”Så får vi alla att hitta in i elevgruppen”
Panelen I årets första spec-panel pratar vi om arbetet med elever som riskerar att hamna utanför den sociala gemenskapen i skolan.
LÄS MER Panelen: Speclärares och specpedagogers olika roller
Bibbi Larsliden, specialpedagog och adjunkt, Örebro:
1. Vilka är de första tecknen på att en elev börjar hamna utanför gemenskapen?
– När en elev ofta är ensam på raster och ingen frågar efter hen är det ett varningstecken. Att ingen märker om eleven är frånvarande, att hen inte väljs till grupparbeten eller lagsport och att ingen vänder sig till eleven med frågor eller samtal. Det handlar i grunden om osynlighet i det sociala livet.
2. Hur kan man arbeta med gruppdynamiken utan att peka ut enskilda elever?
– Skapa vanor kring att alla samarbetar med alla. Gemensamma problemlösningar och presentationer stärker sammanhållningen. Lyft också olikheter som en styrka, att vi kompletterar varandra och att alla behövs. Att tidigt tala om demokrati, delaktighet och gemensamt ansvar gör inkluderingen självklar.
3. Hur hjälper vi elever som har svårt med det sociala att hitta sin plats i klassen?
– Utgångspunkten är alltid gruppen. Skolan behöver skapa trygga mötesplatser där pedagoger finns nära. För elever som behöver mer stöd kan sociala berättelser, rollspel och bildstöd förklara oskrivna regler. Utgår vi från elevens styrkor och intressen kan vi bygga naturliga vägar till samspel och delaktighet.
Johanna Widén, speciallärare, Motala:
1. Vilka är de första tecknen på att en elev börjar hamna utanför gemenskapen?
– En elev drar sig undan, är ensam på rasterna eller söker hellre vuxnas sällskap. Ibland märks det när kontakten med klasskamrater minskar även digitalt. En fälla är att ta ett ”jag vill vara ensam” bokstavligt. Det gäller att fortsätta fråga och visa omtanke för att kunna agera innan utanförskapet cementeras.
2. Hur kan man arbeta med gruppdynamiken utan att peka ut enskilda elever?
– Alla elever gynnas av en god social miljö, så rikta insatser till hela gruppen, till exempel genom kooperativt lärande eller strukturer som ”EPA – enskilt, par, alla”. Sociogram kan användas för att förstå relationerna utan att elever pekas ut. Värderingsövningar och samtalskort låter gruppen träna samspel i fiktiva situationer.
3. Hur hjälper vi elever som har svårt med det sociala att hitta sin plats i klassen?
– Strukturer och förutsägbarhet skapar trygghet. Fasta roller i grupparbeten, tydliga turordningar och små stabila grupper gör det lättare att delta på egna villkor. Elever kan behöva stöd i att bygga positiva relationer, genom små vardagliga kontakter och förberedda samtal om sociala situationer.
Johanna Johansson, speciallärare, Lidköping:
1. Vilka är de första tecknen på att en elev börjar hamna utanför gemenskapen?
– På gymnasiet är det frånvaro, och ensamhet i de sociala ytorna – matsalen, korridorerna, uppehållsrummen. Här märker vi också att äldre elever själva söker upp oss i elevhälsan när något inte känns bra, vilket i sig är ett viktigt tecken.
2.Hur kan man arbeta med gruppdynamiken utan att peka ut enskilda elever?
– Vi har använt Helen Jenvéns forskning för att kartlägga och förstå den komplexa väv av sociala relationer som finns i en klass. Hennes utgångspunkt – att elevernas egna kunskaper om sin situation är den viktigaste kunskapen skolan har – är vägledande för oss. Min roll blir ofta att vara en brygga mellan lärarlag och EHT.
3. Hur hjälper vi elever som har svårt med det sociala att hitta sin plats i klassen?
– Vi måste vara bryggor i den sociala samvaron. Samarbete kräver stöd och struktur. När vi startar nya läsår med nya klasser behöver vi planerade aktiviteter som hjälper eleverna att lära känna varandra. I klassrummet behöver vi vuxna ta ansvar för placeringar och gruppindelningar så att ingen lämnas ensam.
LÄS ÄVEN
Panelen: Reaktiv i stället för proaktiv skola?
Panelen: ”Så jobbar vi mot demokratihotet”
Panelen: Hur fungerar din dialog med vårdnadshavare
