Utbyggd elevhälsa kan lösa komvux-krisen

Andreas Fejes är forskare på Linköpings universitet och var länge Sveriges enda professor i vuxenpedagogik. Nu är de två i hela landet och det är en siffra som sticker ut i jämförelse med många andra länder runt oss.

– Trots att vi har ett av världens bäst utbyggda utbildningssystem för vuxna så sker det inte så mycket forskning på området där vuxna deltar i studier, säger Andreas Fejes.

Även om komvux är ”fantastiskt och en välfungerande verksamhet i stort” anser han att det sker alldeles för lite forskning kring vuxnas lärande: komvux, yrkeshögskolor, studieförbundens verksamheter. I synnerhet som arbetet inom dessa institutioner skiljer sig så mycket från att jobba med barn och ungdomar.

Eleverna styrs in på att välja distans­utbildning för att det är billigast.

– Lärare på komvux möter en helt annan verklighet än lärare i grundskolan med helt andra förutsättningar, det behöver man ta hänsyn till i utbildningen, säger Andreas Fejes. Man undervisar på kurser som ofta är väldigt komprimerade, eleverna läser inte heltid och gruppen som studerar på komvux har ändrats stort de senaste åren. Länge var det många som studerade på komvux för att läsa upp sina befintliga gymnasiebetyg, och många hade gått tvååriga gymnasieutbildningar men behövde läsa ett tredje år. De grupperna i princip helt borta nu.  

Andreas Fejes berättar att det ofta finns hinder för deltagande i studier och att det är vanligt med avhopp:

– Vuxna har ansvar för en familj som de ska försörja, de har med sig erfarenheter in i utbildningen och de har andra syften med utbildningen. De aspekterna behöver man ta hänsyn till när man organiserar utbildningen.  Du måste kunna kombinera studier med familjeliv och koordinera med barnomsorg, till exempel.

Utbildning på komvux sker mycket på ­distans, vilket Andreas tycker är olyckligt:

– Eleverna styrs ofta in att välja distans­utbildning eftersom det är billigare för ­kommunen. Distansstudier kräver ­disciplin, stort egenansvar och att vara själv­gående, vilket inte passar alla. Många behöver vara del av en grupp och ett sammanhang.

Från ­första skoldagen måste det vara fokus på avkodning.

Ett annat problemområde är hur komvux organiseras.

– Lika mycket som vi har en diskussion om glädjebetyg på gymnasiet behöver vi ha det om komvux, säger Andreas Fejes. Ersättningsmodellerna gör att lärare pressas att ge elever godkänt i ämnen trots att de inte fullt ut uppfyller kraven.

Om glädjebetyg i friskolor handlar om att ge A för att eleven ska komma in på attraktiva utbildningar handlar det på komvux snarare om att ge E för att eleven ska kunna slussas vidare i systemet och den upphandlade leverantören ska få betalt.

– Men jag måste ändå understryka att komvux är fantastiskt väl försett med kompetenta och engagerade lärare, det är viktigt att få sagt. 

Svenska för invandrare (SFI) utgör en stor andel av verksamheten på komvux och registerdata visar att genomströmningen i SFI varierar kraftigt. Skolverket rapporterar att lärare efterfrågar funktioner som studiehandledare på modersmål, specialpedagoger och elevhälsopersonal.

Idor Svensson är läraren som utbildade sig till psykolog och har ägnat 30 år av sitt yrkesliv åt olika perspektiv på att läsa och skriva. Nu är han professor i klinisk psykologi och forskar på Linnéuniversitetet. Just nu rör hans forskning svenska för invandrare med komvuxelever, för att se om man kan förbättra deras avkodningsförmåga.

– Här blir det tydligt att nyckeln till läsning ligger i avkodningen, säger han. Läsförståelsen kan de öva upp på egen hand bara man ser till att de lär sig avkoda, vilket är svårare genom egenstudier. Och vi måste skilja på text­förståelse och ordförståelse.

Idor Svensson utgår från SVR-modellen, ”Simple View of Reading”, som bygger på att läsförståelse kräver både språkförståelse och förmåga att avkoda text.

– Om avkodningsförmågan är otillräcklig påverkas läsförståelsen även om man besitter ett rikt ordförråd, grammatisk kunskap och förmågan att tolka språket på ett djupare plan, som att kunna ”läsa mellan raderna”. Och omvänt, har man svårigheter med språkförståelsen, till exempel om texten innehåller många okända ord, kommer läsförståelsen att försämras trots att man kan läsa ord lätt och flytande.

I studien som pågår just nu undersöker man hur intensivträning av ljud och bokstavskombinationer och Wendick-modellen påverkar hur snabbt man lär sig läsa.

– Vi har olika grupper som får genomgå olika strukturerade program, och så jämför vi effekterna när de avslutats, säger han, och förstorar perspektivet:

– För dem med en kortare skolbakgrund krävs en massiv insats för att lära sig läsa svenska. I generella termer pratar vi om minst ett år med fem dagar i veckan. 

Detsamma gäller för elever i grundskolan, säger Idor Svensson:

– Från första skoldagen måste det vara fokus på avkodning. Man kan inte börja i förståelse, man måste först koppla ljud till bokstav och syntetisera.

För elever med dyslexi behöver man där­emot arbeta med assisterande teknik i större omfattning. Idor Svensson har forskat mycket kring tekniken och ser att det finns stor potential för elever med dyslexi både när det gäller taligenkänning och talsyntes.

– Den nivå som tekniken är på i dag gör att den inte bara är kompensatorisk utan faktiskt ett riktigt alternativ! Dyslexi är en funktionsnedsättning som inte går att träna bort.

LÄS ÄVEN

Fohlin: ”Vad är fakta utan förståelse?”

Nytt svenskt 5-minuterstest för adhd – forskare positiv

Positivt beteendestöd: Uppmuntran alltid bättre än kritik