Så tar vi in forskningen i vår spec-vardag
Panelen Tre speciallärare och specialpedagoger berättar om uppdraget att vara vetenskapligt uppdaterad.
LÄS MER Så får vi alla att hitta in i elevgruppen
Cecilia Wikström, speciallärare, Ekerö:
1. Hur gör du för att hålla dig uppdaterad om ny forskning inom specialpedagogik?
– Jag tar del av artiklar och material jag stöter på i vardagen – tidningen Specialpedagogik, inlägg av Helena Wallberg, texter där exempelvis Niclas Fohlin bemöter studier och aktuell skoldebatt. En kombination av nyfikenhet, kollegiala tips och sådant som väcker frågor i min egen praktik.
2. Vilken roll har specialpedagogen/-läraren för att sprida forskningsresultat till kollegor?
– För mig informell, i kollegiala diskussioner, ofta när vi stämmer av planering av undervisning mot vetenskapsgrund.Hur håller vi fast vid grundtanken om inkludering, både organisatoriskt och när vi gör val i undervisningen? Pratar vi läsning bidrar jag exempelvis med forskning om vikten av daglig aktiv läsning.
3. Hur balanserar du mellan forskningens långsiktighet och vardagens behov av snabba lösningar?
– Jag bär med mig en kollegas ord: ”Långsamt leder också någonstans.” I akuta situationer måste vi ibland agera snabbt, men för mig är det viktigt att grundtanken alltid finns kvar. Det är den som ska genomsyra verksamheten och styra den långsiktiga planeringen, även när tempot är högt och behoven många.
Marika Nylund Ek, speciallärare/specialpedagog, Nyköping:
1. Hur gör du för att hålla dig uppdaterad om ny forskning inom specialpedagogik?
– Jag följer ny forskning, främst inom läs- och skrivutveckling och svenska som andraspråk. Mycket hittar jag via sociala medier, forskningsbloggar och nätverk. Min masteruppsats om ordförrådsutveckling i årskurs 4 väckte en vilja till ytterligare fördjupning. Behovet av forskning och praktiska modeller i mitt fält är stort.
2. Vilken roll har specialpedagogen/-läraren för att sprida forskningsresultat till kollegor?
– Jag ser det som en central del av uppdraget att göra forskning användbar i vardagen och håller regelbundet i kompetensutveckling. För mig handlar det om att översätta forskningsresultat till konkreta arbetssätt och samtidigt skapa bekräftelse och inspiration, så att forskningen blir ett stöd i utvecklingsarbetet.
3. Hur balanserar du mellan forskningens långsiktighet och vardagens behov av snabba lösningar?
– RTI-modellen ger stöd att hantera akuta situationer utan att tappa det förebyggande perspektivet. Småluckor i schemat behövs för det oförutsedda. Fredagar avsätts för dokumentation och specialpedagogiska uppgifter, så att jag kan kombinera yrkesrollerna och undvika att kortsiktiga lösningar tar över det systematiska arbetet.
Therese Åström, speciallärare/specialpedagog, Stockholm:
1. Hur gör du för att hålla dig uppdaterad om ny forskning inom specialpedagogik?
– Jag läser artiklar och forskningsöversikter och tar del av SPSM:s material för att få en bredd. Men viktigast i vardagen är flödet på LinkedIn, där jag följer forskare och andra röster inom specialpedagogiken och får nya perspektiv och aktuell forskning. I mån av tid deltar jag i webbinarier, fortbildningar och nätverk.
2. Vilken roll har specialpedagogen/-läraren för att sprida forskningsresultat till kollegor?
– Specialpedagogen är medlaren mellan forskning och skolvardag, och behöver kunna göra vetenskap begriplig och användbar för de situationer kollegorna faktiskt står i. När jag delar forskning kopplar jag den till aktuella behov i verksamheten, så att forskningen blir ett stöd i undervisningen och inte en pekpinne.
3. Hur balanserar du mellan forskningens långsiktighet och vardagens behov av snabba lösningar?
– Det dilemmat möter jag ofta. Kortsiktiga insatser ska lösa det mest akuta men får aldrig ta över det förebyggande arbetet, så i botten har jag alltid beprövad erfarenhet, evidens och systematik. Är jag tydlig med den skillnaden kan jag hantera vardagen utan att tappa riktningen, både för mig själv och med mina kollegor.
LÄS ÄVEN
Panelen: Reaktiv i stället för proaktiv skola?
Panelen: Så jobbar vi mot demokratihotet
Panelen: Hur fungerar din dialog med vårdnadshavare
