan efter en vecka. Jag känner mig lite som en bläckfisk med tentakler överallt när jag ska lära känna elever, vårdnadshavare och kollegor.
Lena Fernlund säger att det känns som att hon hittat rätt plats i yrkeslivet nu som 57-åring, att hon får vara med och göra skillnad. Bäst av allt med den nya rollen tycker hon är att spendera tid med eleverna, att förstå och hjälpa dem att hitta bra och intressanta lösningar.
– Det är också jättespännande med helikopterperspektivet, att se hela organisationen och hur man kan göra för att skapa de bästa förutsättningarna för eleverna.
Myrvikens skola har studiegårdar, en för de yngre och en för de äldre. Där kan elever i behov av stöd få hjälp under olika tidsperioder. I studiegårdarna jobbar utbildade lärare som kan stötta elever i alla ämnen och på alla nivåer. Det här menar Lena är guld värt och hon försöker lägga en hel del tid på att samverka med pedagogerna där.
En lärare nämnde just det för mig, att jag är mer i klasserna än de hade förväntat sig. Det känns bra.
Tidigare i yrkeslivet har Lena hunnit syssla med mycket annat. Hon är utbildad agronom och gymnasielärare i grunden och har bland annat arbetat flera år på Island. Hon har även varit lantbruksrådgivare, jobbat som lärare på Dille Gårds Naturbruksgymnasium i Ås utanför Östersund, haft egen gård i Oviken sedan 1999 med islandshästar och erbjudit tur- och barnridning, samt arbetat i grundskolan som klasslärare i F–3 och årskurs 6.
– Det har blivit en hel del, men all samlad erfarenhet har fört mig hit där jag är i dag, säger Lena Fernlund. Jag har nog alltid varit lite sökande, men det är jag inte längre och det känns jätteskönt.
Under de sista tre åren som hon arbetade med sina elever i lågstadiet utbildade hon sig parallellt till specialpedagog vid Örebro universitet. När det sedan var dags för VFU hamnade hon på sin nuvarande skola, Myrvikens skola, tio minuters cykelfärd hemifrån. När de senare utlyste en tjänst slog hon till och sökte.
– Det var bra tajming. Mina 1–3-elever skulle gå ut trean och jag ville ogärna lämna en klass mitt i, så det var nu eller om tre år som gällde.
Lena i samspråk med kollegan Monica Magnusson om hjälpmedel.
För närvarande har Myrvikens skola ytterligare en specialpedagog på 60 procent som går i pension nu vid nyår. Därefter blir Lena ensam med uppdraget.
– Redan under min VFU tyckte jag att de hade så många möten, jag tänkte att jag inte skulle fixa att inte få vara mest med eleverna. Visst, många möten är nödvändiga men jag försöker hitta min roll och styra mer själv. Jag försöker ägna mer tid ute i klasserna än vad tidigare specialpedagoger har gjort. En lärare nämnde just det för mig, att jag är mer i klasserna än de hade förväntat sig. Det känns bra, säger Lena Fernlund och påpekar att det är självklart att hon ska vara ute i klasserna så mycket det går för att kunna stötta på gruppnivå.
Men allt är inte rosenskimrande, yrket har även sina utmaningar.
– Läroplanen och betygssystemet i skolan är inte det bästa för de elever som hamnar på mitt bord nu, säger Lena Fernlund. Exekutiva funktioner är viktiga för att uppnå kunskapsmålen i dagens skola och för vissa elever är detta en mycket stor utmaning. Hur ska man axla det oket, det går inte. Samtidigt måste det gå.
Lena tycker att det är viktigt att utgå från att det inte är eleverna som har problem, utan att det är skolan som har det. Det är alltså skolan som ska anpassas och inte eleverna. Att vi har obligatorisk skola och vissa ändå klassas ut tycker hon är både eländigt och frustrerande.
– Vissa elever blir nedtryckta av systemet, och vi är medspelare. Jag vill vara med och bygga människor, inte prestationer.
Ålder: 57 år.
Familj: Man och tre vuxna barn.
Yrke/arbetsplats: Specialpedagog på Myrvikens skola.
Bor: I Oviken.
Bästa med yrket: ”Att få följa och se elever lyckas och att få vara en del av detta tillsammans med lärarna.”
Fritidsintressen: ”Hästarna, katterna och fåren hemma på gården.”
LÄS ÄVEN
Distansundervisning som särskilt stöd – Uppsala och Göteborg först
Specialpedagogik Anpassade skolformer ägnas extra fokus i det nya numret av Specialpedagogik.
Panelen Vi bad specialpedagoger kommentera regeringens syn på elevhälsan, rollfördelningen speciallärare/specialpedagoger och en framtid med AI.
Krönika Lärare måste våga trotsa kontrollkraven och besjäla undervisningen, argumenterar specialläraren Niclas Fohlin.
Elevhälsa I det nya numret av Specialpedagogik pratar vi med alla professioner i elevhälsan – och alla säger skarpt nej till det regeringen vill att utredningen ska leda till: en elevhälsa helt utan pedagoger.
Krönika För att förstå ett ”stökigt” barn behöver skolan lyssna på den som kommit barnet närmast och strössla med resurser. Elin Zlatanovski berättar en sedelärande sannsaga om att bunta ihop stökiga barn bara för att de är stökiga.
Debatt Dyslexi har fått en oväntat framträdande roll i den nya läroplansutredningen. Men inte på något positivt sätt, konstaterar Susanna Cederquist, lärare, författare och vinnare av Dyslexipriset.
Krönika ”Klassrummen var en plats där sociala skillnader kunde utjämnas och där klassresor möjliggjordes”, skriver ämnesläraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski om en 1990-talsskola som var bättre än många vill minnas.
Arbetsmiljö Chockerande hög risk för utbrändhet bland specar – Specialpedagogiks redaktör om arbetet bakom larmrapporten.
Anpassad grundskola ”Alla skulle reagera om våra politiker minskade undervisningstiden i grundskolan, men när det gäller den anpassade skolans läroplan är det tyst”, skriver specialläraren Denice Sverla.
Krönika ”Min dröm är att skolan får vara en plats där teori och praktik, forskning och konst, kognitionsvetenskap och relationellt lärande får mötas och berika varandra”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Lärarbrist 2038 kommer skolväsendet att sakna 10 600 behöriga lärare, enligt en ny prognos – och speciallärare kommer att vara ett av de största underskotten.
Krönika ”Vem tjänar på att ropa varg hela tiden? Jo, de som vill driva igenom stora systemförändringar på kort tid, innan man hinner analysera följderna för elever, lärare och samhället i stort”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Krönika ”I pedagogiska forum kastar skolfolk i olika trådar absurda anklagelser mot varandra och skyller skolans problem på fotfolket och eleverna i stället för på politikerna och resursbristen”, skriver läraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski.
Neuropedagogik Specialläraren Niclas Fohlin svarar Agneta Gulz och Magnus Haake: ”I ert svar approprierar ni allt som är bra och beprövat i skolan som kognitionsvetenskap, som om läraryrket och pedagogiken inte redan inrymmer dessa insikter.”
Neuropedagogik ”Det Fohlin tar upp är effekterna av att svensk skola är utsatt för en inre marknad av charlataner, som säljer neuromyter och påstådd kognitionsvetenskap”, skriver Agneta Gulz ocg Magnus Haake i en replik till Niclas Fohlins krönika.
Mitt jobb Planen var att arbeta på bank. Men efter ett tillfälligt jobb som elevassistent har Tord Söderqvist varit skolan trogen – som lärare, specialpedagog och nu rådgivare på SPSM.
Krönika ”Att utrusta elever med distraherande nöjesmaskiner och undra varför deras koncentrationsförmåga försämras är som att hälla bensin på en eld och undra varför det brinner”, skriver specialpedagogen och ämnesläraren Elin Zlatanovski.
Krönika Kognitionsvetenskap ska absolut tas in för att bidra till insikter. Men inte konkurrera med pedagogiken, som är skolans vetenskapliga fundament. Det skriver specialläraren Niclas Fohlin i en ny krönika.
Panelen Vi frågade tre specialpedagoger hur de tycker skolan hanterar sitt demokratifrämjande uppdrag – och om demokratins utsatthet i dag.
Krönika Avslöjandena om regeringens satsning på akutskolor kommer inte som någon överraskning, anser specialläraren Niclas Fohlin, utan är en typisk konsekvens av populistisk skolpolitik.
Krönika Problemet att ens ha en ”angiverilag” på plats är större än lättnaden över undantagen, menar läraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski.
Inkludering Temat för årets sista nummer av Specialpedagogik är inkludering ur ett globalt perspektiv – något som saknas i den svenska skoldebatten.
Inkludering Uppgiften är tung. En kvarts miljard barn går över huvud taget inte i skolan i dag. Men över hela världen organiserar skolfolk en handlingsplan, och årets stora Pariskonferens byggde självförtroende.
Inkludering Specialpedagoger över hela världen – vad förenar, vad skiljer? Det gemensamma är fokus på elever, utmaningar, förhoppningar och möjligheter oavsett hemvist. Det som skiljer är förutsättningar i fråga om lagar, kultur och traditioner.
Inkludering När den EU-finansierade projektgruppen för inkludering träffas blir de nationella skillnaderna tydliga – liksom de utmaningarna. Men via samtal och fallbeskrivningar stärks den gemensamma grunden.
Hjälpmedel På ett seminarium i riksdagen under onsdagen presenterades en teknisk metod för att hjälpa elever som har problem med ”samsynen” mellan ögonen. Den redovisade effekten verkar kunna höja läsförmågan.
Inkludering Internationellt är trenden tydlig: skolor strävar mot ökad inkludering, fokus ligger på specialpedagogiska insatser i klassrummen. Varför går Sverige i motsatt riktning?
Fackböcker Äntligen en ny, omfattande logopedisk grundbok.
Fackböcker Vi tipsar om tre nya böcker om språkutvecklande arbete.
Fackböcker Experter från flera fält samverkar i en både teoretisk och konkret antologi om problematisk skolfrånvaro.
Krönika Ska det tas krafttag med skolan eller inte? Elin Zlatanovski, gymnasielärare och specialpedagog i Växjö, listar fyra punkter som vi inte borde behöva kompromissa med.
Särskilt stöd Över 70 procent av granskade skolor får kritik av Skolinspektionen i en ny rapport.
Krönika ”Hur kan regeringen på fullt allvar mena att en SKOLAS elevhälsoteam bör sakna pedagogisk kompetens?” undrar Elin Zlatanovski, lärare och specialpedagog i Växjö, och bjuder in skolminister Lotta Edholm för samtal.
Debatt Språkstörning/DLD är minst lika vanligt som adhd men skolans kunskap släpar efter, skriver debattörena Berit Robrandt Ahlberg och Kerstin Wiström på internationella DLD-dagen den 18 oktober.
Vi lärare debatt Specialläraren Niclas Fohlin listar tre nödvändiga krav på staten för att vända läs- och skrivutvecklingen.
Apl Ibland ger en utlandsresa inte bara minnen utan också lärdomar för livet. Vi följde med eleverna och elevhälsan från Praktiska gymnasiet i Uppsala.
Mattekrisen Tre lärare som länge verkat för att förbättra undervisningen berättar om sina metoder – åsikterna är vitt skilda men resultaten lika goda.
Mattekrisen Förr var nyttan av matematik uppenbar, i dag är den mer abstrakt. Samtidigt brister likvärdigheten. Det är hinder som forskaren Anette Bagger och hennes nät av lärare hittar nya vägar för att komma runt.
Krönika Det gick! Den här hösten också … Specialpedagogiks nya krönikör om konsten att få en helklass att dra åt samma håll.
Debatt Har inkludering som skolbegrepp i Sverige blivit för abstrakt – vad menar vi egentligen med det?
Mattekrisen ”Tänka, resonera, räkna”-metoden sprider sig snabbt men anses kontroversiell. Vi pratar med forskare, lärare och elever.
Särskilt stöd Uteblivet särskilt stöd är den största faktorn bakom att niondeklassare saknar gymnasiebehörighet.
Debatt ”Om spec ska ingå i elevhälsan tas engagemanget från något annat”, skriver specialläraren Jessica Hansson, angående förslaget om att organisera om EHT.
Krönika Höstterminen är på väg att sätta sig. Har du grundat väl med elevrelationerna?
Mitt jobb För specialläraren Helen Nilsson i Halmstad har ett långvarigt fackligt engagemang lett till att hon blivit ledamot i Sveriges Lärares intresseförening för speciallärare och specialpedagoger.
Panelen Vi frågade specialpedagoger och speciallärare om digitala verktyg och risken med externa entreprenörer – och om deras drömföreläsare!
Arbetsmiljö Hur stor är egentligen utbrändheten bland speciallärare och specialpedagoger? Efter Specialpedagogiks stora enkätundersökning fortsätter berättelserna att strömma in.
Skolutveckling Tillgänglighetsarbetet i skolan kan aldrig ta paus. Det är budskapet från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, när den lanserar ett nyutvecklat stödmaterial för att skapa större möjlighet för fler att nå trygghet, studiero och utbildningsmål.
Fackböcker Specialpedagogik i förskolan: Så får du ta blyga barn att våga delta i förskolans aktiviteter och få stöd i sin utveckling.
Fackböcker